Illustration: Dennis Eriksson
Publicerat 4 januari, 2022

Bättre tillsammans

Numera handlar fastighetsägande om så mycket mer än bara golv, väggar och tak. Här berättar tre personer i branschen om en ny roll där de jobbar betydligt närmare sina hyresgäster. Det handlar om boendeappar, stadsutveckling och kontorstrender.

Anton Eriksson och Malin Ek på Wallenstam har använt Tmpl Solutions plattform sedan 2019 och jobbar aktivt med digital hyresgästkommunikation. Foto: Sofia Sabel

[ Annons ]

”OFTA ÄR HYRESGÄSTERNA SNABBARE ÄN OSS”

Wallenstam är ett av fastighetsbolagen som via sin bostadsapp har förbättrat och utvecklat sin hyresgästkommunikation. Som bonus har företaget samtidigt minskat på administrationen.

Wallenstam är ett av Sveriges största privata bostadsbolag, med cirka 11 000 hyreslägenheter i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Förutom det självklara att förvalta och bygga bostäder har de sedan 2019 utvecklats digitaliserade lösningar. Samtliga bostadshyresgäster har tillgång till en boendeapp och i bolagets nyproduktioner är trapphuset digitalt med uppkopplade postboxar och entrédisplayer.

Wallenstam använder sedan tre år tillbaka Tmpl Solutions plattform. Initiativet startades 2019 genom ett pilotprojekt i två fastigheter i Göteborg och Stockholm. Kort därefter fattades beslut om att successivt rulla ut det i hela fastighetsbeståndet.

För Wallenstam har det aldrig varit en fråga om fastighetsbeståndet ska digitaliseras – utan snarare hur det ska göras, berättar Malin Ek, som var den som implementerade bostadsappen hos Wallenstam.

– Appifieringen generellt kom igång 2012–2013 men då fanns inga plattformslösningar för fastighetsbranschen. Vi har bevakat frågan över tid och hittade rätt partner i Tmpl Solutions som erbjuder en komplett plattform för hyresvärdar. Service- och tillgänglighetskrav har förändrats, generationer som är födda med en smartphone i handen vill gärna sköta allt digitalt och då är appen smidig för att snabbt hitta information eller till exempel göra en felanmälan.

Appen har gett nöjdare kunder och bidragit till en effektivare förvaltning med minskad administration. Med appen och de digitala informationstavlor som finns på plats kan man nu få ut information snabbt till alla hyresgäster.

– Ofta är hyresgästerna snabbare än oss på att informera om att en felanmälan är gjord. Då slipper flera hyresgäster göra felanmälan om samma sak. Det är en bonus som vi inte riktigt hade räknat med. Vi lösgör väldigt mycket tid från både hyresgäster och kollegor på kundservice, säger Anton Eriksson, som är systemansvarig för appen.

 En annan fördel är att flertalet kan göra tvättstugebokningar digitalt.

– Tvättstugebokningen är något som hyresgästerna verkligen använder appen till. Det är väldigt smidigt att kunna boka en tvättid vart du än befinner dig, får man förhinder så kan du lätt frigöra tvättiden så att dina grannar kan nyttja den och samtidigt hitta en ny tid i närtid.

Grannarna har också kommit närmare varandra, och kan hjälpas åt på ett smidigt sätt; som att låna saker av varandra, till exempel en borrmaskin eller liknande via appens smidiga funktioner.

– Delningsekonomin är en viktig del då hållbarhet är en prioriterad fråga för oss. Här har vi sett många positiva exempel där kunder både lånar ut, skänker och säljer saker till varandra.

– Kundrelationen är det viktigaste vi har. Gemenskap, grannsamverkan och trygghet ökar genom det sociala flödet i appen, där hyresgästerna lär känna sina grannar. Något vi tror främjar trivseln i boendet, säger Malin Ek.

