Bland de åtgärder Va-beredskapsutredningen föreslår finns statliga stöd för ett robustare va-system. Fastighetsägarna instämmer, men saknar tydlighet på flera områden.
Under måndagen tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) emot Va-beredskapsutredningens betänkande vars syfte har varit att se över regelverk och ansvarsfördelning för att säkra tillgången till rent och säkert vatten samt fungerande avlopp vid händelse av kris, höjd beredskap och ytterst krig.
– Vi måste skydda vårt vatten – från källa till kran. Vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är grundläggande för att upprätthålla vårt samhälle och dess olika funktioner. Utan rent vatten och fungerande avloppsrening skulle vi snabbt få mycket allvarliga problem i hela samhället. Genom utredningen har vi nu fått underlag för att kunna ta fortsatta steg för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
[ Annons ]
Utredningen pekar luckor i krisberedskapen. Säkerheten kring dricksvattenförsörjningen har tydliga brister. Bara tre fjärdedelar av kommunerna har någon form av krisplan, konstaterar utredningen. Utredningen föreslår krav på beredskapsplanering och reservkapacitet för kommunala vatten- och avloppsanläggningar. Där föreslås kommunerna bli skyldiga att prioritera leverans till de användare som är viktigast för samhället vid kris och höjd beredskap.
För att bygga upp beredskapen krävs det stora investeringar. Vatten- och avloppsnätet har uppenbara problem redan som det är. Hela 19 procent av vattnet i det kommunala vattenledningsnät läcker ut.
Det konstateras att kommunerna behöver höja sina VA-taxor för att klara underhåll, klimatkrav och säkerhetskrav. Men det finns ingen konsekvensanalys av hur mycket va-avgifterna kan förväntas höjas som en följd av förslagen. Utredningen konstaterar enbart betydande skillnader mellan kommunerna.
– Att utredningen tar upp de betydande skillnaderna i avgiftsnivåer mellan kommuner är välkommet. Men transparensen i hur avgifterna sätts behöver dock förbättras. Att avgifter i vissa kommuner är flera gånger högre än i andra utan trovärdiga förklaringar är orimligt och kräver omedelbara åtgärder, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Utredningen öppnar för att möjligheten till fondering.
– Ett av de viktigaste förslagen för våra medlemmar är förslaget på fonderingsmöjligheter, som innebär att det blir lättare att planera för en jämn taxeökningsutveckling, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.
Finansieringsfrågan för VA-organisationerna fanns dock inte med i direktiven för utredningen.
– Vi anser att det är hög tid att initiera en separat och grundlig utredning kring finansieringen av de kommunala vattentjänsterna, säger Pär Dalhielm.
Utredningen lyfter hur staten kan stödja kommunerna och bidra till robusta vattentjänster. Men då handlar det om insatser för ökad kommunal samverkan och ett nytt etappmål i miljömålssystemet om en god va-infrastruktur. Rikard Silverfur gläds åt att utredningen där också uppmärksammar fastighetsägarnas behov av stöd för att förbättra sina va-installationer.
– Statliga bidrag kan spela en viktig roll för att möjliggöra dessa åtgärder. För att säkerställa effektivitet bör dock kriterierna för sådana stöd utformas med tydlig koppling till både ekonomisk hållbarhet och klimatmål, säger Rikard Silverfur
Han välkomnar ambitionen att stärka den långsiktiga robustheten i Sveriges va-system, men saknar samtidigt en konsekvensanalys av hur mycket va-avgifterna kan förväntas höjas som en följd av utredningens förslag.
– Att se vatten- och avloppsförsörjningen som en beredskapsfråga är avgörande, inte minst med tanke på klimatförändringar, ökade säkerhetsutmaningar och den påverkan detta har på samhällsresiliensen. Utredningen tar upp flera viktiga frågor, och vi ser positivt på förslagen om ökat samarbete mellan staten och kommunerna, samt på initiativ för att förbättra va-ekonomin och säkerställa transparens, säger Rikard Silverfur.
Han konstaterar att utredningen inte når hela vägen, utan att det finns detaljområden som kräver större tydlighet.
Ett sådant är rättvisare avgiftsfördelning. Utredningens enkät visar bland annat att endast 58 procent av svarande kommuner tar ut avgift för bortledande av dagvatten från gator på allmän platsmark. Det innebär att fastighetsägare fått bära kostnader som borda belasta väghållare och andra huvudmän för allmän platsmark.
Rickard Silverfur hade gärna sett att utredningen satt ner foten med ett förbud mot kombinerade ledningar och tydligera dimensioneringskrav.
– Vi delar synen att åtgärder uppströms ofta är mer effektiva än förbud, saknar vi ett tydligt ställningstagande kring vilken beredskapsnivå som ska vara målet för va-systemet. Att utredningen inte specificerar dimensioneringskrav är något av en besvikelse, särskilt i en tid när robusthet är en prioriterad fråga.
