Med EU:s taxonomi förvandlas bolagens hållbarhetsdata till faktiska ekonomiska värden. Marie Baumgarts menar att det är det verktyg marknaden behövt för att omvandla Parisavtalets mål till ramar för varje enskilt bolag. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 13 november, 2020

Här växer det nya gröna fram

Coronakrisen är en akut kris. Men det är klimatkrisen också. Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB, berättar om hur den nya EU-gemensamma taxonomin kommer spela en avgörande roll i den gröna omställningen.

Den 31 december 2021 träder EU:s taxonomiförordning i kraft.

[ Annons ]

En inledning som kan låta dötrist och långtråkig och alldeles… alldeles underbar!

Det senare om man frågar Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB.

– Taxonomin är den bästa chansen vi har för att lösa klimatkrisen. Nu får vi ett verktyg som hjälper marknaden att sätta trösklar och nyckeltal på ekonomiska aktiviteter. Det som är så viktigt är att taxonomin översätter Parisavtalet till olika verksamheter.

Parisavtalet sätter alltså ramarna för de utsläppsminskningar vi behöver lösa tillsammans för att klimatet inte fullständigt ska löpa amok. Men det har hittills inte gått att översätta till vad man som enskilt bolag behöver prestera. Taxonomins syfte är att ställa upp just dessa detaljerade nyckeltal.

– Jag brukar jämföra det med kilopriser i butiken som gör att man kan jämföra en vara med en annan. Det är precis vad taxonomin är. Nu kan de investerare som vill vara klimatsmarta visa det svart på vitt.

Marie Baumgarts engagemang i det mesta som berör taxonomin går nästan att ta på. Och att hon just idag verkar närmast överentusiastisk beror inte bara på den stora blomsterbukett Fastighetstidningen släpat med sig som rekvisita till bankpalatset på Kungsträdgårdsgatan. För bara några timmar sedan fick hon beskedet att seb är med på listan över de 50-tal aktörer och intresseorganisationer som ska ingå i kommissionens nya tekniska expertgrupp ”Platform on Sustainable Finance”.

Marie Baumgarts är snarast förvånad att taxonomin inte toppat rubrikerna det senaste halvåret.

– Det är nog få som förstått hur viktigt detta kommer vara.

– Nu får vi ett verktyg som hjälper marknaden att sätta trösklar och nyckeltal på ekonomiska aktiviteter, säger Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB. Foto: Johan Bergmark

Alla som sett filmen De Omutbara vet att det är revisorn som är den verkliga hjälten som får Al Capone på fall. Tänk gangsterbossen som klimathotet och taxonomin som skatterevisionen, så förstår du lättare Marie Baumgarts entusiasm.

Det kommer att bli ett mötesintensivt år. Taxonomin omfattar sex miljömål (se faktaruta). De två första – begränsning av och anpassning till klimatförändringarna – är klara. Resten ska klaras av under det kommande året.

– Det ska också utredas en brun taxonomi och en social taxonomi. Den bruna är alltså den smutsiga motsvarigheten till den gröna. En värdering av verksamheter så långt från Parisavtalet det bara går och en bedömning av vilka utmaningar de har, berättar Marie Baumgarts.

Dit bör rimligen inga svenska fastighetsbolag räknas. Å andra sidan är ganska få bolag i den svenska fastighetssektorn så stora att de omfattas av lagkravet. EU:s direktiv kräver att företag med minst 500 anställda ska hållbarhetsredovisa, Sverige har gått längre och har halverat den siffran.

Men även om det enbart är de verkligt kapitalintensiva bolagen som berörs, och då i mycket hög grad, spår många bedömare att det kommer att sippra ner även på mindre bolag som även de ofta väljer att hållbarhetsredovisa.

Att ge marknadens aktörer ett enkelt facit på vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara, om de uppfyller taxonomin, är alltså huvudsyftet. Men Marie Baumgarts påminner om att taxonomin sannolikt kommer vara mer än så.

– EU-kommissionens lagförslag, som ska binda unionen att bli klimatneutral senast år 2050, ska upp till omröstning i oktober. Blir det en lag så kommer taxonomin utgöra grunden och i och med transparensrapporteringen visa hur många procent man som företag har kvar till att bli klimatneutral. Om efterfrågan och marknadens intresse är moroten, så blir detta piskan, säger Marie Baumgarts.

FACIT FÖR GRÖNA INVESTERINGAR
Syftet med den gemensamma EU-taxonomin, som antogs formellt av Europaparlamentet den 18 juni 2020, är att investerare enkelt ska kunna se och jämföra vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Det blir ett enhetligt språk för miljömässig hållbarhet för fastighetsbranschen, men kanske än viktigare är att det blir ett enhetligt språk för miljömässig hållbarhet som sträcker sig över alla sektorer.
Därför ska de företag som omfattas av taxonomin redovisa hur många procent av bolagets omsättning, kapitalinvesteringar (CAPEX) och operativa kostnader (OPEX) som är ”taxonomi-compliant”.  Med hjälp av tröskelvärden för hur en aktivitet bör se ut för att kvalificera enligt taxonomin blir svaret svart på vitt, eller snarare grönt eller brunt.
De företag som omfattas blir rapporteringsskyldiga enligt de nya reglerna 2022.