Janne Hallman

Carl Strufve, Director Nordics på Grosvenor Europe, betonar samarbetet i arbetet med att utveckla Skärholmens centrum. Foto: Grosvenor

”VI HAR GANSKA LÄNGE KOMMUNICERAT TILLSAMMANS ”

Vid Måsholmstorget i Skärholmens centrum byggs just nu tidigare handelsyta om till kontor, informationshub samt utbildnings- och möteslokaler. Det är Stadsdelsförvaltningen som flyttar in i och öppnar medborgarkontor mitt i Grosvenor Europes centrumanläggning.

Det är förmodligen att lägga alltför stor betydelse vid en enskild uthyrning att tala om hur Grosvenor därmed får en helt ny roll i kommunikationen mellan medborgare och kommun.

–  Visst, utifrån platsen blir det ju på sätt och vis så. Men det är ju på samma sätt som vi förmedlar kontakt mellan Lindex och deras kunder.

Nä, Carl Strufve, Director Nordics på Grosvenor Europe, tycker inte att de helt plötsligt axlat en ny samhällsbärande roll.

– Men vi ser positivt på den aktiva dialog staden har med kommuninvånarna och den insikt det ger i hur platsen kan utvecklas och förbättras.

Det är också en rätt allmän trend att samhällsservice av olika slag blir ett allt större inslag i utbudet när den fysiska handeln viker nedåt. Men han håller med om att det fungerar som ett exempel på hur fastighetsbolag ingår allt närmare samarbeten med det allmänna för att utveckla platser.

– Med flytten kommer Stadsdelsförvaltningen närmare medborgarna. Och vi kommer också att tillsammans kunna utveckla torget där de kommer bidra med mer liv och rörelse. Vi har ganska länge kommunicerat tillsammans för att utveckla Skärholmen. Men det är ett samarbete som nu får en allt tydligare inramning. Det också för att angelägenhetsgraden har ökat, resonerar Carl Strufve.

Han menar att omskrivna trender som 15-minutersstaden förstärkts av pandemin. När invånarnas arbets-, fritids- och shoppingbehov ska tillgodoses inom ”självförsörjande stadsdelar” blir det avgörande att i breda samarbeten utveckla platsen.

– Det har staden såklart möjlighet att göra själva, men det får större effekt om de gör det tillsammans med en privat aktör som oss, säger Carl Strufve.

Grosvenor förvärvade Skärholmens centrum för drygt sex år sedan. Carl Strufve menar att det finns det stor potential att i framtiden bli hela södra Stockholms stadskärna. Och i det finns det såklart också kommersiella intressen.

– För oss har alltid Skärholmens positionsförflyttning varit en viktig fråga. Vi märker att många har en rätt daterad bild av Skärholmen som inte bygger på fakta och statistik. Vilket leder till att man inte vill etablera sig där. Och även om vi gjort mycket sedan vi förvärvade Skärholmen, så kan vi inte göra den positionsförflyttningen på egen hand, säger Carl Strufve.

Under september lockades många till Grow’in Skärholmen, ett gemensamt event tillsammans med Skärholmens stadsdelsförvaltning med seminarier, möten och aktiviteter på temat innovation och hållbarhet.

Sett ur det drygt 50-åriga köpcentrumets perspektiv är det dock inget nytt att inhysa mer än bara shopping. I Skärholmen byggdes kontor, vård och andra samhällsfunktioner på övervåningarna. Så Carl Strufve konstaterar att det snarare handlar om att återskapa de stadskvaliteter som varit tillfälligt utflyttade. Ett arbete som ställer större krav på Grosvenor som bolag.

– Att driva en plats med enbart handel är såklart enklare. Men vi kommer att se allt mindre av platser som enbart är handel, enbart kontor eller enbart bostäder. För det levererar inte längre det vi människor vill ha.

Han pekar på hur de rena kontorsområdena var helt döda under pandemin och menar att det inte är hållbara platser, vare sig klimatmässigt eller socialt.

