När det för första gången tillsätts en särskild bostadskommissionär tar bostadsfrågorna ett kliv upp på EU-nivå. En viss oro för att den svenska modellen åsidosätts hörs från de svenska branschorganisationerna.
När EU-kommissionens omvalde ordförande Ursula von der Leyen presenterade sina politiska prioriteringar för de kommande fem åren inför parlamentet tidigare i somras adresserade den bostadskris som drabbar människor i de flesta medlemsländer. Framförallt pekade hon på hur många har svårt att hitta överkomliga bostäder. För att hitta lösningar kommer Ursula von der Leyen för första gången att utse en kommissionär med direkt ansvar för bostäder.
– Vi kommer att utveckla en europeisk plan för överkomliga bostäder, för att titta på alla orsaker till krisen och hjälpa till att frigöra de privata och offentliga investeringar som behövs. Vanligtvis ses inte bostäder som en europeisk fråga. Vissa kanske säger att vi inte borde engagera oss. Men jag vill att denna kommission ska stödja människor där det spelar mest roll. Om det är viktigt för européerna, är det viktigt för Europa, sa Ursula von der Leyen.
[ Annons ]
Att bostadsfrågorna skulle lyftas på EU-kommissionens agenda kommer inte som någon överraskning.
Vem det blir, och framförallt vilka mandat denne kommissionär får är ännu oklart. Men i ”Politiska riktlinjer för 2024–2029” framgår i alla fall ett par konkreta punkter:
- Det ska tas fram en plan som ska innehålla en strategi för bostadsbyggande, erbjuda tekniskt stöd till städer och medlemsstater och fokusera på investeringar.
- Ihop med Europeiska investeringsbanken ska det skapas en europeisk plattform för investeringar i hållbara bostäder till skälig kostnad. Denna ska nå både privata och offentliga investeringar.
- EU:s statsstödsregler ska ses över för att möjliggöra bostadsstöd till energieffektiva bostäder till skälig kostnad och subventionerade bostäder.
– Att bostadsfrågorna skulle lyftas på EU-kommissionens agenda kommer inte som någon överraskning. Processen som föregått den formella programförklaringen har pågått en tid och det är inte säkert att en särskild kommissionär påverkar vad kommissionen tycker. Men det erbjuder förstås ännu ett gränssnitt för lobbyorganisationer på den europeiska arenan, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna Sverige.
EU-kommissionen har tidigare i ett flertal analyser pekat på stora problemet på den svenska bostadsmarknaden, så med slutsatsen att Sverige bör införa friare hyressättning. Men Martin Lindvall tror inte att det är vad som nu kommer att stå i fokus.
– Rådet kommer att återkomma tills vi öppnar för reformer. Men fokus i det som Ursula von der Leyen adresserar är snarare renoveringar ur klimatsynpunkt och mer skäliga boendekostnader, konstaterar Martin Lindvall.
Då tror han snarare att kommissionen kan öppna för att driva på reformer inom den sociala bostadspolitiken.
– Man kan tänka sig att kommissionen konstaterar att Sverige inte har tillräckliga lösningar för hushåll med en svag ställning på bostadsmarknaden. Det ansluter till kommissionens sociala agenda och öppnar därmed för en diskussion om federationsgemensamma minimikrav, vilket ofrånkomligen tangerar debatten om hur svensk bostadspolitik förhåller sig till övriga länders modeller för social housing., säger Martin Lindvall.
Även om Martin Lindvall tycker att den diskussionen är nödvändig betonar han att svenska lösningar bör utformas utifrån de förutsättningar som råder här.
– Någon slags EU-gemensam modell för social housing kommer det aldrig att handla om. Medlemsländerna, med Sverige som undantag, har redan utvecklat egna modeller som i flera avseenden är centrala inslag i deras välfärdssystem.
Martin Lindvall betonar att, även om han ofta är kritisk i sak, det är viktigt att värna att Sverige byggt upp ett eget system för bostadspolitiken. Mer specifikt är farhågan att EU nu ger sig på statsstödsreglerna.
– Den av parterna gemensamt utarbetade Allbolagen har förebyggt många konflikter och skapat bred förankring för konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. Förändrar man förutsättningarna för det, vilket EU-kommissionen riskerar att göra, är vi tillbaks på ruta ett, säger Martin Lindvall.
