Att räkna på payofftid för en energiinvestering ger inte hela bilden. Med en LCC – livscykelkostnadsanalys – får man en ordentlig bild av ekonomin även efter payofftiden. LCC kan avslöja att en stor investering i bergvärme kan bli mer lönsam än vad payofftiden antyder.
Publicerat 5 november, 2013

Vinsten finns bortom payoff

Att räkna på payofftid för en energiinvestering ger inte hela bilden. Med en LCC – livscykelkostnadsanalys – får man en ordentlig bild av ekonomin även efter payofftiden. LCC kan avslöja att en stor investering i bergvärme kan bli mer lönsam än vad payofftiden antyder.

Nyfikenheten på bergvärme är stor bland fastighetsägare, men det är inte lika ofta intresset blir till beslut. Framförallt är det en stor investering. Ofta svävar frågetecken kring det ekonomiska utfallet. En enkel beräkning om payofftid ger inte hela verkligheten. För bergvärmen har ju en återstående livslängd även efter payofftiden. Hur stor besparingen därefter blir har man egentligen bara på känn, vilket knappast är ett vettigt beslutsunderlag.

[ Annons ]

Då finns LCC (Life Cycle Cost analysis), som innebär en ekonomisk kalkyl över energiinvesteringens livslängd år efter år. Ett mycket bättre beslutsunderlag, och ett helt annat perspektiv på investeringen. En LCC innefattar en rad faktorer som påverkar det ekonomiska utfallet; investeringssumman, underhållskostnader, energipriser, räntor med mera. En LCC ska förstås jämföra olika värmealternativ, så att man exempelvis kan ställa bergvärme mot fjärrvärme.

Från värmepumpsbranschen rekommenderar man LCC-analyser, eftersom just bergvärme kan bli en rejält tung investering. Det kan göra fastig­hetsägaren tveksam om värdet även om energikostnaden är större än investeringen över en längre tidsperiod.
– Gör man en LCC rätt så får man en bra uppfattning om den långsiktiga lönsamheten i en energiinvestering. Det behövs då bergvärme innebär en större investering än andra värmealternativ, säger Johan Landé, som ansvarar för teknisk information på branschorganisationen Kyl & Värmepumpsföretagen.
Han betonar att LCC är främst en angelägenhet för långsiktiga ägare som har fokus på byggnadens driftskostnader och driftnetto, och gärna ser besparingsmöjligheter. För andra ägartyper, med stora hyresintäkter och där energin står för en liten utgift, är inte LCC:n så angelägen.

Fortfarande har LCC-kalkylen inte helt slagit igenom. Inför investeringsbesluten tycks många fortfarande nöja sig med att räkna på payofftiden.
– Jag vågar påstå att payoff är den vanligaste metoden. Det hör jag när jag pratar med våra medlemmar som är entreprenörer och med fastighets­ägare.
Det har då troligen att göra med att en LCC är mer komplicerad. Och som Johan Landé påpekar: bergvärmeentreprenörer sitter med programvara för payoff, och dessa kan också visa lönsamhet.

– Men payoff är en förenklad bild, det ger bara en indikering av ekonomin.

LCC är dock inte helt enkel att genomföra, det är många faktorer och en del osäkra sådana som ska sammanställas. Det ställs alltså krav på en fastig­hetsägare som vill göra LCC. Konsulthjälp kan behövas, men Johan Landé konstaterar att det är relativt tunnsått med sådana konsulter. Endast ett fåtal värmepumpsentreprenörer kan göra LCC.
– Och många gånger vill inte fastighetsägaren betala för den tjänsten, tillägger han.

En bra LCC måste innehålla riktiga förutsättningar, annars blir resultatet tokigt. Är det skit in, så blir det skit ut.”

För LCC som jämför värmealternativ krävs lite förberedelser, som att beräkna byggnadens värmebehov och storlek på varmvattenackumulator.
– Har man haft fjärrvärme ser man hur många kWh som köpts in, men det syns sällan hur stor del som är varmvatten. Med program kan man räkna fram husets ungefärliga behov, och man klarar sig ganska väl med en schablonberäkning. Det viktiga är att tänka till kring behovet, inte bara gissa.

Om det finns fällor i LCC-beräkningarna, så tycks det handla om att man glömmer ta med väsentliga faktorer.
– Det kan komma surt efteråt om värmepumpen kräver en större säkring, vilket ändrar eltaxan. Hur mycket taxan ändras beror på värmepumpens konstruktion. Idag täcker värmepumparna ett större effektbehov, och det krävs mindre spets med el, vilket minskat behovet av större säkring, framhåller Johan Landé.

LCC är förstås inte en absolut sanning. En del av indata i kalkylen är antaganden, som ger ett spann av osäkerhet. Jan-Erik Nowacki, som bland annat är teknisk rådgivare åt Svenska Värmepumpföreningen, varnar för några indata i LCC:erna som tenderar att bli fel. Främst är det räntor, energipriser och restvärden.
– En bra LCC måste innehålla riktiga förutsättningar, annars blir resultatet tokigt. Är det skit in, så blir det skit ut, säger Jan-Erik Nowacki.

Han konstaterar att många använder bankräntan i sin kalkyl. Men han förordar istället realränta, alltså bankränta minus inflation.
– När vi inte haft inflation på många år, så har folk har glömt den. Men en långsiktig kalkyl blir tokig utan hänsyn till inflation. Man bör nog räkna med två procents inflation, vilket varit den historiska nivån i genomsnitt.

