Ett längre elavbrott mitt i vintern kan få ödesdigra konsekvenser för en fastighet. Slutar värmesystemet cirkulera riskerar vattenledningar och andra installationer att frysa sönder och leda till kostsamma skador. I pilotprojektet undersöker Einar Mattsson Fastighetsförvaltning, tillsammans med Stockholm Exergi, hur värmen ska hållas i gång även när elnätet ligger nere.
– Man kan väl se det lite som att vi undersöker hur vi kan hålla patienten (läs: fastigheten) vid liv, även när hjärtat slutar slå av sig självt. Syftet med projektet är inte att undersöka hur fastigheten ska kunna fungera som vanligt, utan hur vi kan hålla de avgörande delarna i gång, säger Mattias Gustafsson, avdelningschef för hållbarhet och digitalisering på Einar Mattsson fastighetsförvaltning.
[ Annons ]
Att installera ett batteri på 20 kilowattimmar i en normalstor fastighet (50–60 lägenheter) innebär att värmen kan cirkulera i tre till fem dagar utan koppling till elnätet, menar Mattias Gustafsson.
– Vill man ha större batterier krävs en egen brandcell för att hålla sig inom Boverket och försäkringsbolagens ramar. Vi undersöker hur vi kan bygga om, oftast är det en fråga om utrymme och plats. Nyare fastigheter är mer tekniskt avancerade, och i vissa fall har man redan förberett för att installera batterier.
Vi hoppas att vi aldrig ska behöva använda det här.
[ Annons ]
Vid längre avbrott kan batterierna kompletteras med ett mobilt eller fast elverk.
– Vi tittar på lösningar för att klara oss så länge som möjligt, till exempel elkraftverk som vi kan köra runt mellan fastigheterna och koppla in i några dagar, upp till en vecka, beroende på hur stor fastigheten är och hur stort batteri som får plats. Det finns också teknik som gör att ett elverk kan starta och stoppa automatiskt vid behov, så att vi kan åka ut och tanka det med jämna mellanrum, säger Mattias Gustafsson.
Batterierna kommer inte bara att fungera som reserver, utan ska komplettera det vardagliga energibehovet.
– Vi hoppas att vi aldrig ska behöva använda det här i en kris- eller krigssituation. Tanken är att batterierna ska användas för att spara energi i vardagen också, annars blir det för dyrt och opraktiskt att bara låta dem stå som reserv.
Solceller kan också bidra, men fungerar sällan automatiskt vid strömavbrott, och vintertid räcker solproduktionen sällan till ändå.
I en av fastigheterna tittar man dessutom på att installera en bergvärmeanläggning, vilket öppnar för frikyla – en metod som kan ge svalare inomhusmiljö vid värmebölja.
– Bergvärmeprojektet är egentligen en helt annan fråga, och Stockholm Exergi är inte med i den delen. Går vi mot ett varmare klimat kan vi behöva kyla fastigheterna, och då kan en bergvärmeanläggning förberedas för frikyla. Det handlar alltså inte om beredskap för elavbrott på vintern, utan om höga inomhustemperaturer sommartid.
Pilotprojektet startade före sommaren och omfattar fem fastigheter med olika tekniska förutsättningar. Under våren har projektgruppen, tillsammans med Stockholm Exergi som levererar fjärrvärme till stora delar av beståndet, gått igenom fastigheterna för att kartlägga systemen och hitta lösningar för respektive teknikutrymme.
– I dagsläget tittar vi på kostnader och gör beräkningar på energidelarna. Sedan är tanken att vi drar igång installationerna i början av nästa år, säger Mattias Gustafsson.
