Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 4 oktober, 2024

Fullbokad

Inte bara en het debatt om nya byggregler. Boverkets tjänstepersoner har många avgörande frågor på sina bord just nu. Vi slog oss ner vid ett av borden – generaldirektör Anders Sjelvgrens.

Det krävs ett rejält felsteg med påföljande avgångskrav för att en svensk myndighet med dess generaldirektör ska anses vara i hetluften. Men det är inte för att ta plats i ett medialt drev som vi begett oss till ett sensommarlojt Karlskrona.

Det är helt enkelt bara en rejäl ärendelista som motiverade att boka möte med Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket sedan 2017.

[ Annons ]

Det är svårt att dra några slutsatser om intensiteten utifrån ett besök på Boverkets kontor. Den gamla garnisonskasernen som man huserar i består av korridorer och prång. Vi kan möjligen ana engagemang bakom glas i en möteslokal.

En bit bort pågår dock bygget av det nya kontoret med, som sig bör, verksamhetsanpassad planlösning för samarbete och möten.

Balansövning framför expansiva Karlskrona hamn. Området är också ett växande industri-område där flera företag gör stora investeringar. Foto: Johan Bergmark

Anders Sjelvgren konstaterar dock lakoniskt att det uppenbarligen är längre väg Stockholm – Karlskrona än motsatt.

– Så det blir en del resor för oss när vi behöver träffa regeringstjänstemän och andra aktörer.

Vår resa hit innebar en logistisk övning inkluderande tre tågoperatörer, ytterligare en på hemvägen.

– Det kan ibland vara lite svårare när vi behöver rekrytera viss kompetens. Å andra sidan innebär läget i Karlskrona mindre konkurrens, så vi har fördelen av att ha låg personalomsättning, säger Anders Sjelvgren.

Vi har fördelen av att ha låg personalomsättning

Det mesta utspelar sig såklart digitalt. Som tankesmedjan Timbros förslag att tillåta byggen av kökslösa bostäder. ”En principiell debatt om byggregler och valfrihet” enligt Timbros Rutger Brattström. ”En genuin kärlek till människors rätt att få bo i en väldigt central Fritzl-källare”, enligt en sarkastisk Johannes Klenell på tidningen Arbetet. Men det är kanske inte så svårt att förstå att det blir en känslostyrd debatt eftersom byggregler väldigt påtagligt kan påverka hur vi lever våra liv.

Debatten tangerar förslaget på Boverkets nya byggregler som nu skickats till sista steget EU-anmälan. De börjar gälla den 1 juli 2025.

Att satsa på fönsterlösa rum skulle bli en väldigt dålig affär.

Den debatt som direkt berör Boverkets förslag har varit något mer lågintensiv än den om Timbros förslag, men likväl har förändringarna mötts av hård kritik från flera håll. Det är en ofta initierad debatt på detaljnivå som det vore orättvist att sammanfatta här. Men exempelvis har Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson kallat det ”ett juridiskt plockepinn utan förankring” och varnar för fönsterlösa bostäder med tak strax ovanför dörrkarmen.

– Men jag ser ingen risk att de farhågor som har uttryckts kommer att hända. Man måste komma ihåg att en fastighetsägare bygger med stora ekonomiska värden och långa åtaganden. Då måste man bygga vad som efterfrågas av marknaden. Att satsa på fönsterlösa rum skulle bli en väldigt dålig affär.

Jo, i den bästa av världar. Men det är många som inte har råd med vad en bostad kostar i dag.

Är inte det upplagt för att bli utlämnad till oseriösa fastighetsägare?

– Men vi tar inte bort alla krav. Det finns krav på bostadens utformning. Det är bara att vi inte definierar i detalj hur det ska mötas, säger Anders Sjelvgren.

Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket. Foto: Johan Bergmark

Skälet till att göra om byggreglerna var att de nuvarande allmänna råden ansågs vara mer styrande än de är avsedda att vara. Det hämmade utveckling och innovation.

– Jag kan tycka att det är problematiskt när man inte förstår att en stor del av kraven finns oavsett om Boverket skriver nya regler eller inte. Arkitektkåren ska ju hjälpa byggherren att uppfylla lagkraven – då måste man förstå vilket utrymme man egentligen har. Där kan jag ibland undra om man förstår hur det hänger ihop, säger Anders Sjelvgren.