Jan-Erik Nowacki hänvisar till Riksbankens statistik över realräntan, som varierat rätt mycket, men i genomsnitt legat på två procent. Han ser cirka tre procent (inkluderar en procent för risk) som en rimlig realränta, vilket är betydligt lägre än vad många använder.

Historiskt har alltid energipriserna ökat. Och vad händer om kärnkraften avvecklas? Det får enorma konsekvenser för energipriset.”

Det går förstås att invända mot resonemanget. Vi har haft låga räntor och noll inflation under ett antal år nu, då ekonomin haltat. Det är svårt att avgöra om tillväxten tar fart igen, eller om världsekonomin gått in i en långsiktigt mer lugn fas med riktigt låg inflation. Avskrivningstiden för bergvärmen görs ibland på ett sätt som långsiktigt missgynnar den, anser Jan-Erik Nowacki.
– Själva värmepumpen kan hålla upp till 20 år, men borrhåll, slangar och husets installation håller mycket längre. Så restvärdet efter 20 år är inte alls noll, man kan räkna med ett stort restvärde, vilket gör att nästa värmepump kanske kostar mindre än hälften av vad den första kostade.

Vilka framtida energipriser som ska matas in i LCC:n kan vara en knepig faktor. Boverket och Energimyndigheten räknar med cirka en procents genomsnittliga energiprishöjningar för el och fjärrvärme för bostäder fram till 2040, vilket är långt under den historiska ökningen på 4,7 procent energi för bostäder sedan 90-talets mitt. Han tvivlar på att 1 procent är en rimlig siffra.
– Nu har vi en dipp med lågkonjunktur och man har hittat mycket skiffergas. Men historiskt har alltid energipriserna ökat. Och vad händer om kärnkraften avvecklas? Det får enorma konsekvenser för energipriset.

De förväntade energipriserna som stoppas in i LCC:n får stor betydelse för dimensioneringen av en bergvärmeanläggning.
– Idag räknar vi med att värmepumpen ska klara 60–65 procent av husets effektbehov den kallaste dagen. Ett antagande om billig energi, gör att man kanske väljer en värmepump som bara klarar halva effektbehovet och kompenserar med en kraftigare elpatron.

Han sammanfattar:
– Man måste verkligen fundera över en del ingående data. Om man inte gör det, finns risken att beslutsunderlaget leder till en väldigt dålig affär, säger han men kastar in en brasklapp; det finns andra uppfattningar om en del av hans påståenden, till exempel om räntans utveckling och energi­priserna.

________________________________________________

Många steg till fungerande bergvärme

Att skaffa bergvärme innebär en mängd steg från tanke till färdig anläggning. Med kunskap står man sig självklart bättre, när kraven ska formuleras och i diskussion med konsulter och entreprenörer.

  • Innan beslut bör man först göra andra lönsamma energiåtgärder så att man inte överdimensionerar den nya anläggningen.
  • Det krävs detaljerade uppgifter om byggnaden, dess installationer och värmesystem, energibehov och effektbehov. Detta för att kunna dimensionera anläggningen.
  • Passar byggnadens tekniska förutsättningar en stor värmepump? Finns det plats för borrhåll, är radiatorsystemet lämpligt för bergvärme?
  • Borrning i marken för bergvärmen kräver tillstånd av kommunen. Men inte ens i Stockholm med många tunnlar brukar det hindra särskilt ofta.
  • – De allra flesta får tillstånd. Är man nära någon anläggning i marken går det ofta att flytta borrhålen lite, säger Jeanette Hagberg enhetschef vid miljöförvaltningen i Stockholm.
  • Underlag för offertförfrågan ska beskriva egenskaper, funktioner och på vilka grunder som offerten ska utvärderas. Man bör ställa krav på dokumentation som gör installationen begriplig även utan expertkunskaper. Beställaren bör förklara hur offerterna ska utvärderas, till exempel genom LCC-analys.
  • Försök få en totalentreprenad, med en entreprenör som tar helhetsansvaret för bergvärmens alla delar. Om bergvärmen inte fungerar ordentligt blir det lättare att kräva ansvar än om fler entreprenörer är inblandade. “Beställarhjälpen” från Bebo rekommenderar de utarbetade standardavtalen i ABT06.
  • Ta offerter från ett par entreprenörer för att kunna jämföra. 
  • Kontrakt ska formuleras. Här kan det vara viktigt att reglera vad som händer vi oförutsedda händelser, som att installationen försenas. 
  • Under byggtiden bör man som beställare följa och dokumentera arbetet.
  • Värmepumpen ska kontrollmätas vid slutbesiktning. Efter ett par år gör man vanligen en garanti-besiktning.
 ________________________________________________

Läs mer

I boken ”Bergvärme på djupet” får man inblick i bergvärmens teknik, ekonomi, dimensionering m m. Boken beskriver vad som bör gälla vid upphandlingen, samt avrundas med tips för intrimning av systemet. Finns att ladda hem bland annat hos www.svepinfo.se.

En annan skrift är ”Beställarhjälp för upphandling av bergvärme i flerbostadshus”, från beställargruppen bostäder Bebo. Den har tagits fram under ledning av Fastighetsägarna Stockholm.

Även på Kyl & Värmepumpsföretagens hemsida finns vägledningar för upphandling av värmepumpar: www.kvforetagen.se (se under värmepumpar)

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]