Han menar att intresset för privata investeringar kan avta om spelreglerna upplevs orättvisa i praktiken, vilket skulle kunna bli fallet även om stöd som medges i teorin är tillgängliga för alla aktörer. Det svenska hyressättningssystemet gör oss särskilt känsliga för förändringar inom det här området, menar han. Martin Lindvall välkomnar alltså EU som en blåslampa, men ser helst att unionen låter bli alltför handfast inblandning i bostadspolitiken,
– Det vore olyckligt om vi inte lyckas adressera de samhällsproblem som Ursula von der Leyen pekar på utan att rubba konkurrensneutralitet och värdefull samverkan mellan privata och offentliga utförare, säger Martin Lindvall.
Vi har den senaste tiden sett förslag på EU-nivå som riskerar att få negativ påverkan på möjligheterna att utveckla våra städer.
Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, är tveksam till att bostadsfrågan hör hemma på EU-nivå.
– Men sen ser bostadsmarknaderna väldigt olika ut och är lokal, så det är därför en svår fråga att arbete med. De faktiska lösningarna behöver därför skilja sig åt mellan medlemsländerna, säger Anna Broman.
Trots viss tvekan, så har hon viss förhoppning att en särskild bostadskommissionär ska kunna inta en mer samordnande roll.
– Någon som hela tiden har ögonen på bostadsfrågan, men som ser hur beslut inom andra områden påverkar boende och byggande. Vi har den senaste tiden sett förslag på EU-nivå som riskerar att få negativ påverkan på möjligheterna att utveckla våra städer, säger Anna Broman.
Hon nämner som exempel lagen om naturrestaurering.
Vi tycker att bostadspolitiken ska utspelas på en nationell nivå.
Även Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, ser att en bostadskommissionär skulle kunna fylla en mer samanordnande roll i för bostadsfrågor i kommissionen. Då främst i en kunskapsöverförförande roll.
– Oavsett upplåtelseform så handlar det om hur vi ska skapa bostäder där folk har råd att bo och hur vi ska klara krav som ökande urbanisering ställer.
Men i grunden är hon positiv till att EU uppmärksammar bostadsfrågan.
– Men vi tycker att bostadspolitiken ska utspelas på en nationell nivå. Och inte minst, vilket ofta glöms bort, på en kommunal nivå där människor ju faktiskt bor. Det är bra att vi har ett kommunalt bostadsförsörjningsansvar, men alla kommuner behöver ta det ansvaret, säger Marie Linder.
Viktigast är att Sverige fortsatt behåller den generella bostadspolitiken.
– Inte minst då bostadspolitiken kan sägas vara stigfinnande, alltså att människor anpassar sig efter hur den är utformad just här, säger Marie Linder.
EU:s statsstödsregler är redan ganska tillåtande för bostadsinvesteringar.
Stefan Sagebro, expert på statsstöd hos Svenskt Näringsliv, blev förvånad när han läste om planerna att se över EU:s statsstödsregler.
– Jag har svårt att se att statsstödsreglerna skulle vara något större hinder för insatser från det offentliga. Ett exempel i Sverige är ju det tidigare investeringsstödet.
Ett stöd som var riktat brett mot alla samhällsgrupper. Om ett land vill skapa ett mer socialt inriktat stöd finns det inga hinder för det. Stefan Sagebro konstaterar att det då snarare är Sverige som behöver anamma en lösning för social housing, snarare än att EU behöver ändra statsstödsreglerna.
– EU:s statsstödsregler är redan ganska tillåtande för bostadsinvesteringar. Både om det gäller stöd till energieffektivisering och riktade stöd till svagare grupper – som definitionsmässigt kan vara ganska breda som exempelvis i Holland.
Nästa fråga är hur ett eventuellt stöd skulle finansieras – av de enskilda medlemsstaterna, eller från en nyinrättad EU-fond.
– Den utvecklingen har vi ju sett när det gäller olika typer av industriinvesteringar, konstaterar Stefan Sagebro.
En risk menar han är att all typ av statsstöd har en tendens att vara selektiv och därmed snedvrida konkurrensen.
– Därför är det mer önskvärt om EU inriktar sig på åtgärder som undanröjer hinder för byggande och sänker kostnader, säger Stefan Sagebro.
