Nödvändigt att lösa. Svårt att få till i verkligheten. Trianons Anna Heide konstaterar att det är lätt att marknadsföra visioner där de boende delar det mesta. Men svårare att genomföra i praktiken.
Utsikten att kunna ställa om till ett hållbart liv får inte bli ett projekt bara för det fåtal som har tiden och pengarna. Det är en av Anna Heides, affärsutvecklingschef på fastighetsbolaget Trianon, käpphästar.
– För oss är det viktigt att skapa möjligheter att ställa om även för dem som bor i hyreshus. Men om man ska vara ärlig så är det inte alltid så himla lätt. Särskilt inte nu när många kämpar med en ganska tuff ekonomi och att ens klara att betala hyran. Då är det kanske inte hållbarhetssatsningar som står först i kö, säger Anna Heide.
[ Annons ]
Trianon mottog nyligen Malmö stads nyinstiftade pris Årets samhällsförbättrare för sitt arbete med hållbar stadsutveckling. Något som förpliktigar. Och det är knappast någon överdrift att påstå att det var välförtjänt. Fastighetstidningen har bland annat skrivit om bolagets hållbara hybridobligation med socialt och grönt ramverk, en relativt ny finansieringsform som i Trianons fall bland annat inkluderar jobbskapande åtgärder och hyresbostäder med överkomliga hyror.
Om du läser detta en bit in i april, så har vi i Sverige förmodligen förbrukat vår årliga ranson av jordens resurser. Den privata konsumtionen står för cirka två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp totalt.
Är det i grunden ett privat fastighetsbolags ansvar? Förmodligen inte – ansvaret ligger på oss som individer.
Men kan ett fastighetsbolag bidra till lösningar? Ja, absolut! Och Anna Heide tror starkt på att delningslösningar är en viktig del av vägen framåt.
Men, som Anna Heide konstaterat, det är svårt och det finns många strukturella hinder man inte kan råda över.
I sege park låg Malmö östra sjukhus, som mellan 1935 och 1995 var stadens mentalsjukhus. Här samverkar nu tolv byggaktörer och Malmö stad för att skapa ett område där det ska vara lätt att leva hållbart.
– Det är väldigt ovanligt att man får bygga i en redan existerande parkmiljö. Oftast tar det 15-20 år innan ett område är uppvuxet, här finns alla träd och buskar redan från början. Och det är en fantastisk miljö som anlades för att vara en del i rehabiliteringen, säger Anna Heide.
Trianon har utvecklat kvarteret Central-köket 1 med 65 lägenheter. Planen var att hålla nere hyrorna, men Anna Heide konstaterar att det delvis fick stryka på foten då investeringsstödet försvann.
I området som är tänkt att bli Malmö stads nya skyltfönster för hållbara bostadslösningar finns flera lyckade hållbarhetsatsningar, som Sveriges största parkeringshus i trä som samlar in dagvatten för att hålla liv i fasadernas grönska. Ett stort fokus har lagts på lösningar för delningsekonomi.
– Men det var mycket svårare än vi trodde, konstaterar Anna Heide.
En del av oss är hyresaktörer som ska äga husen under lång tid. Medan andra är bostadsutvecklare där en bostadsrättsförening snart ska ta över.
Upplägget var lovande. Kommunen satte samman en byggherregrupp med tydliga krav på att det här skulle bli ett av Malmös mest hållbara områden. Trianon fick genom det Vinnovafinansierade projektet Sharing cities fem miljoner kronor för att utforska nya affärsmodeller för delningsekonomi. Trianon har medfinansierat med motsvarande summa.
Men ganska snart blev det tydligt att bygg-herrarna har olika förutsättningar för att bidra till en fungerande helhet.
– En del av oss är hyresaktörer som ska äga husen under lång tid. Medan andra är bostadsutvecklare där en bostadsrättsförening snart ska ta över.
Malmöbaserade Drevet, som är en del av ABF Malmö, har fått betalt för att bygga upp delningshubbar för områdets alla boende. Det handlar om allt ifrån lådcyklar till yoga. Bilpoolen sköts separat av OGC Our Green Car.
Men nu under våren kommer finansieringen att ta slut. Målet var att lyckas skapa delningstjänster som på egen hand ska bära sig ekonomiskt och affärsmässigt. Anna Heide tvivlar på att man kommer i mål med ambitionen.
Att bygga en grund för att själva kunna driva detta – det var mycket, mycket svårare än vi trodde
– Det är jättelätt att få en aktör att göra de här uppgifterna om man betalar dem. Men att kunna bygga en grund för att själv kunna driva detta – det var mycket, mycket svårare än vi trodde.
Kanske framför allt för att alternativet att äga själv är så enkelt – att klicka hem från vilken lågprishandel som helst.
– Det är svårt att få till delning av exempelvis verktyg när man kan köpa en skruvdragare själv för bara några hundralappar, säger Anna Heide.
Andra initiativ, där det inte handlar om pengar, har fungerat bättre. Som gemensamhetsodling, barnteater och pensionärsträffar.
– Men det bygger på att de boende gör det själva. Och där är det ju inget nytt egentligen. Vi har länge finansierat gemensamhetslokaler för olika typer av verksamheter, säger Anna Heide.
Kan en lösning vara att lägga på merkostnaden för delningstjänster på hyran?
– Vi hade den idén. Men vi kan aldrig tvinga någon att betala för någonting de kanske inte alls vill utnyttja. Det tillåter inte hyreslagstiftningen.
Kanske är det i stället enklare att gå åt andra hållet
Mot en hyressänkning får hyresgästerna istället betala 15 kronor per tvätt. Förhoppningsvis gör det att de tänker över sin egen förbrukning lite mer
– I en annan del av vårt bestånd har vi förhandlat bort tillgång till tvättstuga från hyran. Mot en hyressänkning får hyresgästerna i stället betala 15 kronor per tvätt. Förhoppningsvis gör det att de tänker över sin egen förbrukning lite mer, säger Anna Heide.
Här kan det ju påpekas att tvättstugan är en delningstjänst som länge accepterats i bruksvärdessystemet.
Men åter till Sege Park och delningstjänsterna som Anna Heide tror kommer ha svårt att stå på egna ben.
– Alla måste ju inte ha en egen skruvdragare. Men tyvärr måste det nog bli betydligt dyrare att köpa grejer för att vi ska få stopp på denna överkonsumtion, säger Anna Heide.
Om man ska gå över halva området en kall novemberdag, ja då blir det inte av
Om det är något hon skulle skruva på i just detta projekt så är det avstånden.
– Man ska nog ha det väldigt nära så att det bara är att ta hissen ner för att låna vad man behöver. Om man ska gå över halva området en kall novemberdag, ja då blir det inte av.
Anna Heide konstaterar också att delnings-ekonomi kan fungera ganska bra om det inte gäller rent materiella ting. Till exempel har tillgång till verktyg och hjälp att reparera cyklar varit en populär tjänst. Barnteater har också fungerat bra.
– Men det handlar mer om delning av upplevelser och kunskaper. Jag tror att vi måste bredda begreppet delning – så att det inte bara handlar om att låna en hammare eller en skruvdragare. Annars blir det svårt att få ihop det.