– För oss är sådana platser alldeles för sårbara. För att leverera de platser folk vill ha med stadskvaliteter i flera lager måste man gå samman. Det går inte att göra på egen hand.

Erik Hörnkvist

Julie Améen, ansvarig för digitala tjänster och nya affärer på Atrium Ljungberg, talar om att skapa rätt förutsättningar för nya möten. Foto: Jeanette Hägglund

”Nu handlar det om människorna och hur vi hör ihop”

På Atrium Ljungberg menar man att det är dags att ta farväl av branschklustret och flytta in i identitetskvarteret. Julie Améen, ansvarig för digitala tjänster och nya affärer på bolaget, menar att det sätter fastighetsägaren i en helt ny roll.

– Branschklustret fokuserar enbart på business och hur bolag inom samma eller närliggande bransch ska samverka. I identitetskvarteret handlar det om människorna och hur vi hör ihop, säger Julie Améen.

Där blir fastighetsägarens nya arbetsuppgifter att skapa sammanhang där företag och individer med liknade värderingar och drivkrafter möts och inspireras och lär av varandra. Där de oväntade mötena är de mest intressanta.

Tidigare i höstas släppte Atrium Ljungberg rapporten ”Hybriduniversum – flera framtider för arbetslivet” där man tillsammans med Hint och Novus intervjuade både företagsledare och medarbetare. Här är anställda och chefer överens om att framtidens kontor ska vara en samlingsplats för spontana, meningsfulla och stimulerande möten. Och då inte bara inom det egna kontorets väggar. I stället för att skapa kontorsområden präglade enbart av en viss bransch är det nu närhet till ett varierat utbud av restauranger och kaféer, cykelverkstad, gymkedja och den typen av utbud som blir viktiga för kontoret och var man vill ha sin arbetsplats.

Julie Améen hämtar gärna liknelserna från den digitala bransch hon tidigare arbetade i.

– Jag arbetade på Microsoft när Windows Mobile, som var den första smartphonen, lanserades. Den var en fantastisk innovation, men helt fokuserad på att vara produktiv i arbetet. Sen lanserades iPhone. Skillnaden var att Apple i stället fokuserade på vilken känsla telefonen skapade. Man kunde såklart jobba på den, men det fanns också roliga saker som attraherade oss som individer. Och vi vet ju hur det gick, säger Julie Améen.

Samma sak gäller i identitetskvarteret, menar hon. Människor attraherar människor.

– Och arbetsplatsen är inte längre en, utan kan vara flera platser samtidigt. När arbetsliv och fritid flyter ihop alltmer behöver det också finnas saker att göra privat där man väljer att jobba.

Men då inte som på Googles huvudkontor med sitt all inclusive utbud enbart för de anställda. I identitetskvarteret skapas utbudet organiskt av de som finns där – både de som arbetar, bor eller bara besöker platsen – menar Julie Améen.

– Men någon måste skapa förutsättningarna. Det krävs givetvis fler inblandande men som fastighetsägare har vi stora möjligheter att bidra genom att på våra platser skapa mötesytor och knyta ihop folk. Vi behöver lyssna på vad som sker och vilka nya behov som uppstår.

Julie Améen plockar åter upp en liknelse från sin digitala bakgrund.

– Ytan är själva hårdvaran där allt utspelas. Det som händer mellan huset är värdet som skapas. Det är ett arbete där vi behöver utgå från människan. Det har vi till exempel gjort när vi utvecklat bostadskvarteren på Nobelberget i Sickla. Där började vi med att bjuda in de boende till en communitymiddag för att skapa den viktiga kontakten som går att bygga vidare på.

När tech-entreprenören inte bara stöter på sin like utan kanske även konstnären utanför sin ateljé eller cafébesökaren kan innovation uppstå på en helt annan nivå.

– Man måste få till gnistan och sen underhålla glöden, säger Julie Améen.

Erik Hörnkvist

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]