Mer plats för möten, närmare naturen och mer flexibilitet. Det är några av de saker som dök upp när vi bad tre bostadsutvecklare att dela sina tankar om våra hem efter pandemin.
Inget nytt under solen. Samtidigt förändras allt. Pandemin accelererar en utveckling vi redan sett inom många områden. Och som går hand i hand med de möjligheter som digitaliseringen ger. Hur vi lever, arbetar, handlar och bor fortsätter att förändras.
Högst troligt är att fler kommer att jobba mer på distans. Det ställer nya krav på ett lokalsamhälle som kan erbjuda handel, service, fik, restauranger och mötesplatser.
Tiden det tar att ta sig till och från jobbet blir inte längre en lika viktig faktor för var vi väljer att bo. Det kan innebära att ytterområdena får ett uppsving och att människor väljer att flytta till mindre orter. Vi har också sett ett ökat behov av närhet till natur och strövområden.
Möjligheten att jobba hemma ställer också nya krav på boende. Att ha sin arbetsplats vid köksbordet är inte så hållbart i längden.
Men inte alla har råd att köpa eller byta till en större lägenhet för att skapa plats för hemma-kontoret.
Så hur ska vi tänka nytt?
Vi frågade tre personer som kommer sätta tydliga avtryck på utvecklingen: Katarina Liljestam Beyer, grundare och operativ chef på Colive, ser ett ökat behov av mötesutrymmen. Johanna Frelin, vd Riksbyggen, talar om det naturnära. Och Johan Berg, vd och arkitekt på BergThornton arkitekter ser en ökad efterfrågan på flexibilitet.
KATARINA LILJESTAM BEYER, GRUNDARE COLIVE:
”Det som behövs är mer utrymme att mötas”
Coliving innebär att ha sitt eget privata space, men man delar på gemensamma funktioner.
Förra året öppnade Colive i Haninge med 17 delningslägenheter. I varje lägenhet bor fem till sex hyresgäster. De delar på vardagsrum, matplats och kök. Bredband, el, vatten och städning ingår. I bottenplanet finns ett ”hangout”-utrymme med arbetsplatser, soffor och tv.
– Vi startade Colive för att vi ville hitta ett nytt sätt för unga att hitta en bostad. Vi ville också skapa en social arena och kontext, säger Katarina Liljestam Beyer, grundare och operativ chef.
Under pandemin har det blivit tydligt att många som bor ensamma mår psykiskt dåligt.
– Jag tror att detta är en boendeform för framtiden. Det hänger inte enbart ihop med corona, vi har hyresgäster som helt enkelt tycker att det är trist att bo själv. Men fler har nog blivit medvetna om vad en isolering innebär, säger Katarina Liljestam Beyer och tillägger:
– En annan aspekt är att vi troligen fortsätter att i högre grad jobba och plugga på distans. Alla har inte råd att skaffa sig ett hemmakontor. Då passar Colive bra.
Colive vänder sig till hyresgäster som är mellan 20 och 35 år och intresset är stort. Ansökan om en lägenhet görs på hemsidan och just nu finns cirka 7 500 sökanden.
– På sikt är jag övertygad om det här blir en bostadsform för alla åldrar. Vi måste hitta nya lösningar. Det går inte längre att enbart prata om traditionella hyresrätter och bostadsrätter.
Katarina Liljestam Beyer tycker att vi är alldeles för fixerade på kvadratmeter.
– Egentligen är det planering och funktion som är relevant. Alla har behov av ett privat space. Men frågan är hur stort det behöver vara. Det som behövs är mer utrymme för att mötas, umgås och kanske arbete.
En utmaning nu är att byggnadsreglerna behöver ses över, menar Katarina Liljestam Beyer.
– Det regelverk som nu finns är naturligtvis utformat efter befintliga bostadsformer. Det innebär att vi initialt behöver kompromissa med delar av vårt erbjudande. Ska exempelvis en delningslägenhet betraktas som en lägenhet eller sex? Vi kommer framåt i rimlig takt, men reglerna behöver anpassas till alternativa bostadsformer.
JOHANNA FRELIN, VD FÖR RIKSBYGGEN:
”Omgivningen har blivit allt viktigare, många vill ha nära till natur”
Förändrade levnadssätt skapar nya sätt att tänka kring boende. Johanna Frelin, vd för Riksbyggen, tror på ett mer differentierat och flexibelt boende. Exakt hur återstår att se.
Riksbyggen bygger och förvaltar bostäder över hela Sverige, både i stora städer och på mindre orter.
