”Vi kan bygga trygga och trivsamma kvarter med framtidstro”

Hos Stena Fastigheter har man länge drivits av visioner om socialt ansvarstagande i den dagliga förvaltningen. Ett arbete som blivit allt viktigare att förankra i teorin.

En helt annan tid och plats, vi börjar där:

”Jag förstår att det fungerar i praktiken, men fungerar det i teorin?” 

Det ska ha sagts av Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown när han ifrågasatte förslaget att gå från pund till euro.

Ett tankevrickande citat som faktiskt också funkar utmärkt att inleda en intervju med Carin Daal och Cecilia Fredholm Vaarning på ett av Sveriges största bostadsbolag. Deras titlar är chef för social hållbarhet i Malmö, respektive chef hållbara affärer på Stena fastigheter. Ett bolag som håller hög profil när det kommer till social hållbarhet – i praktiken. Nu antagligen också i teorin.

Svårt att hänga med? Låt oss ta det från början.

Det må låta som reklamtext för ett företag som 2007 fick copyright på ordet relationsförvaltning. Men faktum är att bolaget redan för sisådär 15 år sedan, på den tiden man inte pratade om hållbarhet utan om CSR – Corporate Social Responsibility, gjorde många av de insatser som numera blivit standard i branschen. Och om man söker på hållbarhet i Fastighetstidningens arkiv är det troligt att Stena Fastigheter på något sätt nämns i artikeln. Låt oss för enkelhetens skull konstatera att bolaget kan uppvisa en lång lista på praktiska hållbarhetsinsatser.

Tre hållbara satsningar

• 36% har det totala klimatavtrycket minskat med sedan 2018
• 967 feriejobbare sysselsätts av Stena – 407 i egen regi och 560 i samarbete med partners
• 79,5% visar Stena i snitt i trygghetsindexet för hela beståndet (Källa: Kundundersökningen Aktiv Bo)

 

Så varför då lägga möda på att skapa en teoretisk överbyggnad? Vilket de alltså jobbat med de senaste åren.

Dels handlar det om pengar.

– Vår relationsförvaltning har växt. De olika aktiviteter vi gör omsätter en ganska omfattande budget: strax över 25 miljoner om året plus sju heltidsanställda personer, säger Cecilia Fredholm Vaarning.

Hon upplever inte att det är investeringar som ifrågasätts av bolagets ägare – snarare tvärtom. Men att det finns en viss rimlighet i att kunna mäta och överblicka utfallet.

Det handlade mer om att för oss själva klä upp det vi gör i det utfall det får, att kvantifiera värdet av det vi skapar

I arbetet med att skapa en så kallad väsentlighetsanalys, som ska ligga till grund för bolagets hållbarhetsarbete, tog man hjälp av Jenny Carenco som är en av medgrundarna av Utfallsfonden.

Var det på grund av att ni behövde hitta nya sätt att finansiera era insatser?

– Nej, detta var innan Utfallsfonden hade bildats. Det handlade mer om att för oss själva klä upp det vi gör i det utfall det får, alltså att kvantifiera värdet av det vi skapar. Men vi började också titta på hållbarhetslänkande finansiering, och vi har ju hållbarhetslänkade lån, säger Cecilia Fredholm Vaarning.

Det underlättar i det interna arbetet att kunna utgå från en tydlig evidens-baserad teori för att få med alla i bolaget i samma riktning, menar hon.

– Bolaget har ju haft relationsförvaltningen som arbetssätt i 25 år. Det på direkt initiativ från vår ägare. Men även om det så tydligt präglat bolaget tyckte jag att det var lite svårt att överblicka när jag började. Jag har en bakgrund inom social hållbarhet från bland annat Röda Korset där jag var van vid att strukturera upp saker. Så här var ju ett sätt för oss själva att liksom se logiken. Det gör det lättare att se hur ens egen pusselbit är en del av något mycket större, säger Cecilia Fredholm Vaarning.

Hon vänder sig emot att det skulle vara svårt att mäta utfallet av investeringar i social hållbarhet. Stena fastigheter använder sig av AktivBo, och hon visar gärna upp staplarna.

