Vägrar betala efter branden

De boende hade vanliga hyreskontrakt. Men Trygg-Hansa menar att det har bedrivits en flyktingförläggningsverksamhet och vägrar betala ut ersättning för branden förra sommaren. Nyss fick fastighetsägaren Snåresta det dystra beskedet att de måste vänta minst ett år på domstolens avgörande.

Aftonbladet den 21 juni 2017: ”Ett asylboende i Snårestad, utanför Ystad, brinner. Branden uppges vara fullt utvecklad.”

[ Annons ]

Sannolikt var branden anlagd, någon brandorsak har inte med säkerhet kunnat fastställas. Men något asylboende, som det definieras av svenska myndigheter i alla fall, var det dock inte.

Men att försäkringsbolaget Trygg-Hansa valt att göra samma definition, som en antagligen stressad skribent, har ställt till det rejält för bolaget Snåresta som förvägrats ersättning.

– För oss är det såklart en ekonomisk katastrof. Vi kan inte utnyttja fastigheten under lång tid eftersom vi inte vet om vi får ersättning för de reparationer som krävs, säger Mats Stenfeldt, en av de tre delägarna.

Det gäller helt andra försäkringsvillkor för ett flykting- eller asylboende än för en vanlig bostadsfastighet. Ett boende av det slaget leder till en ökad risk för försäkringsbolagen, då den bistra statistiken ger vid handen att dessa boenden är mer skadedrabbade.

Men kan en fastighet klassas som ett flykting- eller asylboende om samtliga boende tecknat individuella kontrakt? Kan det göras med hänvisning till de boendes härkomst och bakgrund? Det är frågor som ställs på sin spets i bolaget Snårestas pågående process gentemot Trygg-Hansa. Jurister vill sällan förekomma en dom, men de som Fastighetstidningen varit i kontakt med menar att ärendet är principiellt intressant.

Fastigheten tjänade tidigare som flyktingboende. Men i september 2016 löpte avtalet med Migrationsverket ut. I avvaktan på ny detaljplan för det äldreboende man ville satsa på gjordes en mindre ombyggnation för att kunna hyra ut bostäder med gemensamma kök. Dessa hyrdes ut via annonser på Blocket och förmedlades till nyanlända via kommunen. Snåresta gjorde en sedvanlig prövning och skrev individuella kontrakt med varje hyresgäst.

Likväl är det enligt Trygg-Hansa att betrakta som ”verksamhet i form av flyktingförläggningsverksamhet”. Man menar att Snåresta inte lämnat korrekta uppgifter.

Att Trygg-Hansa i efterhand har reagerat när de sett vilka personer som bott där, innebär trots allt ett väldigt missgynnande.

Snåresta å sin sida kan hänvisa till försäkringsbolagets underwriter, som menar att bolaget redovisat just vad som efterfrågats och att hon inte skulle göra någon annan bedömning idag. Inte heller visste Snåresta hur många ”helt vanliga svenskar” som skulle nappa via Blocket och hur många som skulle hänvisas via kommunen.

Men det är ett resonemang Mats Stenfeldt egentligen inte alls vill föra.

– Har man fått ett uppehållstillstånd är man inte längre asylsökande. Man ska behandlas som vilken svensk som helst och som hyresvärd kan vi naturligtvis inte ha någon uppfattning om människors bakgrund, säger Mats Stenfeldt.

Han anser att Trygg-Hansas inställning sätter fastighetsägare i ett rättsosäkert läge. I förlängningen skulle det krävas av fastighetsägare att föra ett register över hyresgästernas etnicitet för att uppfylla försäkringsvillkoren. Något som i sig är olagligt.

Påståendet tillbakavisas starkt av Trygg-Hansas presschef Joseph Borenstein:

– Vi begär självklart inte av fastighetsägare att de håller ett register över sina boendes bakgrund. Det är däremot viktigt att vi får ta del av all information som är relevant för att vi ska kunna göra en korrekt riskbedömning, till exempel vilken typ av verksamhet som bedrivs, säger Joseph Borenstein.

Dock har Trygg-Hansa begärt ut hyresgäst-information med motivationen att man ska kunna undersöka hur många som har permanent eller temporärt uppehållstillstånd.

I en inlaga talas det om att en majoritet av hyresgästerna hade hänvisats till boendet genom så kallad kommunplacering. ”Sådan verksamhet är hänförlig till flyktingförläggning enligt Trygg-Hansas interna riktlinjer.”

Något som får fastighetsägarens advokat Maria Stakovksa att reagera. Hon menar det inte går att hänvisa till interna riktlinjer när försäkringen väl är tecknad och att Snåresta uppfyllt sin upplysningsplikt.

Ellen Forsblad, jurist på Malmö mot diskriminering, har reagerat på fallet.

– Eftersom det inte finns något avtal mellan de boende och försäkringsbolaget kan jag inte driva detta som ett diskrimineringsärende. Men att Trygg-Hansa i efterhand har reagerat när de sett vilka personer som bott där, innebär trots allt ett väldigt missgynnande av dessa personer.