Utan att ge oss alltför djupt in i hierarkin i lag- och byggförordningar är hans poäng att många av kraven regleras på en högre nivå än Boverkets byggregler.

– Många tror att om vi tar bort något så kommer det att vara fritt att göra i princip vad som helst. Det finns fortfarande krav på utblick, dagsljus och annat. Det är bara att vi inte definierar hur det ska mötas. Inte minst utifrån de utmaningar klimatförändringarna ställer på oss behöver sektorn fler lösningar än de vi tidigare definierat. Om det sen leder till innovativa lösningar för du fråga arkitekterna och ingenjörerna om, vi kan bara skapa förutsättningarna, säger Anders Sjelvgren.

EU:S ENERGIRENOVERINGAR

Anders Sjelvgren konstaterar att retroaktiva krav på byggnader är ovanliga i Sverige. Hittills har det bara ställts på hissar. Även om den slutgiltiga utformningen ger Sverige betydligt större handlingsutrymme än den ursprungliga utformningen från EU-kommissionen så menar han att hela fastighetsbranschen kommer att beröras.

– Vi har ett uppdrag att analysera implementeringen för svensk del. Men räkna med att det ställs krav på åtgärder när man renoverar.

Från parlamentets sida har man betonat vikten av att koppla samman kravet på energirenoveringar med behovet att minska energifattigdom. Där finns det möjligheter att använda EU-medel fonderade till renoveringsåtgärder.

Annan kritik kommer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som menar att gängkriminaliteten gynnas av otydliga regelverk. Att utan tydliga regler att luta sig emot löper kommunernas handläggare större risk att utsätts för hot och otillbörlig påverkan.

– Jag har lite svårt att förstå hur de resonerar. För det första tror jag att det är betydligt större risk att tjänstemän bli utsatta för påtryckningar i bygglovsfasen, som inte har med BBR att göra, än när det handlar om tekniska egenskapskrav. För det andra kan vi ju inte skriva regler utifrån premissen att skydda tjänstemän. Att hota en tjänsteman är ju olagligt i sig.

Vi ju inte skriva regler utifrån premissen att skydda tjänstemän.

Ett annat larm ljöd från kommunalt håll efter den senaste prognosen från SCB med det lägsta barnafödandet på 20 år och minskad invandring. Ekonomidirektörerna i några av landets tillväxtkommuner menar att konsekvenserna kan bli stora för bostadsbyggandet.

Det anas ingen panik hos Anders Sjelvgren.

– Det kommer att få påverkan, men sannolikt inte så stor som folk tror. Barnafödande har liten betydelse för bostadsbehovet på 25 år. En sak som påverkar är däremot att det blir allt fler äldre i samhället, ofta ensamhushåll, vilket innebär att det går åt fler bostäder anpassade för äldre personer.

Det finns många prång i det nuvarande kontoret, som när det byggdes var garnisonskasern för sjötrupperna och artillerikåren. Foto: Johan Bergmark

Men demografiska kurvor och befolkningsprognoser säger inte allt om behovet av bostäder. Det ger inga siffror på hur beståndet ser ut just nu, och vilka grupper som har råd att efterfråga en bostad. Boverket lämnade nyligen förslag på hur deras prognoser och beräkningar kan utvecklas. Hos bland annat Fastighetsägarna finns förhoppningar om att den ska bli ett betydligt bättre planeringsverktyg än den ofta kritiserade Bostadsmarknadsenkäten. 

Om vi nyss kunde utläsa avsaknad av panik i generaldirektörens ansikte anas det nu viss brist på entusiasm, eller som man så vill – sund skepticism.

– Även om vi utvecklar våra modeller, så kommer vi sakna data för att förstå bostadsmarknaden i sin helhet. Så det finns inget magiskt spö som kan ersätta bostadsmarknadsenkäten helt.

SEGREGATIONSBAROMETERN

Boverket tog över kartläggning av segregation när Delmos lades ner 2022. Uppdraget är framför allt att samla in och analysera data. Men Anders Sjelvgren säger att inget hindrar myndigheten att även ta fram åtgärdsförslag. I sådana fall kring sådant som berör den bebyggda miljöns roll.