Bolaget har ju haft relationsförvaltning som arbetssätt i 25 år

– Vi har ju genomgående presterat högre än våra konkurrenter när det gäller trygghet. Därför är detta ett sätt att gentemot samhällets olika aktörer visa att vi kan bygga trygga och trivsamma kvarter med framtidstro. Det här är vad vi kan lova samhället, säger Cecilia Fredholm Vaarning.

Carin Daal är förmodligen den som är mest förankrad i det vardagliga arbetet av de två. Men även för henne finns det fördelar med en tydlig teoretisk förankring.

– Det underlättar när jag ska förklara, både internt och externt, hur vi tar fram strategier för varje område. Om du varit i Fisksätra så kan du se att upplägget i grunden är detsamma i Tynnered.

Men med utgångspunkt i den teoretiska mallen blir det också tydligt vad man behöver fokusera särskilt på i varje specifikt område.

– I Tynnered kom vi exempelvis fram till att vi behöver skapa en destination för att attrahera andra att besöka platsen. När vi tillsammans gått igenom allting är det lättare att se vad som kan göra skillnad. Det handlar mycket om att hitta ett systematiserat arbetssätt, säger Carin Daal.

Genom att utgå från en datadriven analys blir det tydligt vilka styrkor och svagheter som finns i ett område. Också att det finns andra aktörer som kanske borde ta bollen. I Tynnered har Stena Fastigheter gjort gemensam sak med Volvo Cars och det kommunala bostadsbolaget Framtiden samt bjudit in fler aktörer att medverka till att skapa förutsättningar för att stärka området. 

– Då är det viktigt att ha en tydlig grund för att ha ett gemensamt språk och kunna enas kring en plan, säger Cecilia Fredholm Vaarning.

Carin Daal konstaterar att det finns viss risk att insatser drivs enbart utifrån personliga intressen.

– Det personliga engagemanget är såklart viktigt. Men det kan lätt bli att man kör något bara för att man tycker att det var kul och bra i ett annat område. 

Cecilia Fredholm Vaarning skrattar och minns en av sina första insatser i området.

– När jag jobbade i Malmöbolaget tog jag själv initiativ till ett odlingsprojekt. Det var liksom modernt med stadsodling då. Men det visade sig vara ganska marginellt efterfrågat.

Hon konstaterar att med förankring i en tydlig modell går det att testa nya arbetssätt. Och om något misslyckas innebär det inte att hela hållbarhetsstrategin måste rivas ner.

Vi har pratat mycket teori. Men för det flesta är förmodligen praktiken mer intressant. 

Finns det några nya satsningar inom social hållbarhet hos Stena Fastigheter just nu?

– Ja, vi har identifierat en ny utmaning: digitalt utanförskap, säger Carin Daal.

Sedan förra året erbjuder Stena Fastigheter i samarbete med ReDI School of Digital Integration Malmö kvinnor med flykting- och migrationsbakgrund möjligheten att gå kurser inom it och teknik.

Vi såg hur många av våra boende inte bara har en utmaning med språket, att inte heller behärska det digitala är ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden

– Vi såg hur många av våra boende inte bara har en utmaning med språket, att inte heller behärska det digitala är ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Nu har 17 kvinnor gått en skräddarsydd utbildning där man utgår från grundläggande saker som att kunna läsa sitt pensionsbesked, hämta ut recept eller svara i skolappen, så det inte är barnen själva som behöver ta hand om frånvaroanmälan, säger Carin Daal.  

Det handlar om egenmakt i praktiken, poängterar hon.  

Men fungerar det i teorin?

– Ja, det går såklart att koppla väldigt konkret till vår verksamhet. Som att vi vill kunna kommunicera med våra hyresgäster i vår kundportal Mina sidor.

Carin Daal pekar också på väsentlighetsanalysen och hur den går att koppla samman med mål som ökad sysselsättningsgrad och därmed tryggare områden.

– Där är kopplingen stark både i kvarteren och i teorin, säger Cecilia Fredholm Vaarning.