[ Annons ]

Publicerat 17 november, 2014

Vi kan inte fortsätta att sopa verkligheten under mattan

Häromdagen blev jag kontaktad av Sveriges Radios P3 Nyheter för att kommentera uppgifter om skärpta tillträdeskrav för hyreslägenheter. Svårigheterna för vissa grupper att komma in på bostadsmarknaden var ett tema som under samma vecka återkom i ett antal artiklar och podcaster, men även i rapporter från såväl Boverket som Migrationsverket. Antalet boende med kontrakt via […]

Häromdagen blev jag kontaktad av Sveriges Radios P3 Nyheter för att kommentera uppgifter om skärpta tillträdeskrav för hyreslägenheter. Svårigheterna för vissa grupper att komma in på bostadsmarknaden var ett tema som under samma vecka återkom i ett antal artiklar och podcaster, men även i rapporter från såväl Boverket som Migrationsverket.

[ Annons ]

Antalet boende med kontrakt via social­förvaltningen ökar. I takt med ökande bostadsbrist och höjda krav för att kvala in på bostadsmarknaden har denna typ av andrahandskontrakt ökat explosionsartat, säger Boverket. Och med detta tränger sig de stora frågorna på, om hushåll och individer med en utsatt ställning på bostadsmarknaden. Hur säkerställs tak över huvudet för alla? Hur hanterar samhället och branschen utmaningarna?

Även om Migrationsverkets höjda prognos över asylsökande fått mycket uppmärksamhet de senaste dagarna är det avsevärt fler männi­skor som omfattas eller riskerar att omfattas av problematiken.

”Snåret” heter en intressant podcast som Svensk Byggtjänst driver. I det senaste avsnittet berördes några av utmaningarna i en diskussion om så kallad social housing. Namnkunniga från branschen diskuterade företeelsen utifrån ett europeiskt perspektiv, med bra belysning av situationen i vår omvärld. En av slutsatserna var att ”svenska politiker vågar inte prova nya boendelösningar”.

Sverige är ett unikt land när det gäller social bostadspolitik. Övertygelsen är fortfarande stark om att de kommunägda bostadsbolagen som en del av sitt allmännyttiga uppdrag ska bygga för alla överallt, att deras verksamhet är en integrerad förlängning av kommunernas sociala ansvar.

I teorin – eller på kartan, om ni vill – leder det till att behovet av bostäder med särskild social karaktär försvinner, men i verkligheten fungerar det inte så. I praktiken finns både enskilda bostadshus och hela bostadsområden som huvudsakligen befolkas av socioekonomiskt svaga grupper, varav många är försörjda med offentliga ersättningar.

Ett envist försvar av kartan, bilden av en svensk bostadsmarknad som utan undantag är öppen för alla på samma villkor, är kontraproduktivt. Någonstans måste vi våga tala om verkligheten om vi ska finna rätt lösningar på ett bostadsproblem som växer.

Fler unga får allt svårare att skaffa ett boende på egen hand, resurssvaga hushåll faller ifrån på bostadsmarknaden, antalet sociala hyreskontrakt ökar, allt fler asylsökande behöver bostad och trygghet. Vi kan inte blunda och sopa verkligheten under mattan.

Jag tror situationen kräver att vi med öppet sinne är beredda att även föra till synes obekväma diskussioner.

Jag är övertygad om att vi i vårt land har kraft att hantera det. Historien har visat att när det gäller har civilsamhället, politiken och näringslivet inte hukat för att gemensamt ta tag i svåra utmaningar.

Bland de lägst hängande frukterna finns förstås generella investeringsstöd för byggande av fler billiga hyreslägenheter och riktade konsumtionsstöd till individer och hushåll. Det är förvisso inte okomplicerade förslag, men framför allt tror jag inte de är tillräckliga, oavsett utformning.

Jag tror situationen kräver att vi med öppet sinne är beredda att även föra till synes obekväma diskussioner, där vi fokuserar mer på vad som är nödvändigt än vad som historiskt passat in i en ”svensk modell”, för att skapa bra och långsiktiga lösningar.

Ingen bär ensamt ansvar för att det samtalet inleds. Det ansvaret delar vi. Men varje aktör har ett ansvar för att det kan föras konstruktivt och ge utrymme för nytänkande. Där utgör varken vi eller våra medlemsföretag några undantag.

Reinhold Lennebo
vd Fastighetsägarna Sverige

Reinhold listar:

  • Nollränta. Ja, det är vi vana vid, åtminstone när vi sparar i bank.
  • Nyfikenheten växer med tystnaden. Vilken inriktning väljer regeringen för bostads­politiken?
  • Mängden negativa remissvar på Företagsskattekommitténs förslag är hoppingivande.

 

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]