Det är bankerna som får klä skott för bostadsbubblor när de spricker, och såväl Anders Borg som Riksbanken har satt in sina stötar mot det man anser vara en allt för generös utlåning. Men Michael Wolf, vd på Swedbank, tycker att fokus riktats åt fel håll. Det är bristen på lägenheter och inte utlåningen som är problemet anser han.
Är du inte orolig för att bankerna lånar ut allt mer (hushållens låneskuld är cirka 3 000 miljarder)?
[ Annons ]
– Det har onekligen skett en kreditexpansion för hushållen. Och så är det även i övriga Västeuropa. Men sedan 2009 har det skett en halvering av tillväxttakten av lån från 10 till 5 procent med ett tillflöde av kapital i banksektorn. Så kreditriskerna är inte stora. Problemet är att en sättning på marknaden kommer att minska konsumtionsutrymmet och hämma tillväxten. Det är den stora risken – inte kreditförlusterna.
Du har på sistone talat om att även bankerna måste ta ansvar för att det byggs fler bostäder. Varför?
– Det är en enorm utmaning att nu bygga i kapp efterfrågan. Vi och andra svenska banker har en fantastisk kapitalposition och därmed möjlighet att stödja ett ökat byggande. Frågan är hur snabbt det kan ske. Min bedömning är det kan ta tio år innan vi har en bostadsmarknad i balans.
På vilket sätt ska Swedbank hjälpa till i detta?
– Vi belånar hellre en ny fastighet än en äldre som ska renoveras. Det för att skapa nya bostäder. Får vi igång ett byggande som täcker en del av underskottet kommer prisbilden, inte minst i Stockholm, att bli lugnare. Det skulle sänka trycket och risken på marknaden.
Finansierar ni idag hyreshus?
– Ja, och vi ser det som ett otroligt viktigt alternativ. Men i ett hyreshusprojekt måste byggaren ha eget kapital. När det byggs bostadsrätter står köparna för det egna kapitalet och det blir förstås lättare att räkna hem den affären.
Det är svårt att få lån säger många bostadsbolag?
– Det är inte min bild. Men byggaren måste som sagt ha ett eget kapital på minst 25 procent.
Vad anser du själv är bästa metoden att få ut fler bostäder på marknaden?
– Jag ser gärna att rörligheten ökar på bostadsmarknaden men sedan är det ett politiskt ansvar att tillse det. Det är inte min uppgift att säga hur det ska gå till. Man måste säkerställa att folk inte känner sig ekonomiskt inlåsta i sina bostäder för att det inte finns intressanta alternativ.
Tycker du att regeringen skött sig i denna fråga?
– Det vill jag inte recensera. Jag kan bara konstatera att det överskott vi hade med miljonprogrammen har ätits upp och då är det en fråga för regering och kommuner att skapa incitament att det byggs nytt. Stefan Attefall har nu 60 utredningar igång och det krävs ett enormt arbete för att ta sig igenom all regelverksdjungel.
Från vänstern och delvis socialdemokratin talar man om subventioner för att nå fram?
– Det är komplext. Subventioner kan snedvrida marknaden och skapa nya risker. Men helt klart är att bristen på bostäder hindrar tillväxt. Vår chefekonom Anna Felländers analys visar att bristen på boende i Stockholm kostar 21 miljarder i utebliven BNP-tillväxt per år.
Är det inte dags för amorteringskrav?
–?Amorteringar är ett sunt sparande. Men ett krav ser jag inte som en lösning förrän vi fått igång ett mer organiserat byggande i stor skala.
Och sänkta ränteavdrag?
– Om marknaden inte lugnar sig är det ett alternativ, men det lär inte komma upp på agendan innan valet. Men helt klart är att ränteavdrag ger bostadsrätten en fördel jämfört med hyresrätten och det borde vara skäl att se över regelverk så att kostnaden är mer jämställd mellan dess två boendeformer.
