[ Annons ]

När man har informationen samlad i 3D-modellen kan man se över vilka brottsförebyggande åtgärder som är nödvändiga. Foto: Jennifer Glans
Publicerat 11 november, 2016

Vania vet när brotten begås

På KTH har en helt ny metod utvecklats för att identifiera var och när de flesta brott sker i ett köpcentrum. Ett brottsförebyggande arbete som blir allt viktigare när privatägd plats blir alltmer allmän.

På tio år har antalet köpcentrum i Sverige fördubblats, och med det har även antalet brott ökat. För att, rent bokstavligen, skapa en bättre bild av utvecklingen har Vania Ceccato, universitetslektor vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH, tillsammans med sina forskarkollegor nyligen tagit fram en 3D-modell av brottsligheten i ett köpcentrum. De har samlat in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum och sedan visualiserat informationen i en 3D-modell. Detta har man kopplat till en bim-modell (Building Information Modelling) för att kunna se i vilka miljöer som det kan behöva arbetas med.

[ Annons ]

– När man väl har informationen samlad i 3D-modellen kan man som fastighetsägare se över vilka brottsförebyggande åtgärder som är nödvändiga och behöver implementeras. Modellen är tänkt att kunna användas som ett dagligt verktyg. Det kan handla om att planera bättre, ta bort vissa hinder, förbättra belysningen eller att man kan behöva sätta in fler väktare vid vissa klockslag.

När man har informationen samlad i 3D-modellen kan man se över vilka brottsförebyggande åtgärder som är nödvändiga.

Forskningen konstaterade bland annat att människor känner sig mest otrygga vid entréer, vid food courten och på toaletterna. Genom att slå ihop upplevd trygghet med antal brott, kan man se om det finns orsakssamband eller ej.

– Det är i väldigt få gallerior som det finns register där man samlar data kring de brott som begås. 3D-modellen är ett steg på vägen för att förstå när och hur brotten sker.

En stängd miljö, som ett köpcentrum, är som en mikrostad. Vania förklarar att ett shoppingcenter har olika miljöer med olika, som det heter, kriminogeniska egenskaper. Exempelvis kan en foodcourt och en parkeringplats båda vara kriminogeniska, men deras miljö ”skapar” olika förutsättningar till brott. Det ger bättre förståelse för hur åtgärder ska struktureras.

– Säkerhet och trygghet kan inte åstadkommas med endast en aktör.

Köpcentrum är en allmän plats där människor samlas, men den är samtidigt privatägd. I offentliga miljöer är det stad och kommun som är ytterst ansvariga för vad som händer, men vem är ansvarig i ett köpcentrum? För säkerhet och trygghet krävs därför ett kontinuerligt samarbete mellan offentliga och privata aktörer – och självklart även de individer som rör sig i miljön. Något Vania Ceccato har erfarenhet av från att tidigare ha forskat kring säkerhet i tunnelbanan, hur fastighetspriser påverkas av inbrott och var flest våldtäkter begås i stadsmiljön.

– Förhoppningen är att vår kunskap kan bidra till en bättre stadsmiljö och en tryggare stad, både i köpcentrum, på tunnelbanan och andra offentliga rum. Att försöka göra alla trygga i en offentlig miljö är en stor utmaning, det handlar om att kämpa för en balans mellan min och andras rätt till det offentliga rummet.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]