Ove Schramm är ingen väderspåman, utan jurist på Fastighetsägarna Service. Men han kan ändå med största sannolikhet säga att den första snön kommer att drabba många som en överraskning. Se till att ha rutinerna klara redan nu.
Publicerat 5 november, 2013

Var redo – snön kommer att falla i år igen

Ove Schramm är ingen väderspåman, utan jurist på Fastighetsägarna Service. Men han kan ändå med största sannolikhet säga att den första snön kommer att drabba många som en överraskning. Se till att ha rutinerna klara redan nu.

Snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken. Nä, det duger inte. Inte bara tomten utan också tomtägaren måste vara vaken på vintern. Det finns risk att någon halkar och slår sig eller får en nedfallande istapp på sig. Det är då främst fastighetsägaren som är ansvarig, det vill säga styrelsen och kanske i första hand ordföranden.

[ Annons ]

När barnen tindrar med julaftonsmorgonögonen. Är då styrelseledamotens ögon röda av sömnlöshet och oro över risken för snöfall och halka? Behöver man hela tiden vara på sin vakt och känna olust?

Både ja och nej. Ja – för ytterst ligger alltid ansvaret på styrelsen. Men nej – man kan förebygga och planera i god tid.

I det mycket välkända istappsmålet på Drottninggatan i Stockholm dömdes entreprenören men inte fastighetsägaren. Detta för att man i avtal hade skrivit över ansvaret för tillsynen på entreprenören. Men efter det har det blivit mycket svårare att skriva över ansvaret. Entreprenörer är inte villiga att ta den risken. Vad styrelsen kan göra är att innan vintern noga se över avtalet om snöröjning, analysera det och fundera på sin egen roll.

Men innan dess kanske man ska fråga sig om det överhuvudtaget finns ett avtal. Att komma springande när snön väl faller och hoppas att det finns entreprenörer lediga är en chansning som inte duger. Sannolikt blir det svårt att då hitta någon som kan komma inom överskådlig tid. Det skulle försätta styrelsen i en svår sits och ännu värre, innebära en risk för att folk skadar sig.

En kommunal bostadsstiftelse i Eskilstuna hade plogat sitt område efter ett snöfall på 15–20 centimeter under natten. Först efter plogningen började personalen sanda. De plogade gångvägarna var då mycket hala. En kvinna som gick på gångbanan på morgonen halkade och bröt lårbenshalsen. Hon krävde skadestånd av stiftelsen. Stiftelsen å andra sidan tyckte det var mer rationellt att först ploga allt och sedan sanda. Domstolen ansåg att den metod stiftelsen använt, att lämna gång-banorna hala under en avsevärd tid inte dög. Det fanns inget hinder mot att samordna plogning och sandning. Kvinnan fick därför sitt krävda skadestånd.

En fastighetsägare i Östersund friades däremot i ett rättsfall där en kvinna ramlat. Här tog rätten fasta på att fastighetsskötaren hade jobbat i 25 år och alltid följt samma rutin. Att han just denna dag skulle ha utfört rutinen annorlunda trodde inte rätten.

Vad lär sig en bostadsrättsförening av detta? Förutom att det är halka som är farligt och kanske inte snön som sådan, så lär vi oss att det gäller att planera och ha en bra plan. När snön väl kommer ska det finnas rutiner för hur röjningsarbetet och halkbekämpningen går till. Det ska finnas ansvariga personer som vet vad de ska göra och i vilken ordning arbetet ska utföras. I de fall det utfallit skadestånd efter att någon halkat har det oftast saknats eller funnits bristfälliga rutiner. Rutiner ska finnas nedskrivna och sedan följas när väl snöfallet kommer. Antingen måste styrelsen själva ha dessa rutiner och bevaka att de följs eller så måste tjänsten köpas av någon entreprenör. Men även om tjänsten köps upp bör styrelsen bevaka att entreprenören följer sina åtaganden.

För att få sova bra under vintern gäller det alltså att vara förutseende och förstå att under vintern kommer det en massa snö och att det blir halt. Därför måste man redan innan vintern kommer ha en plan och rutiner för hur man ska göra den dagen snöfallet kommer. Kanske kan man då dela barnens glädje över de nedsinglande snöflingorna i stället för att ha en knut i magen.

Oves tips/Tänk preventivt

  • Se över era snö- och takskottningsavtal. Och gör det NU om ni inte redan gjort det.
  • Tänk preventivt. Se till att det finns en tydlig plan.
  • Finns snöskoveln kvar sen förra vintern? Har ni fyllt hinken med sand? Finns det olja i snöslungan? När snön väl kommer är det för sent att ordna med det praktiska.
  • Passa samtidigt på att se över att värmekablarna och annan utrustning finns och fungerar som
  • de ska.

 

Ingen fara på taket

Även om det är entreprenören som ansvarar för takskottarnas säkerhet har du som fastighetsägare ansvar för att skyddsutrustningen fungerar och lever upp till lagkraven. Husets byggår (eller bygglovsåret om större renovering gjorts) och takets höjd och lutning styr vad som gäller.

www.taksakerhet.se finns mer information om vad som gäller.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]