– Även före pandemin såg vi att många människor inte längre tyckte det var värt att betala för en dyr bostadsrätt i city. Heller då bo utanför stadskärnan eller flytta till en annan ort. Det är också tydligt att omgivningen blivit allt viktigare. Många vill ha nära till natur och strövområden, säger Johanna Frelin, vd för Riksbyggen.
Våra ändrade levnadsmönster skapar många nya behov. Som i sin tur leder till nya sätt att tänka kring boendet.
– Vi sätter inte spaden i marken nästa vecka och gör om allting. Men vi tänker nytt. Var ska vi bygga och hur? Vilka kvalitéer vill människor ha? Privatbostäderna har sett ganska lika ut i rätt många år. Det är rimligt med en förändring.
En del av den förändringen handlar om bostadens funktionalitet. Om vi tidigare velat ha de flesta utrymmen för oss själva, så ökar nu behovet av gemensamma ytor. Kanske börjar vi vilja dela på mer än tvättstuga, föreningslokal och cykelrum.
– Idag jobbar många vid köksbordet eller från soffan. Det är inte så hållbart i längden. Vi kommer troligen att fortsätta jobba hemifrån i högre utsträckning än tidigare. Då kan en lösning vara gemensamma ytor där man delar skrivare och kontorsmöbler, säger Johanna Frelin och tillägger:
– Vi har också börjat handla så otroligt mycket på nätet. Det tror jag kommer skapa behov av plats i entréerna för överlämning, förvaring och kylutrymme. Huset blir som en egen liten infrastruktur.
Men med nya sätt att se på boendet, hänger byggnadsreglerna med?
– Nej. Plan- och bygglagen behöver förändras. Ta bara hur vi bygger kök. Standarden är densamma som på 50-talet och utgår från att köket är en arbetsplats för kvinnan. Inte så relevant längre.
– Jag skulle också gärna se någon form av statlig garanti som gjorde att vi byggherrar vågade bygga mer. Vi behöver öka bostadsbyggandet och vi vill bygga. Men idag är det vi själva som får ta den största risken.
JOHAN BERG, VD OCH ARKITEKT BERGTHORNTON ARKITEKTER:
”Den kan vara enkel eller exklusiv”
Har du önskat mer plats för hemmakontoret? Kanske är rålägenheter framtidens melodi. Här bestämmer du själv över planlösning och inredning.
Idén om råbostäder föddes långt innan pandemin. Tanken är att den som köper styr över sina kvadratmeter när det gäller planlösning och inredning. Det som finns på plats är en robust stomme, ett färdigt badrum och ett enkelt kök.
– Det här är ett sätt att erbjuda bostadsrätter till konkurrensmässiga priser, jämfört med en färdiginredd bostad. Det skapar också en frihet i hur mycket du vill lägga på bostaden.
– Den kan vara enkel eller utvecklas till något exklusivt, säger Johan Berg, arkitekt och vd på BergThornton Arkitekter som ritar husen.
Målgruppen som råbostäder vänder sig till är bred. Tanken är att bostäderna ska attrahera många typer av köpare oberoende av budget, men med den gemensamma viljan att i högre grad påverka sin bostad.
– Jag hoppas att det kan bidra till en blandning av människor. Genom att lämna ett generellt rum kan de boende göra sina egna prioriteringar i bostaden. Många prioriterar ytor för samvaro och arbete och kan därför tänka sig mindre sovrumsytor, säger Johan Berg.
Det första pilotprojektet, RAW Rosendal, finns i Uppsala. Här byggs 50 lägenheter som ska vara klara under det sista kvartalet av 2021. Fler projekt är redan på gång i Linköping, Västerås och Stockholm.
– Intresset är stort, det känns som att konceptet ligger rätt i tiden. Corona kan bli ytterligare en anledning till att skapa bostäder med en hög grad av flexibilitet.
Johan Berg ser också en framtid där inte bara boendet förändras. Hela staden kommer att påverkas.
– När många nu arbetar på distans har det skapats nya rörelsemönster. Många människor har i högre utsträckning behov av sina lokala butiker och serviceutbud. Ur ett stadsutvecklingsperspektiv behövs det även här en flexibilitet och beredskap, säger han och tillägger:
– Tidigare har restiden till och från jobbet varit en väldigt viktig faktor för var man vill bo. Under pandemin har den blivit mindre viktigt. Om det här håller i sig kan bostadsmarknaden påverkas långsiktigt och många ytterområden får ett uppsving.