Med bara några dagar kvar av remisstiden kan det konstateras att branschen reagerat kraftigt på förslaget att återinföra hyresförvärvslagen som togs bort 2010.
På fredag löper remisstiden ut för SOU 2023:55 – Vem äger fastigheten. Huvudnummer är förslaget att återinföra en hyresförvärvslag med en kommunal förprövning och eventuell granskning i hyresnämnden vid köp av hyresbostadsfastigheter. Fortfarande med ett par dagar kvar att inkomma med svar går det att konstatera en stark aversion hos ett flertal fastighetsbolag som valt att inkomma med synpunkter.
Hyresförvärvslagen avskaffades 2010 av alliansregeringen. Den nu aktuella utredningen tillsattes av förra regeringen, men har fått rulla vidare.
[ Annons ]
Att enskilda bolag inkommer med remissyttranden hör inte till vanligheterna. Bland de som hittills svarat finns Wallenstam, Rikshem, Victoriahem och Newsec. Samtliga avstyrker förslaget.
Kritiken går ut på att en återinförd hyresförvärvslag skapar rättsosäkerhet, högre kostnader och längre ledtider. Det menar man i sin tur leder till minskade investeringar på bostadsmarknaden och färre renoveringar.
Utredarens förslag är att alla överlåtelser av hyresfastigheter ska anmälas till kommunen, som har att välja på att antingen lämna en anmälan utan åtgärd eller lämna vidare till hyresnämnden för tillståndsprövning. Handläggningstiden hos kommunerna beräknas kunna vara flera månader lång. Och går det vidare till hyresnämnden och överklagas till hovrätten skulle tillståndsprocessen i värsta fall kunna ta flera år.
Jag vill ändå tro att politiken kommer att ta till sig av den breda kritiken mot ett helt oproportionerligt förslag
Kent Persson, Heimstaden
En genomgående farhåga i svaren från fastighetsbolagen är att en hyresförvärvslag, som den är konstruerad i förslaget, skulle innebära att stora affärer riskerar att sväva i rättslig osäkerhet under en lång tidsperiod, vilket en förvärvare i så fall behöver ta höjd för i sina kalkyler. Något man menar inte bara skulle leda till dyrare bostäder utan även få seriösa investerare att välja helt andra marknader.
Polisen hör dock till de positiva remissinstanserna. Där har man tidigare varnat för hur den organiserade brottsligheten tagit sig in på fastighetsmarknaden. Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige, sympatiserar med ambitionen men menar att det förslag som nu föreligger inte kommer till rätta med de problem som Polisen hänvisar till.
– Från initierade personer hos brottsbekämpande myndigheter har vi fått information om att penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet kan förekomma vid köp av villor, nyproducerade bostadsrätter, lagerlokaler och industrifastigheter. Det är fastighetsslag som inte omfattas av lagförslaget eftersom förslaget endast tar sikte på köp av hyresbostadsfastigheter. Lagen kommer drabba samtliga seriösa köpare, men eventuella oseriösa kommer dessutom enkelt kunna kringgå lagen genom att köpa via bulvaner.
Marie Öhrström menar att det då snarare är ökade resurser och bättre utredningsverktyg åt Ekobrottsmyndigheten och finanspolisen som skulle behövas. Kommuner och hyresnämnder, menar hon, har knappast möjlighet att upptäcka och utreda den typen av avancerad brottslighet.
– För att komma åt ekonomisk brottslighet kan lagstiftaren överväga skärpningar av näringsförbud för kriminella och utvidgning av förverkandebestämmelser. Här har regeringen redan påbörjat en rättsutveckling inom kriminalpolitiken, säger Marie Öhrström.
Marie Öhrström anser att svensk lagstiftning redan har höga lagkrav på förvaltningen av hyresbostäder och en hyreslag med ett starkt konsumentskydd.
– Och det är bra. Vi ska ha en hög standard och god förvaltning av hyresbostäder. Kommunerna kan vid behov använda sig av bostadsförvaltningslagens nya bestämmelser om förvaltningsföreläggande vid vite. Det borde vara ett effektivt sätt att angripa allvarlig misskötsel och mota bort eventuella mindre bra fastighetsägare från sin kommun och hindra nya att etablera sig.
Där anser Marie Öhrström att en hyresförvärvslag inte skulle tillföra något betydande. Då är det i sådana fall bättre att överväga skärpningar av bestämmelserna om näringsförbud och förverkande, menar hon.
Även Heimstaden har svarat på remissen. Där instämmer bolagets samhällspolitiske chef Kent Persson i att det i svensk lag redan finns det skydd som förslaget vill adressera.
– Vi kan inte heller se att det är på denna del av fastighetsmarknaden den organiserade brottsligheten försöker ta sig in. Att äga och förvalta hyresfastigheter är för svårt, ger låg avkastning och är kapitaltungt med stora kontrollkrav. Det går inte bara att komma med en påse pengar och köpa en hyresfastighet, säger Kent Persson.
Men frågan är om politiken ändå skulle kunna acceptera en stor inskränkning i näringsfriheten då trycket att leverera åtgärder mot organiserad brottslighet helt enkelt är så stor. Sverigedemokraterna har tidigare varit positiva, medan regeringspartierna varit mer skeptiska till förslaget.
– Jag vill ändå tro att politiken kommer att ta till sig av den breda kritiken mot ett helt oproportionerligt förslag, spår Kent Persson.
Om han ska spekulera i utgången tror han att förslaget kommer att läggas ner redan på departementsnivå.
– År 2010 avskaffades lagstiftningen av just de skäl som flera aktörer för fram. Det är möjligt att det politiska minnet är något kortare än branschens. Och det som nu föreligger är än mer omfattande än då.
Men han ser samtidigt att det blir en ren symbolfråga för att visa handlingskraft. Då varnar Kent Persson för att lagen i förlängningen kan komma att användas i helt annat syfte.
– Det öppnar upp för en mer politiserad diskussion om vad som är god fastighetsförvaltning, vilket inte är syftet med lagen. Vi riskerar att betala ett väldigt högt pris för att komma åt en väldigt liten del, eller kanske ingen alls, av den organiserade brottsligheten, säger Kent Persson.
