Troligen är vi snart tillbaka i det låga byggande som var i början av detta sekel. Men 179 kommuner rapporterar fortfarande om bostadsbrist.
Mantrat ”bostadsbrist bygger vi bort med fler bostäder” har präglat den svenska bostadspolitiken under många år, och nyproduktionen har trummat på rätt bra de senaste tio åren med en topp 2021 då cirka 65 000 nya bostäder påbörjades. Sen kom då kriget i Ukraina, räntehöjningar, inflation och lade sig som en våt filt över bostadssektorn.
Prognosen från Boverket är att cirka 60 000 bostäder påbörjades under 2022. För 2023 landar vi under 35 000 byggstartade bostäder. Därefter lär siffran sannolikt dyka ytterligare med tanke på att det just nu är många bygg- och bostadsbolag som lagt projekt på is. Då är vi tillbaka till byggandet som det såg ut i början av detta sekel med mellan 10 000 – 20 000 nya bostäder per år.
[ Annons ]
I bostadsbristens Sverige borde denna utveckling leda till att vi står inför några problematiska år där kommun efter kommun rapporterar en värre situation än normalt. En första signal är enkäten som Boverket gör om läget på bostadsmarknaden, den rapporten kommer i maj.
I den senaste enkäten för 2023 var det 179 av 288 kommuner som ansåg att det råder underskott på bostäder. Men hur väl speglar egentligen dessa siffror den faktiska bristen på bostäder? Och kommer vi nu att se beteendeförändringar och nya strategier med bättre nyttjande av de befintliga bostäderna som mål – och i längden en minskad efterfrågan på nya bostäder?
Här har vi samlat några tankar och inspel om den nya marknaden som råder och som kan sätta begreppet bostadsbrist i en ny dager.
