I USA talar man om food deserts. Kommer samma öknar att bre ut sig här? Eller kan fastighetsbolag vända en utveckling där företag flyr utsatta områden?
Landets utsatta områden karaktäriseras av låg socioekonomisk status och parallella samhällsstrukturer där de kriminella har stor inverkan på lokalsamhället. Polisen räknar för närvarande till 19 särskilt utsatta områden, 14 riskområden och 28 utsatta områden. Här bor omkring 5 procent av Sveriges befolkning som, utöver en förhöjd risk att drabbas av det ständigt närvarande våldet, även drabbas av en mer vardaglig problematik. Nyligen kunde vi ta del av Dagens Nyheters granskning av hur barnavårdscentralerna försvinner, främst i de utsatta områdena. Allt oftare kan vi också läsa om hur skjutningar, våld och stölder får företagen att fly.
[ Annons ]
När Stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av Svenskt Näringsliv lät göra en undersökning bland drygt 7 000 företag svarade 54 procent att de utsatts för brott. 6 procent uppgav att de avstått investeringar och 5 procent överväger att lägga ner hela eller delar av verksamheten på grund av brottslighet.
– Dels slår brottsligheten mot företagandet i Sverige. Men i förlängningen också mot själva möjligheten att skapa trygga områden, vilket riskerar att misslyckas om näringslivet flyttar.
Det säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige. Han varnar för att vi redan kan stå inför samma utveckling som man sett i USA. Där talar man om så kallade food deserts, en minskad tillgång till hälsosam mat i närområdet, vilket får konsekvenser för människors hälsa och levnadsförhållanden.
– Det är en typ av områden, där det bara finns småskuttar med ett begränsat utbud, vi börjar se det här även i Sverige. Det kan mycket väl leda till försämrad folkhälsa, säger Magnus Lindgren.
Det är en typ av områden, där det bara finns småskuttar med ett begränsat utbud.
Någon större studie har dock inte gjorts här, utan det får bli ögonblicksbilder. Analysföretaget Prospect Mapping använder stora datamängder för att hjälpa aktörer inom handeln med beslutsunderlag kring etableringar av nya affärslägen och analyser av befintliga enheter. Företagets GIS-expert Henry Fosselius zoomar in Ronna i Södertälje, ett område som finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden. Här finns en, enligt siffrorna, uppskattad matvarubutik. Men typiskt inte någon av de stora svenska dagligvaruhandlarna. Ronnas Livs omsätter årligen drygt 100 miljoner kronor, det innebär enligt Prospect Mappings data att runt 60 procent av det som Ronnas invånare lägger på livsmedel stannar i området. Jämfört med andra utsatta områden är det relativt bra. Men det visar också att det rent teoretiskt finns ekonomiskt potential för mer dagligvaruhandel.
På Henry Fosselius kartbild blir det tydligt hur de större kedjorna i regel väljer bort de utsatta områdena. Det finns naturligtvis undantag, men mönstret går igen när man ringar in ett flertal av områdena på polisens lista. Samma sak när han tar fram en vy över apoteksmarknaden i Ronna – en mindre fristående aktör, ingen av de större kedjorna finns på plats.
Bo Säljö är säkerhetschef på Göteborgslokaler som äger och driver flera stadsdelstorg samt förvaltar en del av de andra av Framtidskoncernens kommersiella lokaler. Han ser en poäng att få in åtminstone någon av de större aktörerna, det skapar stabilitet.
– Genom att ha en större dagligvaruaktör på plats får de boende en stor del av den handel som önskas och behövs bostadsnära. Detta kompletteras sedan med annan handel och service, säger Bo Säljö.
Han konstaterar nöjt att det är något man lyckats med i samtliga av de utsatta områden bolaget arbetar med i Göteborg. Men han har ett dilemma. För även om Bo Säljö tycker att det är viktigt att utan förbehåll beskriva verkligheten, så kan det samtidigt motverka sitt syfte. Risken är att rädslan för gängen förstärks. För rädslan är deras viktigaste kapital.
– Det gäller att klokt beskriva läget, jobba aktivt när vi ser att något inte stämmer och finnas på plats för våra lokalhyresgäster för att ha en ständigt pågående dialog.
Idag är det fastighetsägarna som går i bräschen och driver det brottsförebyggande arbetet framåt.
Magnus Lindgren är inne på samma problematik. Han ser det som nödvändigt att polisen stärker sin förmåga att både förbygga och utreda brott.
– Pendeln har länge varit på väg åt fel håll. Inom polisen har man ägnat sig för mycket åt rena symbolåtgärder. Men det svåra är att få pendeln att stanna i mitten. En ökad polisiär närvaro kan ha positiv effekt på minskad brottslighet, men det viktiga är hur man arbetar för att skapa tillit och legitimitet, säger Magnus Lindgren.
Fler lokalt förankrade poliser är helt nödvändigt, anser han.
– På den tiden jag var enhetschef vid Uppsalapolisen fick vi med oss alla utom de olika fastighetsägarna. Men i dag är det fastighetsägarna som går i bräschen och driver det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet framåt.
Som i Göteborg, där Bo Säljö konstaterar att det för hans del främst är i Hjällbo det behövs akuta insatser. Här har handlarna hamnat i kläm mellan två inflytelserika släktnätverk, däribland den omskrivna Ali Khan-släkten.
– Det uppstår tykna stunder, som vi säger här. Gängen går in helt öppet och plockar med sig vad man vill. Bland det viktigaste vi kan göra är att försöka få våra handlare att bilda en gemensam front. Det är viktigt att de kan vara öppna mot oss så att vi kan agera ihop med polisen. Säger de att det är bra hela tiden blir jag lite misstänksam att de inte vågar berätta som det är.
