Hemlösheten ökar. Samtidigt finns det en klar bild av vilka metoder som fungerar. Här möter du de som står utanför bostadsmarknaden, men också de som kämpar för att vända utvecklingen.
Hemlösheten är oberäknelig. Det blir inte mycket tydligare än lottdragningen om en sängplats på Vinternatt – akutboendet för EU-migranter i Stockholm. Eller så kan det vara 70-åringen i kön till härbärget som inte passade in i mallarna för att få socialhjälp. Stadsmissionen har på senare tid varnat för att gruppen äldre hemlösa ökar oroväckande snabbt.
[ Annons ]
Även detta reportage utmärks av denna oberäknelighet – om än på intet sätt jämförbar. Tanken är att vi ska följa med Stockholm Stadsmissions Nattjour – en verksamhet som till stor del finansieras av Fastighetsägarna Stockholm – ut på gatorna för en ögonblicksbild av hemlösheten i Stockholm en februarinatt 2015. Vi befinner oss på Stadsmissionens Center där dagverksamheten för vuxna människor i akut hemlöshet stängde för ett par timmar sedan.
Men så får Magnus Blomquist, uppsökare på Stockholms stadsmission, ett samtal. Han vinkar till sig kollegan Martin Modig. Exakt vad som har hänt får vi aldrig veta, mer än att en familj med en sex månaders bebis riskerar vräkning. Vi ser inte mer av Magnus och Martin denna kväll.
Istället tar Erik Vårdstedt, verksamhetsledare på Stadsmissionens Center, och Maria Bergman, ansvarig för Stadsmissionens företagssamarbeten med oss till två akutboenden.
Det saknas inte direkt kunskap om hemlöshet. Vi har talat med ett flertal kunniga inför detta reportage, alla mer eller mindre slående överens.
En av de senaste rapporterna är ”Hemlöshet – en fråga om bostäder”, Länsstyrelsernas slutrapport på regeringens uppdrag att stödja kommunerna i arbetet att motverka hemlöshet.
– Nej, det behövs knappast göras några fler utredningar. De flesta jag träffat är ganska ense om vad som är framgångsrika metoder och vad som fungerar. Sen gäller det bara att få kommuner och bostadsbolag att jobba åt det hållet, säger Henrik Weston, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen i Stockholm.
Det som däremot är svårt är att beskriva hemlösheten i absoluta tal. Den statistik som finns tillgänglig är svår att jämföra eftersom kriterierna för vad som räknas som hemlöshet varierar över tid.
– Det finns olika typer av hemlöshet. ”Mannen på gatan som sover i en port” är en grupp som förefaller minska tack vare fler härbärgen, tak-över-huvudet-garanti och andra åtgärder.
Men andelen sociala kontrakt och folk som har ekonomiska bekymmer förefaller öka. Det är en spegling av att det i samhället blir allt knepigare att få ihop ekonomin för vissa grupper. Det är ett nytt tuffare samhälle, säger Henrik Weston.
En vräkning kostar otroligt mycket både för boende, fastighetsägare och samhället.
Henrik Weston, utvecklingsledare, Länsstyrelsen i Stockholm.
I den senaste mätningen som gjordes av Socialstyrelsen 2011 räknade de med att 34 000 personer levde i hemlöshet i någon form, fördelningen kan du se här nedan. Även om det finns en osäkerhet i statistiken går det att konstatera att hemlösheten har ökat sedan man började mäta 1993. Samtidigt kan man se att det är färre som sover ute. Att fler kommuner har satsat på tak-över-huvudet-garanti har gett effekt. Men då blundar man samtidigt för att stadsbilden har förändrats radikalt de senaste tio åren i de flesta svenska städer. Enligt den kartläggning som Socialstyrelsen genomförde våren 2012 levde 370 utrikesfödda i hemlöshet i Sverige. Men det är en siffra som rimmar illa med Jonas Rydbergs erfarenhet som socialchef på Stadsmissionen.
– I Stockholm räknar man till 2?886 hemlösa. Det är de som har ett personnummer. Men vi som rör oss på gatorna ser ju också de utan. Vi har slagit larm om att det mycket väl kan vara så att hemlösheten ökar dramatiskt nu, säger Jonas Rydberg.
En annan tendens som han tycker är oroande är att äldre, över 65 år, alltmer hamnar i hemlöshet.
