Bostadsminister Andreas Carlson betonade vikten av branschens egna initiativ på klimatområdet.
Publicerat 21 februari, 2024

Vässad färdplan ska öka omställningstakten

Bygg- och anläggningssektorn har överlämnat sin uppgraderade färdplan med uppmaningar till både regeringen och den egna branschen att öka tempot i klimatomställningen.

Skärpning anbefalles!

Det är den skarpa uppmaningen till de egna leden när bygg- och anläggningssektorn nu lanserar sin uppgraderade färdplan för klimatneutral konkurrenskraft. Det även om det var något mer av en klang- och jubelföreställning när färdplanen överlämnades till bostadsminister Andreas Carlson under onsdagen.

[ Annons ]

– Det här är den kaxigaste färdplanen om man ser till hur många olika aktörer som är med. Hela värdekedjan är med, så det är en stark och tung färdplan.

Svante Axelssons, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, inledning satte tonen. Det är spetsprojekten som nu ska leda resten av branschen framåt. För bygg- och anläggningssektorn står trots allt för ungefär en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Det samtidigt som man på många sätt är en nyckel för den gröna omställningen i ett flertal andra sektorer.

Det var 2018 som branschen tog fram den ursprungliga färdplanen inom ramen för Fossilfritt Sverige. Utvecklingen har dock inte gått i spikrak riktning. Boverkets senaste miljöindikatorer visar att utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn ökade mellan 2020 och 2021. Med 21,7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2021 var det visserligen bara en ökning med cirka 0,1 procentenheter jämfört med året innan. Men tanken var alltså att det snarare borde gått nedåt.

Det är tydligt att det hänt något på riktigt.

Nu har färdplanen vässats och uppgraderats för att lösningarna ska kunna skalas upp och tempot i omställningen öka.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, trycker på att det i princip redan nu är möjligt och åberopar de goda exemplens makt utifrån nomineringarna till Årets Bygge.

– Om jag jämför mot det vi i juryn hade framför oss för sju år sedan så är det tydligt att det hänt något på riktigt. Bland bidragen är det tydligt att man verkligen tänkt till.

Hon drog exempel i allt från cirkularitet till dagvattenhantering.

– I det finns det ett helt nytt mindset. Så jag kan bara bekräfta, detta sker nu på riktigt, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Vad som framförallt tillkommit är ett tydligare fokus på det redan byggda, exempelvis hur kontor kan konverteras till bostäder. Också att skapa ett ökat återbruk, så att byggmaterial kan återanvändas i samma eller andra byggprojekt. I färdplanen införs en resurshierarki i fyra grundsteg: tänk om, optimera, bygg om och bygg nytt, i syfte att använda befintliga fastigheter i större utsträckning för att minska byggbehovet och därmed också minska klimatpåverkan.

– Hela sektorn verkar nu för effektivare resursanvändning och cirkulära resursflöden. Den gemensamt framtagna resurshierarkin genomsyrar hela färdplanen och de uppmaningar sektorn ger till beslutsfattare. Att optimera nyttjandet av det som redan är byggt är en nyckel till minskad klimat- och miljöpåverkan, säger Anders Holmestig, vd på Fastighetsägarna Sverige.

Nytt är också att åtaganden formulerats som tydligare krav, inte bara en önskvärd riktning.

Bostadsminister Andreas Carlson tar emot den uppgraderade färdplanen.

Bostadsminister Andreas Carlson var tacksam över hur branschen själv driver på. Han lyfte hur grön omställning inte bara ska ses som ett måste, utan även kan ge Sverige nya konkurrensfördelar.

– Att kunna visa på de många lösningar som redan finns förändrar samtalet vid förhandlingsborden, säger Andreas Carlson.

I färdplanen riktas också en tydlig uppmaning till regeringen att skapa bättre förutsättningar för omställning. Det formulerat som 14 förslag – som Andreas Carlson lovade att inte kasta i papperskorgen.

– I regeringen är vi måna om att nå målsättningarna till 2045. Men det klarar inte politiken ensamt. Vi kan ta besluten i sammanträdesrum, men det är självklart de aktörer som bygger Sverige som kan se till att det verkligen händer, säger Andreas Carlson.

Flera av uppmaningarna till riksdag och regering tar sikte på regelförändringar för att öka möjligheten att använda återbrukat material och ändra användningen av befintliga byggnader. Här vill aktörerna bakom färdplanen att det redan i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler ska finnas styrmedel för bättre resurseffektivitet.

Färdplanen, som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige, samordnas av Byggföretagen tillsammans med Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna, Byggmaterialindustrierna, Byggherrarna och Trafikverket.

14 uppmaningar till politiken i färdplanen:

  1. Inför gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader, samt utökade krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur hela livscykelperspektivet.
  2. Genomför regelförändringar i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler för att främja funktions-ändring av befintliga byggnader samt möjligheten att använda återbrukat material.
  3. Säkerställ att kunskap om klimatomställningen kommer in i utbildningar på alla nivåer.
  4. Säkerställ att ytterligare medel avsätts för forskning och innovation med fokus på minskad klimatpåver-kan och klimatanpassningar i samhällsbyggandet.
  5. Använd offentligt finansierade investeringar som en motor i klimatomställningen.
  6. Skapa förutsättningar för en grön industriomställ-ning för byggmaterial samt bygg- och installations-produkter genom effektiva tillståndsprocesser och säkrad tillgång till fossilfri el.
  7. Tillsätt en utredning för att analysera för vilka bygg-material, bygg- och installationsprodukter det vore lämpligt att införa producentansvar.
  8. Ge lämpliga aktörer i uppdrag att tillhandahålla utveckla och förvalta öppen klimatdata som är re-presentativ för bygg- och anläggningssektorn i Sve-rige. Den ska vara generisk, livscykelbaserad och kvalitetssäkrad.
  9. Främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialström-mar som definierar när avfallet åter blivit en produkt.
  10. Tydliggör i plan– och bygglagen att resurshushåll-ning har prioritet så att även byggande och tekniska egenskapskrav fokuserar på hushållning av råvaror.
  11. Se över regelverk så att material inte avfallsklassas i onödan.
  12. Inför Energimyndighetens förslag på energieffekti-viseringsbeting i sektorerna bostäder och service.
  13. Främjande insatser behövs för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon.
  14. Stärk Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnäts uppdrag att utveckla strukturer för väl-fungerande flexibilitetsmarknader för el och värme.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]