Men han lyfter också en problematisk aspekt. Kriminaliteteten smyger sig ofta in bland handlarna själva.
– Inte minst förstör det konkurrensen. Säljer en handlare smuggelcigaretter kan de andra inte konkurrera på samma villkor. Men sen drar det även till sig annan brottslighet som vill vara med och dela på vinsten.
Bo Säljö menar att dagens regelverk innebär alltför stark besittningsrätt.
– Vi hade oerhört stark bevisning att en frisersalong fungerade som kriminell sambandscentral. Men vi lyckades inte få prövningstillstånd i Högsta domstolen, för att nå framgång krävs det att brottsligheten är direkt knuten till själva lokalen.
Bo Säljö konstaterar att det är svårt att peka ut särskilda åtgärder för att specifikt stärka företagandet i ett utsatt område, utöver det ordinarie arbete bolaget redan gör tillsammans med olika aktörer. Utan det handlar mer om generella satsningar för att stärka tryggheten och lyfta området. Därför är samverkan med bostadsföretagen viktigt. Att Bo Säljö då håller Gårdstensbostäder i en klass för sig kanske inte överraskar. Efter åratal av systematiskt trygghetsskapande arbete var Gårdsten det första område att styrkas från polisens lista över särskilt utsatta områden.
Hög närvaro av relationsbyggande personal, trygghetssatsningar och att på olika sätt involvera hyresgästerna i utvecklingen är vad som brukar lyftas fram i Gårdstensmodellen. Jehan Mansour, säkerhets- och förvaltningschef på Gårdstensbostäder, lägger gärna till att arbetet att stärka förutsättningarna för företagande är minst lika viktiga.
– Man ska ju komma ihåg att många av de som bor i utsatta områden också skulle flytta om de hade den möjligheten. Kan man inte skapa trygghet så flyr både boende och företag. Och att inte ha samma tillgång till samma utbud som i normala områden stärker utanförskapet, säger Jehan Mansour.
Att inte ha samma tillgång till samma utbud som i normala områden stärker utanförskapet
Men det tar tid att vända utvecklingen. Till skillnad mot många utsatta områden etablerade sig Ica i Gårdsten 2014. Marcus Derander har drivit butiken i dryga två år. Han konstaterar att butiken inte är lönsam i dagsläget. Men ändå har han det senaste året gjort stora investeringar i butiken
– Att det alls funkar beror på Gårdstensbostäders arbete att komma bort från listan. Det har lett till ökade fastighetsvärden och lockat till sig fler att bygga. Om det inte tillkommit fler bostäder är det tveksamt om vi tagit denna investering. Risken hade varit att vi lagt ner. Det är trots allt små tunna plånböcker och låga marginaler här, säger Marcus Derander.
Det senare ger tydligt avtryck i Prospect Mappings data. Att majoriteten av invånarna återfinns i den lägsta inkomstkvartilen behöver kanske inte skrivas. Mer intressant är hur det också går att plocka fram data på besöksflöden. Utifrån mobildata kan de som rör sig i området klassificeras utifrån boende, arbete och besökande. I Gårdsten är den sista kategorin försvinnande liten.
Jag vet att det förekommit utpressning, parallella hyressystem och andra typer av beskyddarverksamhet.
Så är ser det också ut i Malmöstadsdelen Rosengård. Den förre centrumägaren hade en idé om hur man skulle råda bot på det. Tanken var att locka kunder från andra delar av Malmö till den från början stora City Gross-butiken genom att separera dem från övriga centrumbesökare. Det gick inte bra. När Trianon köpte Rosengårds Centrum 2016 fanns det stora vakanser. Citygross minskade ner i omgångar för att snart stänga helt. I stället gjorde Trianon precis tvärtom, genom att öppna upp skapade man plats för flera mindre aktörer. Nu har vakanser bytts mot en kölista på företagare som vill in i centrum.
– Jag vet att det förekommit utpressning, parallella hyressystem och andra typer av beskyddarverksamhet. Vi har jobbat så gott vi kan för att trycka ut det genom att inte förlänga tveksamma hyreskontrakt. Men egentligen kan vi inte komma åt det rent brottsliga. Vi uppmanar handlarna att anmäla och stöttar dem. Men jag kan inte säga att vi jobbar utifrån någon särskild metod, säger Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon.
Nu hoppas bolaget att kunna tillföra mer köpkraft genom de 129 lägenheter man nu sökt bygglov för. Kanske att de nya bostadshusen i vardera änden av centrumparkeringen också kan bidra till att få in mer köpkraft utifrån. Tanken är att byggnaderna ska koppla samman centrum med 60-talets trafikseparerade stadsplan och skapa fungerande stråk.
Livsmedelsjättarna tvekade att kliva in i City Gross ställe. Kanske kan man kalla lösningen att ge Rosengårdsborna tillgång till ett grundutbud av livsmedel för en pragmatisk kompromiss.
Richard Bengtsson, Ica-handlare i Kristianstad i femte generationen, hade egentligen helt andra planer. Men Trianons vd Olof Andersson lyckades övertala honom att bli navet i den gemensamt ägda stormarknad Bazaar Food Market, som nu drivs i ny regi.
Har man inte förmåga att anpassa sig till målgruppen där man befinner sig har man ingen framtid.
– Här är hälften av sortimentet från Axfood med Willys standardsortiment, hälften från resten av världen. Har man inte förmåga att anpassa sig till målgruppen där man befinner sig har man ingen framtid. De andra stora drakarna nosar på det. De ser nog potentialen och vill in, men vågar inte riktigt än, säger Anna Heide.
Läs mer:
