Räkna med grönt

Vi ska tala om hur krympande biologisk mångfald är ett hot mot hela vår framtida existens. Men tidens gång gör sig påmind. För ganska exakt tio år sedan stod Fastighetstidningens reporter tillsammans med Susanne Malmgren, då fastighetschef på Akademiska Hus, i en enorm grushög.

Där, på andra sidan motorvägen från Kräftriket där bolaget nu har sitt Stockholmskontor, ritade och förklarade hon hur bygget av det nya campusområdet skulle skapa viktiga spridningskorridorer för många arter mellan Nationalstadsparken och Brunnsviken i Stockholm. Hon pratade om hur hållbarhet länge varit synonymt med satsningar på energi och miljö.

[ Annons ]

Redan då efterfrågade Akademiska Hus en bredare syn på begreppet, med sociala frågor och ekologi i fokus. Det var dags för hållbarheten att flytta ut ur huset.

Campus Albano invigdes för ganska precis ett år sedan. Lyckades Akademiska Hus flytta hållbarheten dit man ville?

Utifrån förutsättningarna har resultatet blivit väldigt bra.

Alice Bocké, hållbarhetsstrateg, och Erik Florman, hållbarhetschef, börjar med att konstatera att frågan om biologisk mångfald har börjat diskuteras i högre utsträckning men att arbetet generellt i branschen egentligen inte kommit så enormt mycket längre på tio år. Alice Bocké bidrog nyligen till en ny guide som ska ge en introduktion till biologisk mångfald för fastighetsbranschen. Här slår hon fast att man inte lyckats uppfylla exakt allt det man skissade upp för ett decennium sedan.

– Vi hade bland annat tänkt att skapa en vattenväg genom området men vägen (E18) var i vägen. Ambitionen var hög men man har bara ett visst handlingsutrymme, och det är nödvändigt att anpassa åtgärderna till det. Men utifrån förutsättningarna har resultatet blivit väldigt bra och som ett bevis på projektets hållbarhetsmässiga framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, säger Alice Bocké.

Erik Florman pekar ut genom fönstret på Campus Albano och berättar om de gröna takterrasserna och parken som ska simulera naturlig skog. Allt viktigt för att pollinatörerna ska hitta nya vägar.

– Nolläget var verkligen noll eftersom området tidigare var en öde industritomt. Att bidra till ökad biologisk mångfald var vägledande under hela utvecklingen av Albano, och allt som vi gjort kommer att vara en förbättring, menar Erik Florman.

Har ni mätt resultatet?

– Nej, det är för tidigt. Det är först om cirka tio år som vi ser resultatet av allt arbete som gjorts och kan arbeta vidare men uppföljning och mätning av resultatet, säger Alice Bocké.

Det är först om cirka tio år som vi ser resultatet av allt arbete som gjorts.

Ett kanske förvånande svar i en bransch hungrig efter mätbarhet som ska in i lönsamhetskalkyler.

– Biologisk mångfald handlar om arbete på väldigt lång sikt. Det är inte som med ekonomiska mål där man kan utvärdera efter något år, och där fem år är ett långt tidsperspektiv, konstaterar Alice Bocké.

Tiden är en aspekt som gör sig påmind när trycket ökar på fastighetsbranschen att ta sig an den biologiska mångfalden.

– Det är utmanande att försöka förutspå klimatet och hur det kommer att påverka de tilltänkta miljöerna. En uppsamlingsdamm för skyfall, för att ta ett exempel, kan ha väldigt bra effekt för klimatanpassning, men det dröjer innan man vet hur det påverkar den biologiska mångfalden, säger Erik Florman.

Han ser dock inte någon större risk att det osäkra tidsperspektivet leder till passivitet.

– Det kostar inte mer att välja växter som främjar biologisk mångfald, och dessutom är det uppskattat av våra kunder på campus. Så för oss är det även en kundnöjdhetsfråga. Vi kan dessutom få effekt ganska snabbt med högre aktivitet av pollinatörer som syns, vilket ger en indikation att det ger resultat utan att ha data på det ännu.

Att ta sig an arbetet att stärka biologisk mångfald rymmer flera potentiella målkonflikter.

