De flesta remissinstanserna ogillar skatteförslag. Minskar bostadsbyggandet och viljan att investera. Ökar skatten i kommunerna. Större risk för konkurser. Det stora flertalet remissinstanser är negativa till Företagsskattekommitténs förslag.
Den 24 oktober var sista dagen för remisser till Finansdepartementet. En sammanställning gjord på 95 inkomna svar visar att hela 77 procent är mer eller mindre negativt inställda till kommitténs förslag, särskilt punkten med begränsningar i ?ränteavdragen.
[ Annons ]
Förslaget skulle om det genomfördes drabba kapitalintensiva bolag och det är förstås ingen tillfällighet att många fastighetsbolag lämnat in sina åsikter. Bolagen är samstämmiga om att förändringar skulle drabba sektorn hårt med minskade investeringar och i värsta fall även konkurser när räntekostnader överstiger intäkterna. En hel del bostadsbolag betonar att man inte kan höja hyran eftersom den är reglerad i förhandlingar.
Men det är inte enbart i fastighetssektorn som man ser stora problem.
Svenskt Näringsliv och börsbolag som Volvo, Atlas Copco och Sandvik pekar på negativa konsekvenser för investeringar som kan minska Sveriges konkurrenskraft.
SKF menar att förslaget om det realiseras kommer att göra Sverige mindre attraktivt att investera i och på sikt utarma landet på moderbolag och huvudkontor.
Många kommuner, inte minst de med stora egna bostadsbolag, varnar för orättvis fördelning. Södertälje, med stora lån, skulle få höja hyror, taxor och skatter som följd.
Även Riksgälden, som visserligen är positiva till att skuldsättningen i bolagen hålls nere, ser risker i att infrastruktursatsningar inte får det kapital som behövs när negativa finansnetton i förhållande till investeringens avkastning kan vara stora under lång tid.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) konstaterar att kommittén vill komma till rätta med skatteplanering. Men, menar SKL, det kan lösas på andra, mindre ingripande sätt än genom regler som förändrar beskattningen för alla bolag och som drabbar ett stort antal företag negativt, däribland kommunala företag.
Den analysen instämmer Ulla Werkell, skatteexpert på Fastighetsägarna Sverige, i.
– Vi är inte negativt inställda till att det sker ändringar som kommer åt räntesnurrorna , men då borde man i stället ha tittat på hur resten av Europa hanterat det.
Hon liksom många andra av remissinstanserna anser att man inte kan göra avsteg från principen om att kostnader för intäkternas förvärvande ska kunna dras av.
– Ska det öppna upp för att politiker plötsligt kan begränsa avdragen på grund av att energibesparingar inte är tillräckliga, eller att man har fel könssammansättning i en bolagsstyrelse? undrar Ulla Werkell.
På Finansdepartementet vill man än så länge inte kommentera kommitténs förslag.
– I sinom tid ska vi titta på förslaget och remisserna, säger Miriam Abu Eid, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson.
Socialdemokraterna har tidigare ställt sig positiva till att man inför ändringar för att försvåra skatteplanering och man är för en skärpt beskattning av den finansiella sektorn. Men de har också efterlyst konsekvensanalyser för hur ändringar av ränteavdraget kan påverka byggandet av bostäder och investeringar inom näringslivet.
