Sorl och buller kan bli tidstjuvar i det öppna kontorslandskapet. Modern ljuddesign blir allt viktigare för att skapa en fungerande ljudmiljö.
Lyssna! Vad hör du egentligen? Helt tyst är det garanterat inte. Kanske hör du ett jämnt sus från ventilationen uppblandat med knappt urskiljbart sorl från dina kollegor. Grattis, då kommer det troligen gå alldeles utmärkt att koncentrera dig på läsningen. Om du däremot måste höra halva samtalet när din kollega gör upp middagsplanerna så kommer du snart tvingas göra en omstart.
[ Annons ]
Vare sig vi vill eller inte påverkas vi av ljud. Inte minst på jobbet. Kaffemaskinens malande, mobiltelefoner, datorernas brummande – det går helt enkelt inte att blunda med öronen. I kontorslandskapet kan störningarna bli riktiga tidstjuvar. Varje avbrott kräver en startsträcka.
– Men istället för att enbart se ljud som ett problem måste vi börja prata om ljudkvaliteter. Akustik handlar alltför ofta enbart om hur man ska skydda sig från ljud, säger Björn Hellström som är docent i arkitektur, konsult inom akustisk design vid Tyréns och professor i ljuddesign på Konstfack.
Man hör ett brus någonstans och kopplar det till fläktar, och effekten blir att man fryser.
Att tillföra ljud för att skapa olika upplevelser är egentligen inget nytt inom fastighetsbranschen. På 1930-talet var folk rädda att hissen skulle falla i de moderna skyskraporna. Men med musik från bolaget Muzak höll de sig lugna. Hissmusiken spred sig vidare till hotell, restauranger och varuhus där vi fortfarande kan höra den skvala. Lite väl primitivt enligt Björn Hellström som menar att vi med modern ljuddesign kan skapa mer hållbara lösningar, som vi inte tröttnar på lika snabbt som musiken. Ett exempel är installationen i Gallerian vid Sergels torg i Stockholm, som han gjorde för ett par år sedan. Genom att placera ut högtalare med olika naturljud har man lyckats skapa platser där stressade galleriabesökare självmant väljer att slå sig ner.
Men tillbaka till kontorslandskapet. Björn Hellström kom nyligen ut med en bok om kontorslandskapets akustik och arkitektur: ”Vad örat hör men ögat inte ser”. Målet är att ljudfrågor ska bli lika viktiga som det visuella när man satsar på en öppen kontorslösning.
– Folk blir galna, eftersom det allt som oftast låter skräp i kontorslandskapen. Tyvärr är det först då man ringer en akustiker. Då blir det ofta dyra och dumma lösningar.
Björn Hellström betonar att han inte har något emot de landskap som allt mer växer fram där väggarna rivs. Tvärtom.
– Syftet med öppna kontorslandskap är att skapa interaktion och kommunikation mellan medarbetarna. Men det rymmer en paradox. Meningen är att vi ska kunna kommunicera maximalt. Vi har nytta av det i jobbet. Samtidigt är det kollegornas prat som får oss att tappa koncentrationen och jobba ineffektivt.
Frans Davidsson, konceptutvecklare av kontorsmiljöer?på Ecophon, menar att vi i grunden trots allt har en väldigt god rumsakustik i våra byggnader. Men ändå är ljudmiljön fortfarande den vanligast förekommande störningen på kontor.
– Ofta förlitar vi oss på att byggnadens krav är gott nog. Men det räcker inte. På samma sätt som vi behöver en manual för hur ett ventilationsaggregat fungerar, så behöver vi en manual eller strategi som förklarar hur rummet fungerar rent akustiskt för den aktivitet som ska ske i rummet.
Den akustiska strategin kan informera hyresgästen om hur man exempelvis kan placera rätt människor i närheten av varandra och helt enkelt hur man ska bete sig på kontoret för att inte störa sina arbetskamrater.
Tvärtom mot vad man skulle kunna tro så är ett av de vanligaste problemen att man dämpar buller för mycket så att bakgrundsljudens nivå i kontoret blir för låg.
– Effekten är att det inte finns något ljud som maskerar ”oönskade” ljud på kontoret, i synnerhet medarbetares prat, och framförallt de som befinner sig på ett längre avstånd i kontoret. Man hör vad någon säger utan att ha visuell kontakt med densamma, förklarar Björn Hellström.
Man talar om maskering. Effekten är att vi hör kollegornas röster en bit bort, men när örat inte kan uppfatta vad de säger blir det mindre stressande. Samtidigt får inte bakgrundsljudet blir för högt så att det i sig blir en störning.
I USA har det blivit ganska vanligt att man lägger till ett maskerande ljud, ett så kallat ”pink noise” från högtalare. Men det är inget Björn Hellström rekommenderar.
– Jag tycker att det kan vara etiskt tveksamt att manipulera sinnet på det viset. Det kan också få oönskade bieffekter. Man hör ett brus och kopplar det till fläktar, och effekten blir att man fryser. På en del håll leder bruset till att folk blir kissnödiga.
Alla ljudproblem handlar inte heller inte om akustik. Björn Hellström menar att ett vanligt problem är att man inte tänkt över hur man placerar folk i rummet. Den som sitter nära det gemensamma fikarummet eller toaletten kommer att bli störd. Det är också viktigt vilka som sitter med varandra. Undersökningar visar att vi tenderar att störas mindre av dem som har liknande arbetsuppgifter.
