Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson Larry Söder menar att ökat byggande är lösningen på stora delar av bostadsmarknadens problem. Och främst är det småhus för verklighetens folk han vill se mer av.
Hallänningen Larry Söder är Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson. Han har en lång erfarenhet som kommunpolitiker i Kungsbacka och kom in i riksdagen 2015, sedan förre Kd-ledaren Göran Hägglund avsagt sin plats i riksdagen. En av hans hjärtefrågor är att underlätta för ungas sparande till bostaden.
Från flera håll larmas det om att bostadsmarknaden är på väg att tappa ett segment av bostäder i och med att delar av det billiga beståndet renoveras bort. Behöver politiken agera när resurssvaga hushåll får allt svårare att efterfråga en bostad?
[ Annons ]
– Det är ett svårt problem samtidigt som man ju måste ta hand om bostäder med ett stort renoveringsbehov. Det enda sättet att lösa det på är att bygga tillräckligt med bostäder under en period så att det billigare segmentet kommer åter. I mellantiden får man se till att de resurssvaga har möjlighet att efterfråga de lägenheter som finns genom bostadstillägg eller annat.
Från olika håll kommer det förslag där man vill begränsa omfattningen, och därmed hyreshöjningen, på renoveringar. Är inte det rimligt?
– Det är klart att det ibland görs renoveringsåtgärder av andra orsaker än att de är helt nödvändiga. Men i det stora hela anser jag att de renoveringar som görs, och de hyreshöjningar som blir, är oundvikliga. Man bör inte förändra reglerna, eller på andra sätt hålla nere hyreshöjningen. Men vi har systemet där man kan fasa in den nya hyran under ett par år. Vi är dock emot att man, som regeringen vill, ska förlänga det till tio år då den som gör renoveringen också måste kunna komma i fas inom en rimlig tid.
Det blir också märkligt när en kommun har en dyrare kostnad för att ordna tillfälliga bostäder istället för att ordna ett permanent boende.
Den strukturella hemlösheten ökar. Vad vill Kristdemokraterna göra?
– Det handlar om att bygga rätt typ av bostäder så att de som idag bor i hyresrätt och vill bo i småhue eller bostadsrätt har möjlighet att flytta vidare. Därigenom blir det mindre konkurrens om lägenheterna på hyresmarknaden. Det blir också märkligt när en kommun har en dyrare kostnad för att ordna tillfälliga bostäder istället för att ordna ett permanent boende. Där måste varje kommuner se över vad som är mest fördelaktigt för bägge parter.
Några av de förslag Karolina Skog lämnat i sin bostadssociala utredning är:
- en ny bostadsförsörjningslag där en tillträdande regering ska presentera en nationell handlingsplan för behoven på bostadsmarknaden.
- skärpta krav på hyresvärdar att motivera de krav de ställer på nya hyresgäster.
- tydligare förutsättningar för bostadsförmedlingar att kunna förmedla bostäder med social hänsyn.
- kommuner ska lämna hyresgarantier till barnfamiljer.
Bör dessa genomföras?
– Flera av hennes förslag är intressanta. Bostadsförmedling är ett bra sätt att fördela lägenheter och at det ska kunna ske med social hänsyn tycker jag är bra. Men skärpta krav på hyresvärdar att motivera krav på nya hyresgäster tycker jag är problematiskt då det ju faktiskt också tar en risk.
Hur långt räcker hennes förslag?
– Det handlar mest om justeringar på marginalen. Grundproblematiken är att vi har för få bostäder. Vi måste både bygga mer och se till att använda det de kvadratmetrar som finns på bästa sätt.
Hur kan man utnyttja det nuvarande beståndet effektivare menar du?
– Då tänker jag framförallt på de äldre som bor i lite större hus. Både vilja och behov att flytta till något mer ändamålsenligt kan finnas. Men de bor till en låg kostnad och det behövs då incitament för att göra det attraktivt att flytta, som olika typer av trygghetsboenden som kan erbjuda olika aktiviteter och service. Då kan villan kanske användas av en barnfamilj istället.
Problemet är väl snarare just att politiken har klivit in, istället för att låta marknadskrafterna styra.
Anser du att marknadskrafterna räcker för att styra fördelningen mellan upplåtelseformer i nyproduktionen, eller behöver politiken kliva in?
– Problemet är väl snarare just att politiken har klivit in, istället för att låta marknadskrafterna styra. Investeringsstödet är ett klart sådant exempel där man från politiken sida förordar en viss boendeform.
Hur kan man få bättre fungerande marknadskrafter?
– Kommuner och stat behöver samarbeta mer kring bostadsförsörjning överlag. Jag är för kommunernas planmonopol, men samtidigt måste vi mer se över hela landet var det finns bostadsbrist och ha en diskussion på länsnivå kring vad som behöver byggas. Kristdemokraterna har tagit en rad initiativ i riksdagen för att främja ett ökat eget bostadsägande och ökat småhusbyggande.
Så inget nytt investeringsstöd till hyreslägenheter alltså?
– Nej, det hämnar marknadskrafterna när vi politiker ska bestämma vilken typ av boendeform som sak byggas, istället för att låta behovet styra. Om man vill bygga för de resurssvaga så räcker ändå inte investeringsstödet, det har visat sig att det ändå är en medelklass som flyttat in.
Subventionerat bosparande och startlån är sådant som kan hjälpa vanligt folk in på det ägda boendet.
Ingen lär väl driva fri hyressättning vid nyproduktion som en valfråga. Men det finns ett färdigt förslag – kan det bli aktuellt att genomföra det?
– Vi har väl sagt att om det kommit på riksdagens bord så hade vi nog röstat ja. Men det skulle inte ha gjort någon större skillnad då vi redan idag har presumtionshyror som är i den nivån. Så det är inget som jag har på min prio-lista.
Så om du skulle bli bostadsminister, vad står då överst på din prio-lista?
– Jag menar att Sverige skulle behöva en ny egnahemsrörelse. Vi måste uppvärdera det egna boendet, då det är långsiktigt bäst både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Det ska inte bara vara de välbetalda som ska kunna göra det. Subventionerat bosparande och startlån är sådant som kan hjälpa vanligt folk in på det ägda boendet.
