ALMEDALEN Kanske blir Veidekkes bostadspolitiska rapport veckans snackis efter Almedalen. I alla fall att döma av den intensiva debatten när företag la fram sitt förslag till en ny svensk bostadspolitik med influenser från Norge.
Lennart Weiss, kommersiell direktör och bostadspolitisk expert på det norska byggföretaget Veidekke, menar att politikerna inte har förstått innebörden av det stora systemskifte som skedde på 90-talet, då den gamla bostadspolitiken avvecklades. Om hyresrätten ska vara bas för den sociala bostadspolitiken finns bara två vägar att gå – antingen använda bostadsbidragen i mycket högre grad, eller implementera någon form av social housing.
[ Annons ]
Istället har Veidekke tagit fram ett reformpaket och en ny bostadspolitik där att äga sin bostad blir en grundsten, i likhet med norska förhållanden.
– När staten slutade finansiera bostadsbyggandet och allmännyttans gamla roll försvann flyttades ansvaret för bostadsförsörjningen till hushållen. Konsekvensen blev att hyresrätten blev en dyr boendeform, till och med dyrare än det ägda. Bostadsbyggandet blev beroende av hushållens ekonomiska styrka, säger Lennart Weiss.
Tomas Ernhagen tycker att analysen av det bostadspolitiska systemskiftet är både träffsäker och relevant.
– Veidekke tycker att vi ska följa samma väg som Norge gjort. Det finns saker där som vi kan ta till oss, som exempelvis ett särskilt bosparande för unga. Däremot haltar analysen när det gäller hyresrättens roll i samhället. Alla politiker omhuldar hyresrätten som det flexibla boendet som skapar den nödvändiga rörligheten på bostadsmarknaden. Tyvärr har den teoretiska uppfattningen aldrig omsatts i praktiken. Med dagens hyresättningssystemet är hyresrätten den mest låsta boendeformen och det är dags att låsa upp den. Först då kan hyresrätten fungera fullt ut som en upplåtelseformer bland andra, säger Tomas Ernhagen efter debatten.
Bland annat vill Veidekke införa en ny modell baserad på konsumenternas efterfrågan och inte rikta subventioner till producenterna. De vill se ett skattesystem som främjar rörlighet med förändrade regler för realisationsvinstbeskattning och ett reformerat hyressystem. De vill också införa subventionerat bosparande för unga och så kallade startlån – statliga topplån för att främja bostadsägande i stil med de system som finns i Norge. Detta samtidigt som bruksvärdes- och förhandlingssystemet förändras, de kommunala bostadsföretagens roll förtydligas samt kommunerna ges tydligare ansvar för ekonomiskt utsatta hushåll och en kommunal fastighetsskatt införs.
– Jag tycker att rapporten är intressant för den belyser många aspekter som är underdiskuterade. Det finns en låg efterfrågan eftersom hushållen har låg köpkraft och låg rörlighet på alla bostadsmarknader. Det leder till ett låg bostadsbyggande, kommenterade Maria Rankka som debatterade rapporten med Johan Löfstrand, vice ordförande i Civilutskottet för Socialdemokraterna, Mats Green, riksdagsledamot för moderaterna, Ola Johansson, riksdagsledamot bostadspolitisk talesperson för centerpartiet, Bengt Hansson, analytiker, Boverket, Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna, Anna Öster, chefsekonom på LF Bank och Maria Pleiborn, bostadsexpert och analytiker på WSP.