– Att skapa en blandad bebyggelse med naturliga mötespunkter skapar en tryggare stad.

Skulle det även kunna inbegripa att riva hus i mindre attraktiva miljöer, alltså som Socialdemokraternas arbetsgrupp resonerat kring? (Läs om detta här).

– Jag tycker att vi ska diskutera allt. Det handlar om att skapa framtidstro och förutsättningar för unga. Då måste vi kunna borra från alla håll i de här frågorna.

Boverket har under lång tid och i en rad olika rapporter lyft fram hur en växande grupp människor inte kan efterfråga det som byggs och hamnar allt längre utanför den ordinarie bostadsmarknaden. I våras kom rapporten Inkluderande bostadsbyggande med statligt stöd – en idéskiss. Även om begreppet undviks så är det en variant på social housing.

Efter att de vanliga debattörerna gett sitt beröm blev det tyst. Inte minst från Rosenbad. Så pass att det här och var undrades om det utfärdats en ”silenzio stampa”?

– Nä, myndigheter styrs inte på det sättet. Vårt intresse är att skapa en bredare debatt, men finns det ingen annan som tar vid blir det inte det.

Från vissa håll fick du kritik för att frifräsa ideologiskt med förslaget.

– Såklart att man inom vissa områden närmar sig det politiska. Men bara för att ett specifikt uppdrag inte är beställt av regeringen så ligger det i vårt uppdrag att skapa kunskapsunderlag.

Men du har en tydlig åsikt att det behövs särlösningar utanför den generella bostadspolitiken.

– Ja, vi har en stor grupp människor som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Att inte göra något alls är ingen bra lösning. Sen kan man gå väldigt olika vägar.

Att inte göra något alls är ingen bra lösning. Sen kan man gå väldigt olika vägar.

Anders Sjelvgren fortsätter resonemanget med att det finns lösningar för social housing i samtliga europeiska länder oavsett politisk höger- eller vänsterstyre.

– Så om det vore så politiskt vore det konstigt att det finns i alla andra länder.

Men att ge sig på den generella bostadspolitiken i en svensk kontext ÄR politiskt. Det får du hålla med om. Är det för att det här finns ett stort ett tomrum där politiken lämnat walkover?

– Ja, alltså … vi har utmaningar… vi behöver få i gång diskussionen. Att sätta in det i någon slags politisk kontext är en del i att vara en kunskapsmyndighet. Problemet är inte politiskt, lösningen är det. Rapporten är ett exempel på hur man kan lösa det, sen är det upp till politiken.

Ekosystemtjänster i den byggda miljön – även det är en fråga på generaldirektörens bord. Foto: Johan Bergmark

Så lite tid – så många frågor på Boverkets bord. Några av de andra frågorna får du i kortform här intill. Hittills har reportern självsvåldigt valt vad som är hett på Boverket. Nu får generaldirektören välja.

– Beredskapsfrågan! Vår bransch är ingen beredskapssektor för kris och krig. Men, inte minst i Ukraina, har vi kunnat se hur mycket av den civila infrastrukturen som förstörs.

Anders Sjelvgren konstaterar att de stora byggföretagen tidigare hade krigsplacerad personal, men att strukturerna nu ser helt annorlunda ut.

– När vi nu börjar diskutera hur vi ska bygga upp beredskap även på detta område får vi börja om från noll.

Krigsplacerade fastighetsskötare?

– Ja, antagligen, så skulle det mycket väl kunna bli. Man får fundera på om det ska avtalas eller om man ska krigsplacera folk. Men på något vis måste vi bygga en struktur så att vi kan klara detta om större delen av byggnadsbeståndet bombas sönder.

På något vis måste vi bygga en struktur så att vi kan klara detta om större delen av byggnadsbeståndet bombas sönder.

Det andra området Anders själv pekar ut är angränsande. Natomedlemskap och ett återuppbyggt försvar innebär nya utmaningar i planering och tillståndsprocesser.

– Det är redan i dag ofta svårt och oförutsägbart att komma fram med riksintressen och så vidare. Det är brådskande att få till en struktur så att beredskapsfrågor inte också lägger sig som en våt hand över byggandet så att man inte kan göra något alls.

Att inte göra något alls lär i alla fall Anders Sjelvgren få vänta ett par år med.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]