Vad innebär kollaborativ ekonomi? – Den enklaste förklaringen är att det handlar om tillgång framför ägande. Ett skifte från absolut ägande till tillgång. I en kollaborativ ekonomi har vi fler sätt att få tillgång till saker, kunskap, utrymmen och tjänster. Vi delar, lånar, byter, hyr, skänker och köper och säljer. Hur påverkar det fastighetsägare? […]
[ Annons ]
Vad innebär kollaborativ ekonomi?
– Den enklaste förklaringen är att det handlar om tillgång framför ägande. Ett skifte från absolut ägande till tillgång. I en kollaborativ ekonomi har vi fler sätt att få tillgång till saker, kunskap, utrymmen och tjänster. Vi delar, lånar, byter, hyr, skänker och köper och säljer.
Hur påverkar det fastighetsägare?
– Kollaborativ ekonomi är en del av tänket i många fastigheter, inte minst genom gemensamma tvättstugor, trädgårdar, allmänna utrymmen och grillplatser. Vi ser nu hur det utvecklas via exempelvis så kallade Hoffice, där människor arbetar hemma hos varandra, eller CouchSurfing.
Kan du ge något exempel på kollaborativ ekonomi?
– Couchsurfing, Skjutsgruppen och olika former av klädbibliotek och verktygsbibliotek är några exempel. Fenomenet har funnits länge men nu har vi ord på det och den digitala utvecklingen, som gjort att människor kommit närmare varandra, har möjliggjort den kollaborativa ekonomins expansion. Toolpool i Malmö är ett bra exempel. De säljer spik och skruvar och kom på att de skulle tillhandahålla maskinerna till sina kunder, så nu kan man låna dem. Det är väldigt bra, speciellt om man betänker att en borrmaskin i snitt används fem minuter under sin livstid.
Men kollaborativ ekonomi där man byter, lånar och delar bidrar ju inte till tillväxt. Det är väl inte bra?
– Vi måste tänka nytt även kring tillväxt. Och där måste vi gå till kärnfrågan: vi har inte tillräckligt med resurser i världen längre för oändlig tillväxt. Och eftersom vi inte kan ha oändlig tillväxt måste vi hitta andra lösningar.
Hur ska företag då verka och växa?
– Det finns ett antal företag som lyckats praktisera det här på olika sätt, men det kräver att man utmanar rådande affärsmodeller, som Airbnb till exempel. Det vi kan se i de företag där man till exempel hyr ut delar av sitt kontor till fler användare är att de ofta vill ha högre grad av inflytande och att relationer blir viktigare. Valutan i den kollaborativa ekonomin blir istället tillit.
Nu är det trendigt att prata om kollaborativ ekonomi, men hur nytt är det?
– Inte alls egentligen. Det här är en återkomst av sätt att lösa tillgång till saker och tjänster som vi tidigare använde oss av. Men flera olika faktorer sammanfaller nu och därför expanderar det. Förutom den digitala utvecklingen är folk trötta på slit- och slängsamhället, klimathoten ökar och världens resurser minskar. I hela världen ökar den kollaborativa ekonomins andel av den totala ekonomin i ett samhälle, men vi i Sverige är väldigt sent ute.
Airbnb har kritiserats av bostadsrättsföreningar och fastighetsägare för att öka osäkerheten och minska tryggheten för hyresgäster. Hur löser man kontroll och säkerhet i kollaborativ ekonomi?
– Det finns en lång tradition av konsumenträtt i Sverige som vi ska använda oss av. När vi gör det blir vi varken rädda eller naiva inför den kollaborativa ekonomin. Att inte vara naiv är också att se att det finns olika delar av samma ekonomi, där vissa är vinstdrivande medan andra inte är det. En hyr ut sin lägenhet och gör vinst medan en annan ger bort frukt gratis till sina grannar.
– Ett regelverk som gäller för att hyra och sälja blir därmed inte detsamma för de andra kollaborativa delarna, där användarna inte gör vinst utan istället lånar, byter, delar och ger gåvor.