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt tal om tillståndet i Unionen den 16 september meddelade hon att kommissionen kommer driva på en höjning av 2030-målet för minskade utsläpp, från tidigare 40, till minst 55 procent. Den 7 oktober tog parlamentet ett än mer ambitiöst beslut om en minskning med 60 procent till 2030. Frågan avgörs dock i ministerrådet. Så det är en möjlig piska som snart kommer vina väldigt nära.

– Detta är inget man snyter ur näsan. Det kan vara bra att börja förbereda sig redan nu, säger Marie Baumgarts.

Ur ett investerarperspektiv kommer taxonomin ses som ren riskhantering (med fokus på transitionen), menar Marie Baumgarts.

– Uppnår man exempelvis 80 procent är man alltså framtidsäkrad till 80 procent det året. Sedan gäller det att fortsätta minska mer med i snitt 7 procent per år. 

Som ett led i detta finns även ett benchmarkindex, Paris aligned benchmark index, där bara bolag som uppfyller parisavtalet kommer med.

Ligger man bra till där kommer man rimligtvis att ha chans på en betydligt bredare investerarbas. Samtidigt tittar eu också på en standard för gröna obligationer. Även där kommer taxonomin ligga till grund.

– Det blir helt enkelt dyrare för de som inte lyckas, enligt min tolkning. För investeraren blir det en reell risk att investera i bolaget som inte tar hänsyn till klimatet och saknar en plan. Vi ser hela tiden hur efterfrågan på gröna investeringar ökar. Det är enorma påtryckningar från nästa generation, med Greta Thunberg i spetsen, som ser detta som något självklart.

Men i fastighetsbranschen finns redan en uppsjö märkningar och certifieringar, räcker inte det?

– Det stämmer att det finns en lång tradition med olika standards för gröna byggnader. De mäter olika saker och på olika nivåer. Men ingen av dem relaterar till klimatmålen i Paris-avtalet. Taxonomin erbjuder alltså enhetliga tröskelvärden som kan kopplas till Parisavtalet. Ett grönt certifikat är positivt och skapar mervärde för innehavaren. Men nu får vi ett verktyg för att kvantifiera och räkna på kostnaden för klimatet, förklarar Marie Baumgarts.

De andra systemen har andra viktiga egenskaper kring egenskaper i fastigheten. Taxonomin är alltså direkt kopplad till klimatet.

Kommer då taxonomin att ersätta de andra systemen?

– Det tror jag inte. De andra systemen har andra viktiga egenskaper kring egenskaper i fastigheten. Men taxonomin är alltså direkt kopplad till klimatet. Även om man haft standarder, har det varit svårt att veta om pengarna är gröna, oklassificerade eller bruna. Alltså vilken påverkan en investering har på klimatet. Nu får man jämförbarhet och enhetliga definitioner. Sen är det upp till marknaden att välja.

Men det är uppenbart att man i finanssektorn, och även inom fastighetssektorn för den delen, inte fullt ut kan skillnaderna mellan dagens breda utbud av olika slags certifieringar. Därför behöver man samråda kring hur detaljer i taxonomin ska tolkas och fungera i en svensk kontext. Ett exempel är vad som ska anses som topp 15 procent bland jämförbara byggnader vid en transaktion, så att man inte jämför ett sjukhus med en korvkiosk.

Blir det finansen som dikterar villkoren och fastighetsbranschen får räkna med att stå med mössan i hand?

– Nej, det ska ske på ett klokt och strukturerat sätt. Jag tror inte att någon kommer bli helt tilltufsad.

Gröna investeringar i fastighetsbranschen har under lång tid drivits framåt av den stora lönsamhet som funnits i energieffektivisering. Finns det någon risk att taxonomin, med den byråkrati den trots allt innebär, att en del av den drivkraften försvinner?

– Nej, snarare innebär det att man nu får dubbel effekt på investeringarna. Dels den rena energibesparingen, men också allt vad det innebär att kunna klassa verksamheten som ännu grönare, säger Marie Baumgarts.

Men taxonomin är trots allt ganska fyrkantig. Som att cementindustrin idag helt klart inte uppfyller kraven. Ett förhållande som skulle förändras blixtsnabbt om man lyckas med CCS, koldioxidlagring, i större skala.

Tror du att vi kommer se investerare som spekulerar i den typen av game changer, som alltså aktivt söker investeringar utanför taxonomin, eller i den bruna taxonomin om man så vill?

–  Hittar du någon sådan så är jag intresserad av att göra en investering i PPM med mina pensionspengar! Det kan absolut bli så. Men effekten blir ju snarast att man investerar i möjligheten att driva på innovation.

SEX MILJÖMÅL
För att en ekonomisk aktivitet enligt taxonomin ska anses vara hållbar ska den bidra väsentligt till minst ett av följande mål:
1. Begränsning av klimatförändringarna
2. Anpassning till klimatförändringarna
3. Hållbart utnyttjande och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
6. Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem.
Aktiviteten får inte göra någon avsevärd skada på något av de andra målen. Den ska också följa minimikraven i internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter (såsom OECD Guidelines on Multinational Enterprises och UN Guiding Principles on Business and Human Rights).

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]