Få planerar för ljuset när krisen kommer

Belysningen är välplanerad så länge vardagen fungerar. Men när beredskapen inför en kris ska planeras ser det annorlunda ut. 50 av 83 svarande kommuner och kommunala aktörer hanterar belysningen som en planerad del av det långsiktiga underhållet. Men bara 22 uppger att fungerande belysning uttryckligen ingår i risk-, beredskaps- eller kontinuitetsplaneringen. Det visar en ny kartläggning från Belysningsbranschen, genomförd under augusti 2026.

Mikael Castanius, vd för Belysningsbranschen, betonar att frågan vid en störning är större än om en enskild armatur lyser eller inte. Kommunen behöver veta vilka lokaler som är prioriterade, vilken försörjning som finns, hur reserv- och nödlösningar är utformade och vem som bär ansvaret. Reservkraft betyder inte att all ordinarie belysning är försörjd, och nödbelysning är inte samma sak som den belysning en verksamhet behöver för att kunna fortsätta.

Men Mikael Castanius tycker inte att frågan bör stanna vid kommunhuset.

– Jag tror inte det är någon större skillnad. Problemet är kanske i ännu större utsträckning bland privata aktörer, man har inte riktigt någon plan för sin belysning, säger Mikael Castanius.

Han manar att kommunala aktörer och fastighetsägare i alltför hög grad förlitar sig på punktinsatser i stället för planering.

[ Annons ]

– Man förlitar sig på att en installatör ska fixa det när behovet uppstår, vilket sällan blir särskilt bra, i stället för att ha en långsiktig plan, säger Mikael Castanius.

Det säkerhetspolitiska läget har flyttat ansvaret närmare näringslivet. I januari 2026 skickade Myndigheten för civilt försvar, MCF, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut broschyren Beredskap för företag till 130 000 arbetsställen i landet. Myndigheten rekommenderar att företag tar höjd för att klara sig på egen förmåga i två veckor. Något formellt krav på privata aktörer finns inte. Men förväntan är att den som ansvarar för en verksamhet i fred också tar ansvar i kris.

Vad som behöver lysa varierar. Mikael Castanius menar att allt förstås inte kan fungera precis som vanligt.

– Livsmedelsförsörjning är jätteviktigt. Lagerlokaler, mejerier, och en hel del verksamheter måste kunna upprätthålla en försörjning. Vissa företag får dessutom ställa om och tillverka beredskapsmaterial, säger Mikael Castanius.

Att belysningen fungerar är för honom bara halva saken. Den ska också vara energisnål, eftersom det avgör hur länge en begränsad försörjning räcker.

– Det är väldigt mycket el som faktiskt går till belysning. Det är lätt att glömma, säger Mikael Castanius.

Där ser han en konkret sårbarhet i det befintliga beståndet: utfasningen av lysrör, som på många håll hanteras genom att lappa och laga.

– Vi har sett vilka problem det kan bli bara med utfasningen av lysrör, när man lappar och lagar. Sådana anläggningar kan bli väldigt sårbara, och det är inte energieffektivt heller, säger Mikael Castanius.

Första steget är att veta vad man har.

– Det enda vi egentligen säger är: ta tag i problemet, börja titta på det, koppla in ljusdesigners och proffs. Det är ännu viktigare nu än i normaltillståndet, säger Mikael Castanius.