Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, vill inte att byggnäringen ska få statliga produktionsstöd. Hon efterlyser i stället offentliga satsningar på infrastruktur som VA-anläggningar, skyddsrum och elnät för att rädda en bransch som är i kris.
Byggföretagen står inför den värsta krisen sedan 90-talet säger ni. Är inte alltid byggande något som följer konjunkturer upp och ner. Vad är annorlunda nu?
– Jo, vi är konjunkturkänsliga, men det vi ser nu är att bostadsbyggandet kommer halveras på grund av kraftigt minskad efterfrågan och byggkostnader som samtidigt ökar. Denna kris är mer allvarlig än de mer långsamma nedgångarna vi upplevt sedan det extra amorteringskravet infördes 2017. Detta är inte konjunkturreaktion, det är en kris och många av våra medlemmar har redan gått i konkurs.
Såg ni inte detta komma?
– Vi har varnat för nedgången sedan 2017 och efterlyst nödvändiga reformer för att ha en jämn byggtakt för bostäder. Som att ta bort det extra amorteringskravet så fler kommer in på marknaden, startlån för förstagångsköpare och det som kanske är svårast, att stärka avtalsfriheten för hyresbostäder. Det fanns ju en överenskommelse i den förra regeringen som begravdes i regeringskrisen för cirka två år sedan.
Har då inte bolagen kunnat förbereda sig för sämre tider?
– Jo, det har skett effektiviseringar, men vi är ju ytterst beroende av att det görs beställningar och där är det andra faktorer som avgör; möjligheten att få mark att bygga på och att bygglovsprocesser inte drar ut på tiden. En rapport som vi gjort tillsammans med bland annat Fastighetsägarna visar att ledtiderna när bostäder byggs har ökat trots att byggaktiviteten minskat. Och att tiderna varierar kraftigt mellan kommunerna. Tid är pengar och pengar har blivit dyrt på grund av högre ränta.
Anser ni att bostadsbolagen är alltför försiktiga i att starta nya projekt?
– Nej, det är naturligt. Det är en konsekvens av att priserna på mark gått upp samtidigt som efterfrågan och byggkostnaderna ökat. I ett sådant läge får inte beställarna ihop kalkylen och då har jag full förståelse att man inte drar i gång projekt.
Investeringsstödet ledde till att 51 000 bostäder byggdes, var det ett misstag att avveckla det?
– Både ja och nej. Vi är inte för drift- och produktionsstöd, det snedvrider konkurrensen och skapar ryckighet. Investeringsstödet slog fel, det byggdes dyra lägenheter i storstäder som gick till personer som har hög betalningsförmåga. Men det var inte bra att stödet drogs in över en natt och ledde till att bolag som redan utlovats stöd inte fick det.
Ni vill inte ha statliga stöd men hjälp av det offentliga?
– Vet inte om det ska kallas för hjälp. Det vi nu ser är att ett stort behov är att renovera vatten- och avloppssystem och elnät, att bygga skyddsrum och skyddsvallar med mera. Kommun och stat borde prioritera om för att hålla hjulen rullande i byggbranschen. Om alltför många går i konkurs så tappar vi en generation av byggkompetens. Men det kanske inte är så sexigt med VA-system om man hellre vill bygga bostäder i fina lägen.
Kan ett byggbolag som specialiserat sig på att bygga bostäder lägga om och bygga elnät?
– Nej, inte i alla delar. Så det kommer att göra ont i vår bransch, en del kommer behöva gå i ide eller gå omkull. Men de som har förutsättningar måste vi värna under den istiden vi är inne i.
En del bostadsbolag menar att det går att pressa priserna nu?
– Jag förstår att de säger så. Men byggkostnaderna beror på höga markpriser och att material gått upp kraftigt – mer än någonsin under ett år. Vill man ha seriösa byggare som jobbar enligt svenska lagar och avtal, och vill vi ha byggnader som ska stå i hundra år, då får man betala för det.