”Vi ska vara en riktig stad, med den lilla stadens alla fördelar”

Med växande städer kommer också växande problem med segregation, bostadsbrist och stress. Det kan vara småstädernas chans och konkurrensfördel. I Alingsås har de länge satsat på stadsutveckling och befolkningsantalet ökar stadigt.

Annons:

Annons:

Annons:


Urbaniseringen lämnar inte heller Sveriges mindre orter och städer oberörda. Här har framfarten tvingat kommunerna till ett identitetssökande och småstadsurbanismen spirar.

– Storstädernas attraktionskraft är också en del av det som gör att vissa inte vill dit. Då finns det en gyllene möjlighet för de små och mellanstora städerna att bli mer attraktiva för en stor grupp människor. Men för att lyckas bli det måste de vara mycket bättre på att vara stad. Man vill kunna slippa bilköer, få tag på en bostad i ett rimligt läge och pris. Man vill ha tillgång till god mat, kultur, ett intressant utbud av upplevelser och samtidigt skippa storstädernas problem, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR.

När den stora staden kan erbjuda ett brett utbud av service och tjänster måste varje mindre stad fråga sig: vad är det för något speciellt som vi erbjuder våra invånare?

– Ligger man inte inom en storstadsregion så måste man ha någon speciell kvalitet att erbjuda. I dag när arbetskraft och människor är så rörliga så måste man erbjuda något unikt. Folk är ju till exempel beredda att bo på Öland, i Åre och Visby för att där erbjuds särskilda livskvaliteter, säger Alexander Ståhle som är stadsbyggnadsforskare på KTH och driver företaget Spacescape.

En stad som kommit en bra bit på vägen i sitt identitetsarbete är Alingsås. Här arbetar de mot visionen att bli 42 000 invånare 2019 och redan nu går utvecklingen positivt, mycket tack vare ett enträget samarbete mellan kommunens alla olika aktörer. I snitt har staden en befolkningsökning på ungefär en procent per år.

Ljusfestivalen hålls varje år i Alingsås och lockar besökare från hela världen.
Ljusfestivalen hålls varje år i Alingsås och lockar besökare från hela världen.

– Alingsås ska absolut inte bli en förort till Göteborg eller bara en villastad som vi tycker att flera av våra grannkommuner har blivit. Vi brukar säga att vi ska vara en riktig stad, med den lilla stadens alla fördelar. Då går det inte bara att bygga bostäder och tro att sedan kommer det folk, säger Kjell Hult, utvecklingschef på Alingsås kommun.

Nya spännande butiker är lika viktiga som nya bostäder.
Kjell Hult, utvecklingschef Alingsås kommun 

Istället menar han att det handlar om att ha ett totalutbud av bostäder, arbetstillfällen, handel, service och kultur. Då krävs de att fastighetsägare, näringsliv, invånare och kommunen samarbetar för att utveckla staden.

– Det är mycket tanke, möda och många möten bakom den positiva utvecklingen. Men jag tror att en av nyckelfaktorerna är att vi har just en gemensam framtidsbild och kan samarbeta. Nya spännande butiker är lika viktiga som nya bostäder.

Men för Kjell Hult är det inte bara befolkningsantalet som är intressant att följa utan en viktig siffra för honom är självförsörjningsgraden, alltså hur många av alla som bor i kommunen som också arbetar i den.

– Idealet är ju 100 procent, men i förorterna är det nästan alltid precis tvärtom. Alla andra pendlar därifrån och staden blir tom på liv och rörelse på dagarna. Men Alingsås ligger på närmare 100 procent, vilket innebär att vi är attraktiva både för människor men också för företag som vill etablera sig här.

Rudolf Antoni tror, precis som Alexander Ståhle, att det handlar om att titta på den egna kommunens kvaliteter och utveckla dem.

Det handlar om att vara lite modig och släppa fram de initiativ som kommer underifrån. Man kan jobba med det föreningsliv som finns i alla våra städer och se till att de som tränar tai-chi, de som lajvar eller att teaterföreningen får en arena att röra sig på. Flytta ut dem från de stängda arenor som finns idag och gör hela staden till en scen.

 

Annons: