Om regeringen verkligen vill skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande behöver vi komma bort från en situation där kortsiktiga politiska beslut får styra utformningen av bostadspolitiken och i stället fokusera på åtgärder som långsiktigt och mer effektivt bidrar till fler bostäder. Då är investeringar i infrastruktur oslagbart. Ett tidigare perifert läge kan bli attraktivt och […]
Om regeringen verkligen vill skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande behöver vi komma bort från en situation där kortsiktiga politiska beslut får styra utformningen av bostadspolitiken och i stället fokusera på åtgärder som långsiktigt och mer effektivt bidrar till fler bostäder. Då är investeringar i infrastruktur oslagbart.
[ Annons ]
Ett tidigare perifert läge kan bli attraktivt och intressant för bostadsbyggande.
Med utbyggd infrastruktur skapas lägen för bostadsbyggande. Det som händer när vi investerar i vägar och spårbunden trafik är att tillgängligheten ökar och att ett tidigare perifert läge kan bli attraktivt och intressant för bostadsbyggande. Denna effekt kan aldrig uppnås genom byggsubventioner.
Infrastrukturplanering handlar i huvudsak om två frågor. Vilken infrastruktur ska byggas? Hur ska den finansieras?
Tyvärr har planeringen kring vilka infrastrukturprojekt som ska genomföras alltför länge utgått ifrån politiska hänsynstaganden i stället för att fokusera på vilka investeringar som är mest värdeskapande. För att långsiktigt skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande behöver vi släppa dagens systemsyn och återigen fokusera på att infrastruktursatsningar ska vara värdeskapande. De senaste initiativen med Sverigebygget, Sverigeförhandlingen och även delar av förslagen i Bostadsplaneringskommitténs betänkande indikerar att insikten om behovet av en förändrad grundsyn finns. Det är mycket positivt.
Den andra frågan handlar om hur infrastrukturen ska finansieras. Traditionellt har finansieringen skett via statsbudgeten även om det på senare år blivit allt vanligare med kommunal medfinansiering och förskottering för att påskynda angelägna projekt. Projekten med alternativ finansiering är däremot få och begränsar sig till snabbtågsbanan Arlanda Express, Öresundsbron och vägbroar i Sundsvall och Motala. Här behöver vi tänka om och hitta nya former för finansiering när statens möjlighet att investera är begränsad samtidigt som behovet av utbyggd infrastruktur är stort.
Många fastighetsägare är beredda att frivilligt ta en del av kostnaden för att angelägna projekt ska kunna genomföras snabbare. Men det förutsätter samtidigt möjligheter att påverka.
Det finns stora möjligheter till synergieffekter med regelverk som gör det möjligt för det offentliga och näringslivet att gemensamt fatta beslut om vilka infrastrukturprojekt som ska genomföras och hur de ska finansieras. Möjligheten att bygga värdeskapande infrastruktur skulle därmed öka dramatiskt.
Här kan vi i Sverige med fördel hämta inspiration från delstaten Victoria i Australien. Där har näringsliv och delstaten gått samman i ”Infrastructure Victoria”, ett oberoende samverkansorgan med tjänstemän från förvaltning och näringsliv. Uppdraget är att identifiera och ta fram långsiktiga strategier på upp emot 30 års sikt för hur regionens infrastrukturbehov ska mötas. Eller som vår systerorganisation i Australien uttryckte uppdraget, ”to take short term politics out of infrastructure planning”.
Reinhold Lennebo
vd Fastighetsägarna Sverige
Reinhold listar:
Flyktingkatastrofen berör oss alla. Fundera på hur du kan göra nytta!
Många statliga utredningar just nu. Inte alla med positiva förtecken för vår bransch.
Bye, bye EM i fotboll! Eller kan vi komma igen?
