Ekonomen Jesper Roine är aktuell med den stora boken om ojämlikhet. Ett ämne han menar att inte minst fastighetsbranschen behöver prata mer om.
Karl Marx, i form av ett karikatyrporträtt i konferensrummet på Handelshögskolan i Stockholm, blickar ner på oss. På sätt och vis lämpligt för det vi ska prata om. I mars ges boken Därför är ojämlikheten viktig ut. Författaren Jesper Roine, docent i nationalekonomi, förklarar dock att Handelshögskolan inte slagit in på ett revolutionärt spår.
Utöver att vara en av världens ledande forskare inom ekonomisk ojämlikhet arbetar Jesper Roine på Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) med fokus på övergången från plan till marknadsekonomi i forna Sovjetunionen och Östeuropa.
– Så vi har en del gamla referenser här i hyllorna.
Inte heller är hans kommande bok något recept på hur klassojämlikheterna ska krossas. I det sista kapitlet skriver han att vissa läsare kanske blir besvikna på att ”det inte finns några ändringsförslag, inte en enda ordentligt preciserad skattesats, inga konkreta policyförslag i de olika framtidsavsnitten.”

Eftersom jag parallellt med läsningen skriver om Stadsmissionens arbete med strukturell hemlöshet (läs om det här) – kanske den tydligaste manifestationen av ojämlikhet – konstaterar jag att beskrivningen delvis stämmer in på mig.
Så varför grotta ner sig i definitioner och begrepp och inte bara lösa ojämlikheten?
– För att ekonomisk ojämlikhet är en så omtalad men samtidigt komplex fråga som kan betyda så många olika saker. Just det faktum att ojämlikhet ges så många olika betydelser gör att begreppet ofta både missförstås och missbrukas i debatten.
Jesper Roine tyckte det behövdes en ordentlig genomgång av den ekonomiska ojämlikheten globalt, nationellt och i framtiden, då han sett makthavare på olika sidor de ideologiska barrikaderna fastna i missförstånd, medvetna såväl som omedvetna.
– Jag har såklart också uppfattningar om ojämlikhetens alla dimensioner. Men min uppgift som forskare, och syftet med boken, är att bena ut begreppen så att vi kan hitta en utgångspunkt att diskutera ojämlikhet på riktigt. Jag tror inte att kunskap tar bort åsiktsskillnader men en bättre förståelse kring vad man pratar om tror jag är bra både för de som debatterar och de som försöker följa de olika resonemang som läggs fram.
Han tar ett färskt exempel. Nyligen presenterades ny statistik på inkomstskillnader, som kombinerades med den ekonomiska krisen till rubriken ” Sjunkande bostadspriser kan göra Sverige mer jämlikt” (Dagens Nyheter i detta fall). Jesper Roine påpekar att för det första så ingår bostadspriser inte alls i statistik om inkomstfördelning.
– Men har huspriser med ekonomisk ojämlikhet att göra? Jo, så klart. För de flesta är bostaden den största tillgången man har. I den händelse man betalat av lånen sitter man på en stor tillgång. Betyder det att man är rik? Nja, det kan vara rätt svårt att realisera en del av huset, säger Jesper Roine.
Ska vi verkligen komma åt inkomstklyftorna handlar det främst om att socialförsäkringssystem inte hängt med löneutvecklingen.
Han säger sig inte ha någon bestämd uppfattning för eller emot en fastighetsskatt (även om han liksom de flesta ekonomer tycker att den är rimlig), hans ärende är att vi behöver föra debatten utifrån korrekta grunder.
– En annan sak är när man i debatten kopplar ökade inkomstskillnader till stora löneökningar. Men de senaste 20 åren har det skett ganska lite med löneskillnaderna, även om vissa undantag så klart sticker ut. Om då alla fokuserar på vad man ska göra åt löneskillnaderna blir det ju helt fel. Ska vi verkligen komma åt inkomstklyftorna handlar det främst om att socialförsäkringssystem inte hängt med löneutvecklingen. Även att kapitalinkomster blivit en allt viktigare del av inkomsten, säger Jesper Roine.
Det har skapats en enorm ojämlikhet mellan generationer.
Det kanske tydligaste utfallet av ökade inkomstskillnader är strukturell hemlöshet. Det blir allt svårare för resurssvaga hushåll att efterfråga en bostad när delar av det billiga beståndet renoveras bort. Jesper Roine konstaterar att dagens politiska lösning på det ägda boendet skapat problem för vissa grupper.
– Det har skapats en enorm ojämlikhet mellan generationer där det är nära nog omöjligt att komma in på marknaden nu utan att ha föräldrar med tillgångar.
Jesper Roine menar att bostadsmarknaden är ett område där det är nödvändigt att skapa lösningar för alla, där samhället och marknaden misslyckats.
Men finns det då inte å andra sidan en risk att vi accepterar en växande ojämlikhet och bara ger oss på utfallet?
– Jo, det är sant. Det finns en samstämmighet kring att alla ska ha samma möjligheter. Men det har de ju inte. Då kanske man åtminstone bör fokusera på att inte barn ska fara illa.

