Nils Holgersson-rapportens kartläggning av VA-taxorna för 2025 visar inte helt oväntat att det skett kraftiga höjningar i nästan alla kommuner. Totalt gör 139 kommuner höjningar på över tio procent, medan bara sex kommuner sänker taxan.
Tydligt är att skillnaderna i taxa ökat de senaste fem åren. De högsta VA-kostnaderna görs i kommuner som Norrtälje, Vaxholm och Nordanstig där kostnaden för en normalstor lägenhet ligger över 12 000 kronor per år. Ny etta på listan är Trosa som efter höjning med 39 procent har en kostnad på drygt 14 000 kronor per år och lägenhet. Lägst pris är det i Fagersta, med en årskostnad på cirka 3 100 kronor per år och lägenhet.
[ Annons ]
Påpekas bör att inflationen för samma period som dessa höjningar var 0,5 procent.
Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR anser att VA-kostnaderna har blivit en oförutsägbar faktor som slår direkt mot fastighetsägarna.
– Eftersom hyresintäkterna inte visar motsvarande ökningar innebär det att fastighetsägarna får ta hela smällen för kommunens eftersläpande investeringar, säger
[ Annons ]
Fastighetsägarna GFR anser att det krävs åtgärder på såväl nationell som lokal nivå för att åstadkomma en mer rimlig kostnadsfördelning, sänka de totala kostnaderna och rusta ett eftersatt VA-system. Organisationen framför fyra förslag:
1. Reformera VA-lagen. Kommunerna behöver få möjlighet att bygga upp fonder och reserver för framtida investeringar och amorteringar. Det skulle minska behovet av lånefinansiering och göra det möjligt att jämna ut kostnaderna över tid.
2. Inför en nationell återhämtningsplan och återta statens ansvar. Staten måste ta ett samlat ansvar för den eftersläpning som byggts upp under decennier. En nationell plan med statlig medfinansiering och långsiktigt stöd behövs för att säkerställa förnyelse, klimatberedskap och totalförsvarsförmåga i VA-systemen.
3. Inför rättvisa taxemodeller. Nyexploatering ska inte bekostas av befintliga kunder. Flerbostadshus bör inte betala avgift per lägenhet när det bara finns en anslutning. Det snedvrider kostnadsfördelningen och strider mot självkostnadsprincipen.
4. Bromsa kostnadsutvecklingen. Göteborgs Stad behöver använda de verktyg som faktiskt står till buds – effektivare projektstyrning, samordnade upphandlingar och bättre prioritering av investeringar – för att dämpa taxehöjningarna och skapa större stabilitet över tid.
Högsta höjningarna 2025 är det enligt rapporten i Säffle och Åmål. De ska ha höjt sina taxor med över 50 procent. Men de siffrorna stämmer inte säger Helen Halvardsson förvaltningschef för såväl Säffles som Åmåls VA-anläggningar.
– Svenskt Vatten har lämnat fel underlag man har jämfört med 2023. Den riktiga siffran för oss är 25 procents höjning för Säffle och 15 procent för Åmål, säger hon till Fastighetstidningen.
Helen Halvardsson förklarar, likt många andra kommuner, att höjningarna beror på en infrastruktur som är byggd på 60- och 70-talet
– Vi har samtidigt många anläggningar som ska renoveras och byggas nytt. Sedan påverkas VA mycket av de högre energikostnaderna, säger Helen Halvardsson.
Men har man inte byggt fonder och reserver?
– Den möjligheten finns, men den är strikt reglerad och får endast göras för kapacitetshöjande åtgärder. Bygger man ett nytt vattenverk, som vi planerar i Åmål så får man inte fondera för skalet men endast nya metoder.
