#DEBATTSTAFETT Att subventioner för nya bostäder skulle vara verkningslöst stämmer inte. Två tredjedelar av de bostäder som byggdes med hjälp av stödet som fanns fram till 2006 skulle inte ha byggts utan det. Det skriver bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) som poängterar att regeringen avser att angripa bostadsbristen i högt tempo, och från mer än ett håll.
För två veckor sedan presenterade regeringen den största bostadssatsningen i Sverige på väldigt lång tid. En investeringsstimulans på 3,2 miljarder, som lägger grunden för samarbetsregeringens paket för en aktiv bostadspolitik.
Sammantaget tar vi ett brett grepp för att angripa bostadsbristen från flera håll.
Totalt omfattar bostadspaketet 6,7 miljarder kronor per år. Detaljerna i de andra delarna presenteras i höst, men som vi redan avslöjat handlar det bland annat om stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, satsningar på äldrebostäder och energieffektivisering av miljonprogram. Därtill kommer de redan presenterade stadsmiljöavtalen, som innebär delfinansiering av kollektivtrafik med målet att göra nya områden attraktiva för bostadsbyggande.
Sammantaget tar vi ett brett grepp för att angripa bostadsbristen från flera håll.
Det här är en investering i framtiden som fått många positiva reaktioner efter åtta år av den moderatledda regeringens passiva bostadspolitik. Sedan finns det givetvis alltid kritik och därför är jag glad över att debattformer som denna när argumenten får synas.
Mycket av kritiken vi fått rörande investeringsstimulansen, här och i andra sammanhang, har handlat om att detta skulle vara en ineffektiv form av stöd.
Det korta svaret är: Det stämmer inte. De beräkningar som gjorts av Regeringskansliets tjänstemän talar om att stödet kommer räcka till uppskattningsvis 15 000 lägenheter per år. Boverket har utvärderat det tidigare stöd som fanns fram till 2006 och kommit fram till att det haft relativt små dödviktseffekter. Tvärtom, så skulle två tredjedelar av de bostäder som byggdes med hjälp av stödet inte ha byggts utan det.
Tidigare i den här debattstafetten efterfrågade Nina Lundström (FP) ”nya idéer framför återanvända recept”. Min bild är att både i politiken och i köket får man det bästa resultatet när man bygger vidare på recept som fungerat och dessutom kryddar med ingredienser som gör receptet ännu bättre. Just så gör vi nu när vi kombinerar investeringsstöd till byggbolag med ett riktat stöd till kommuner som bidrar till ett ökat bostadsbyggande och stadsmiljöavtalens satsningar på kollektivtrafik.
Att satsningar på infrastruktur även är satsningar på bostäder blir tydligt för allt fler.
Att satsningar på infrastruktur även är satsningar på bostäder blir tydligt för allt fler. Genom att förbättra kollektivtrafiken till ett område blir området mer attraktivt att bo i och därmed mer attraktivt att bygga i. Det är glädjande att både politiker och branschföreträdare, som till exempel Stefan Ränk och Reinhold Lennebo i den här debattstafetten, ser detta.
Jag välkomnar en högljudd bostadsdebatt, där olika perspektiv lyfts. Men framför allt får vi inte glömma bort de som inte har en röst i debatten. De som står utanför debattarenan är ofta samma människor som står utanför bostadsmarknaden. Därför vill jag också lyfta fram en annan viktig dimension av regeringens investeringsstimulans.
Det handlar inte bara om hur mycket som byggs, utan även om vad som byggs. Med investeringsstimulansen bygger vi fler hyresrätter med rimliga hyror, vi bygger fler små lägenheter och vi bygger mer energieffektiva lägenheter. För de som idag står utanför bostadsmarknaden är just små hyresrätter ofta det första steget in. I och med de hyreskrav som finns för att få stöd säkerställer vi också att detta blir hyresrätter som inte bara kan efterfrågas av personer med höga inkomster.
En annan kritik som förts fram är att det är fel att satsa på investeringsstöd, eftersom vi istället borde satsa på regelförenklingsspåret. Här tycker jag att det är viktigt att se att dessa två spår inte står emot varandra och att vi tänker hålla högt tempo på båda. Den senaste veckan har regeringen presenterat två viktiga nyheter om regelförenklingar. Dels en förordning om trafikbuller, dels lagrådsremissen ”Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller”.
Vi har inte tid att vara enkelspåriga
Sammantaget ger detta ökad tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, vilket underlättar för planering av bostäder. Byggande av små lägenheter underlättas också genom ett särskilt riktvärde för dessa.
Att kombinera regelförenklingsspåret med en aktiv och offensiv bostadspolitik är nödvändigt för att ytterligare öka byggandet i Sverige. Med tanke på den bostadsbrist som behöver byggas bort har vi inte tid att vara enkelspåriga, utan vi måste ha en regering som klarar av att köra flera spår samtidigt.
Mehmet Kaplan (MP), Bostads- och stadsutvecklingsminister