Inget system på marknaden erbjuder samma flexibilitet som man på Örebrobostäder lyckats uppnå med sin egna standardiserade tillämpning av individuell mätning. Det menar bolagets teknikansvarige Jonas Tannerstad. Han menar att andra fastighets­ägare förtjänar att veta att det finns alternativ för automation som är både bättre och billigare. Vad det handlar om är att skapa öppna och standardiserade lösningar.
Publicerat 15 oktober, 2013

Våga ställa krav på öppna lösningar för styr och regler

Inget system på marknaden erbjuder samma flexibilitet som man på Örebrobostäder lyckats uppnå med sin egna standardiserade tillämpning av individuell mätning. Det menar bolagets teknikansvarige Jonas Tannerstad. Han menar att andra fastighets­ägare förtjänar att veta att det finns alternativ för automation som är både bättre och billigare. Vad det handlar om är att skapa öppna och standardiserade lösningar.

Örebrobostäder (Öbo) började med individuell mätning av vatten och värme i slutet av 1990-talet. Det var oprövat, men vi ville bidra till att skapa en marknad genom att köpa teknik och hade förhoppningar om att barnsjukdomar skulle åtgärdas. Lite naivt, sett i backspegeln, inleddes samarbeten med leverantörer vars system inte var anpassade till våra förutsättningar. 

[ Annons ]

Deras lösningar fungerade i mindre bestånd och på företag som hade möjlighet att lägga tiden på att till stora delar, manuellt hantera mätvärden. Exempelvis skulle insamlade mätvärden i en excel-fil matchas ihop med rätt hyresavi.

När jag började 2001, kändes det som vi var en testbänk och att det pågick ett ständigt utvecklingsarbete. Listorna med förklaringar från den berörda leverantören på vad som måste åtgärdas blev längre och längre. Det blev smärtsamt uppenbart att vi var inmålade och inlåsta i deras systemlösning. Vi hade inga friheter, vad vi än ville göra var vi tekniskt låsta till dem. Oerhört frustrerande – och nu också oroande med  kraven på individuell mätning i energieffektiviseringsdirektivet. 

Vi hade inga friheter, vad vi än ville göra var vi tekniskt låsta till dem. ”

Några av mina kollegor kämpade sig igenom möten. Det kändes som att lika frustrerade som de var, lika entusiastiska var leverantören att addera nya funktioner. 2004 kastade vi in handduken. Vi tappade förtroendet när ett kvarter tappade mätvärden i tid och otid och leverantören inte lyckades lösa problemet. Samtidigt insåg vi svårigheterna med att debitera för värme i lägenheter, när det också visade att energi-förbrukningen kunde bli högre i dessa hus.

Mer noggranna uppföljningar och ett utlyst examensarbete, visade både praktiskt och teoretiskt att det inte gick att försvara installationer av system för individuell värmemätning. På vinst och förlust bad jag om att få införa en ny lösning i ett nybyggnadsprojekt. Ambitionen var att använda industriell teknik och bygga upp systemet så att varje systemdel var utbytbar med standardiserade delar. Jag ville aldrig mera bli inlåst. Skulle någon del behöva bytas skulle jag inte av tvång behöva vända mig till en viss leverantör. 

Ambitionen var att även uppnå energieffektivisering på riktigt – genom att installera temperaturgivare i lägenheter, men att inte ta betalt för temperaturen. Istället skulle temperaturmätningarna användas för att styra hela husets värmebehov för att uppnå en jämn temperatur på 21 grader. Vi ville avdramatisera byggnation av system för individuell mätning och visa att detta skulle kunna införlivas i den vanliga styr- och reglerinstallationen. Så mätsystemet på Lertagsgatan 63 (vårt första hus) byggdes med industriell teknik och av samma leverantör som byggde styr- och regler-systemet i huset. 

Vi kompletterade även vårt industriella system med extra elmätare som undermäter själva husets egna elförbrukning, så vi har koll på ventilation, hissar, motorvärmare, belysning, el till undercentral etc.  

Jag vet faktiskt inget individuellt mätsystem som finns att köpa som erbjuder samma flexibilitet som det som uppnås med vår industriella standardiserade tillämpning.

Det senaste vi gjort är att skaffa en väderstation som förser husets industriella PLC, med realtidsväder. Dessa väderuppgifter kan vi skicka via Stadsnätet  till  det övriga beståndet. Vi har även tecknat avtal med YR som i samma PLC (med webserver) lagrar prognosväder. Prognosvädret kan vi också förse övriga hus med via stadsnätet. På så sätt har vi byggt vår egen prognosstyrning.

Så med samma investering får vi ut mycket funktion där individuell mätning är en del. En idé, en gång sprungen ur ett krisläge och som sågs som en temporär lösning tills marknaden stabiliserat sig , har blivit bland det bästa vi gjort och gett oss en massa möjligheter. Känns tryggt nu när det nya energieffektiviseringsdirektivet kommit.

Debattartikeln är skriven av Jonas Tannerstad, teknikansvarig Örebrobostäder.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]