Livsviktig information i alla kanaler och på alla möjliga språk. Men också omställning för att skapa helt nya typer av aktiviteter. Det är vardagen för Sari Isberg, relationsförvaltare på Stena Fastigheter i Göteborg, just nu.
Hur är läget?
[ Annons ]
– Mycket mitt arbete går ju ut på möten och att upprätthålla den sociala kontakten. Därför försöker vi att inte ställa in, utan att istället anpassa våra aktiviteter. Så när jag är ute i området så är jag verkligen ute. Det är ju fördelen att vi har våren och sommaren framför oss. Vi hoppas på bra väder så att vi kan genomföra alla de aktiviteter vi planerat. Vissa aktiviteter skjuter vi på eftersom det involverar andra parter, men vi ställer inte in utan ställer om, ställer upp och skjuter fram vissa saker.
Hur upplever du stämningen när du rör dig i området?
– Det känns att de boende uppskattar att vi finns på plats. Vi märker att en del av våra boende kanske har missförstått eller kanske inte fått all information de behöver. Vi informerar också de boende om vart man kan vända sig om man behöver hjälp, eller om man kanske vill bli volontär. Det har vi sett till att sprida i alla våra kanaler och i trapphusen. Där fungerar vi lite som en sambandscentral. Här i Göteborg är det Röda Korset som sköter frivilligverksamheten. Vi samarbetar också med Röda Korset som tillsammans med vår personal träffar de boende på gården för att samtala och informera på olika språk.
Upplever du att det finns mycket oro?
– Själva oron finns nog. Men jag upplever det inte så mycket. Snarare att men inser allvaret och verkligen lyssnar på de rekommendationer som kommer. Och det syns exempelvis att det inte längre är de stora samlingarna av människor som det brukar vara.
Rent praktiskt, hur hanterar ni möten med de boende i förvaltningen?
– Det är viktigt att vi finns i områdena för våra boende. Men vi måste såklart tänka nytt och kreativt hur möter människor. Vi måste ju både vara rädda om vår egen personal och om hyresgästerna. Så när hyresgästen hör av sig om någon åtgärd så för vi en dialog kring hur de mår. Om vi ska in i lägenheten så rekommenderar vi hyresgästen att vara i ett annat rum. Det fungerar bra om man innan besöket samtalar om hur det blir bäst för bägge parter.’
Fungerar det bra?
– Ja, på något sätt, även om det låter hemskt, har detta blivit någon slags vardag. Man förstår allvaret och anpassar sig. Men ingen vet ju hur länge det här kommer att vara, så vi måste också tänka på hur vi ska göra framgent.
Vad finns det för tankar där?
– Det kommer ju vara betydligt fler hyresgäster som är hemma hela sommaren. Därför är det viktigt att vi hittar på saker tillsammans med våra hyresgäster i områdena.
Vad skulle det kunna bli för saker?
– Än så länge är inget bestämt. Men där vi har utegym kanske vi kan aktivera de boende med träningspass, kanske kan vi ha mindre fotbollsträningar, vi kan arrangera musikarrangemang på gårdarna. Vi får se vad det blir, men vi kommer att behöva vara kreativa och tänka nytt. Vi tittar nu på vilka vi kan samarbeta med. Nog för att vår personal är kreativa så kanske det inte är alla som har gåvan att sjunga och spela något instrument.