I boken resonerar Jesper Roine kring de två åsiktslägren ”jämlikhet i förutsättningar” eller ”jämlikhet i utfall”. Och inte helt oväntat kommer han som forskare fram till att båda argumenten brister.
Det första resonemanget, menar Jesper Roine, bygger på att det finns en ”punkt noll” där alla har samma grundförutsättningar och resten enbart handlar om det egna ansvaret. Det räcker att besöka valfritt utsatt område för att konstatera att det inte har minsta överenstämmelse med verkliga förhållanden.
– Vi kommer inte ifrån att det som är utfallet i dag är startpunkten i morgon.

Han köper å andra sidan inte det motsatta argumentet att de rika helt enkelt bara kan betala lite mer.
– För incitament betyder något. Varför skulle man investera i utbildning och så vidare om det inte innebär någon skillnad, resonerar Jesper Roine.
Även om han tycker att vi ska prata mer om ojämlikhet finns det myter han vill slå hål på. Som att samhällsklyftorna skulle ha ökat så dramatiskt som vissa vill påskina.
– För det första så har det som sagt inte skett på lönesidan. Ojämna löneökningar har inte bidragit till ökade inkomstskillnader de senaste decennierna. De som halkat efter är de som får en större del av sin inkomst ifrån olika socialförsäkringssystem som inte följt löneutvecklingen. Men även om dessa grupper har halkat efter relativt sätt så har köpkraften för dem också ökat. Samtidigt kan ökade skillnader inte försvaras med argumentet att det inte spelar någon roll så länge alla får det bättre. Du kanske har råd med en massa tv-kanaler och mat du inte hade tillgång till för 30 år sedan. Men alla i din omgivning har massor med annat de kan ägna sig åt. I en social kontext hamnar du utanför. Och det är inte oviktigt.
Ojämlikhet gör att konkurrensen inte längre fungerar.
Även den mest förhärdade kapitalist borde prata mer om ojämlikhet, menar Jesper Roine.
– Det kapitalistiska systemet har höjt välfärden för människor i stort. Men om hela grupper ser att så inte längre är fallet för deras del öppnar det upp för destruktiva politiska lösningar.
Också för den mest marknadsliberala har Jesper Roine argument.
– Marknader är bra för att de skapar konkurrens där de bästa idéerna ställs mot varandra. Men bara om spelreglerna är de samma för alla. Om vinnarna i alltför hög grad kan använda resurserna till att förstärka sina fördelar fungerar det inte längre. Ojämlikhet gör att konkurrensen inte längre fungerar.
Den närmaste tiden ser Jesper Roine hur den ekonomiska krisen slår mot både de som äger sitt boende i form av ränte- och elkostnader och hyresgäster som redan lever på marginalen i form av stora hyrespåslag.
– Men inte heller det syns i inkomststatistiken. Människor som på pappret kan verka välmående kan drabbas hårt. Vi kommer att diskutera ojämlikhet, men dra fel slutsatser och föreslå fel åtgärder. I alla fall om vi inte tar oss tid att sätta oss in i de många olika betydelser som ekonomisk ojämlikhet kan ges.