– Vi vet ganska väl hur bra valet av energislag, exempelvis eldning av biomassa, är ur ett CO₂-perspektiv. Men vi vet ganska lite om hur det påverkar ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. Den informationen behöver vi som fastighetsägare börja ta fram och efterfråga för att fatta aktiva beslut, säger Alice Bocké.

Det finns en del generiska data. Men fortfarande är det mycket som vi inte vet inom området. Stöd finns i den nya guiden.

– Man får tänka på att vi med biologisk mångfald står där vi för 15–20 år sedan befann oss i klimatfrågan. På samma vis famlade man då efter data. Nu har den blivit mer finskalig och användbar, säger Erik Florman.

Hur undviker man att den insikten leder till håglöshet?

– Vi upplever inte att avsaknaden av tydliga mätdata har hindrat framdrift, men vi är fortfarande i början av resan och kan plocka en hel del lågt hängande frukter som vi vet ger resultat. Men bra mätdata på biologisk mångfald kommer att vara en viktig del framöver för att se vilka lösningar som ger bäst resultat, säger Erik Florman.

Tidsutmaningen har alla gemensamt. Men få har ett så stort markinnehav som Akademiska Hus. Det är lite svårare att skapa spridningskorridorer med en enskild kåk mitt i en stad.

– Men då får man hitta på andra lösningar. Ganska små insatser i balkonglådan, på takterrassen eller på innergården för att gynna pollinerande insekter kan ha väldigt stor betydelse, säger Alice Bocké.

Forskning visar att fastighetsvärdet ökar när man satsar på biologisk mångfald.

När fastighetsägare började att ta sig an energieffektivisering var det i regel ganska enkelt att motivera åtgärderna. Det kan vara lite svårare att hitta argumenten för biologisk mångfald i Exceldokumentet.

– Men forskning visar att fastighetsvärdet ökar när man satsar på biologisk mångfald. Attraktionsvärdet ökar, och det finns flera studier på att det är läkande att vistas i naturen, säger Alice Bocké.

Än mer konkret för kalkylen: att plantera växter och träd nära byggnader kan minska behovet av kyla och värme med upp till fem grader.

Men det är inte bara att klicka i väg beställningen på biologisk mångfald. Erik och Alice konstaterar att en del leverantörer av trädgårdstjänster saknar kunskap. Mer grönt leder inte per automatik till god mångfald. I värsta fall bidrar man till att sprida invasiva arter som kan orsaka skador på byggnader, vilket kan kosta miljonbelopp att få bort.

– Ett annat problem är att man ofta valt utländska arter. De må vara färgrika, men de gynnar inte pollinatörer i samma grad som inhemska växter. Och de kan bli väldigt dominanta. Som häckberberisen med sina röda bär som vi planterade överallt på 70-talet. Det finns fler sådana i en vanlig svensk kommun än i den japanska region den ursprungligen kom från, säger Erik Florman.

Men det är inte bara den direkta påverkan runt byggnaderna som man bör fokusera på.

– Viktigast är att titta bakåt.

Och nu talar inte Alice Bocké om någon tidsresa. Utan hon poängterar hur viktigt det är att titta på hela värdekedjan, det vill säga det som sker i leverantörsleden. Förmodligen kan de ha ännu större påverkan på den biologiska mångfalden.

FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti 2019 en specialrapport om hur förändrad markanvändning driver på klimatförändringarna. Men Alice Bocké menar att det är viktigt att förstå att en fastighetsägares påverkan inte stannar vid tomtgränsen.

– I de fall där träbyggande kan vara motiverat ur ett klimatperspektiv, då betong leder till stora koldioxidutsläpp, kan det vara svårare att veta om det är ett hållbart uttag av skogen, säger Alice Bocké.

Där ser hon och Erik Florman EU:s restaureringslag som en viktig pådrivare. I allmänhet är EU den stora pådrivaren. Inte minst innebär den nya europeiska standarden för hållbarhetsrapportering, CSRD, en uppryckning.

Hur är det då? Är Sverige bäst i klassen på biologisk mångfald?

– Man kan väl säga att det finns förbättringspotential, säger Erik Florman.