– Det finns ingen säker siffra. Men vi möter allt fler äldre i vår verksamhet. På akutboendena dyker det upp äldre utan beroendeproblematik som har hamnat mellan stolarna. Det är ofta komplicerade berättelser där saker gått fel, ofta av missförstånd. Tyvärr blir det allt mer komplicerat att hitta rätt i systemet och få stöd, säger Jonas Rydberg.
Troligen är den man som jag just slagit mig i slang med inte alls så gammal som det kan verka, man åldras fort som hemlös. Men som tillfällig besökare känns det helt enkelt inte rätt att utkräva namn eller ålder. Härbärget Bostället är en fristad för människor i akut hemlöshet. Han beskriver ett tuffare samhällsklimat.
– Socialbyråerna jobbar som sådana där bolag som jobbar med att slakta och effektivisera företag. De har helt tappat fokus på sitt kall. Man känner inte längre att man får någon hjälp.
Men det finns ljuspunkter. Jämfört med de alternativ som står till buds ligger Bostället på topp: ”lite familjärt och bra frukost”. Så även Stadsmissionens verksamhet Blixtjobb, där externa uppdrag utförs på beställning av företag eller privatpersoner.
– När man inte är tjyv längre och vill göra något annat så är det ett jättebra alternativ. Det är så jävla bra för självkänslan.
Jag blir nyfiken på hur han hamnade här.
– Jag hade en lägenhet 1980…
Vad hände?
– Det var en tjej som dog, jag orkade inte längre…
Jag känner att jag trampat in där jag inte hör hemma.
Samtidigt som hemlösheten ökar kan man paradoxalt nog konstatera att kunskapen hur man ska möta problemen ökat. Där man tidigare såg individuella skäl till hemlöshet – om bara personerna blev nyktra och psykiskt friska skulle hemlösheten lösa sig – ser man nu att hemlöshet måste tacklas som ett bostadsproblem, inte enbart som ett individuellt problem.
– Det stora problemet idag är så klart just bostadsbristen. Det är många som konkurrerar om bostäderna, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid socialhögskolan, Lunds universitet.
Han menar också att det finns strukturella problem. Alltifrån hyreslagstiftning, hur kommunerna hanterar bostadsförsörjningslagen, till att många fastighetsägare inte godkänner försörjningsstöd som inkomst och har nolltolerans mot betalningsanmärkningar ställer många i ett långvarigt utanförskap.
– Men viktigast är att bygga fler lägenheter som folk har råd med. Nu bygger många kommuner för de hyresgäster man vill ha i framtiden istället för att bygga för de människor som finns i kommunen idag, säger Hans Swärd.
Henrik Weston betonar betydelsen av att arbeta förebyggande.
– Kommunerna måste jobba aktivt vräkningsförebyggande tillsammans med allmännytta och privata fastighetsägare. En vräkning kostar otroligt mycket både för boende, fastighetsägare och samhället. Tar man en tidig kontakt finns det en möjlighet att styra upp det. Det är också viktigt att informera, inte minst nyanlända, om hur hyreslagen fungerar. Man måste vara säker på att alla när de tecknar kontrakt verkligen vet att hyran måste vara betald den sista varje månad.
Självklart finns det individuella förklaringar. Många hemlösa lider av dålig hälsa, svag ekonomi och missbruksproblem. Men erfarenheten visar att det sällan ger bra utdelning att angripa problemen i den änden.
Det har man tagit fasta på i Bostad först, en modell som vänder sig till personer som prövat alla varianter men inget har funkat. I de trappmodeller som tidigare var kutym, och som fortfarande praktiseras, ställdes hårda krav på att individen först kommer tillrätta med sitt missbruk. Långt borta i horisonten hägrade den egna bostaden. Ett återfall och man halkade ner för hela trappan.
– I trappstegsmodellen var det mycket ”skärp-dig -mentaliteteten”. Och det har visat sig inte fungera. Att leva som hemlös är ofta så tufft i sig att ett missbruk kan bli ett sätt att härda ut, säger Jonas Rydberg.
I Bostad först vänder man på allt. När bostadsfrågan är löst tar man tag i de andra problemen. Ett mobilt team finns till hands dygnet runt och fungerar som ett stöd till både den boende och till fastighetsägaren.
Hans Swärd var med om att introducera modellen, som förekommit tidigare i bland annat USA och Tyskland, i Sverige. Modellen praktiseras nu i ett tiotal svenska kommuner.
– Och det har gått bra. Över 80 procent har kunnat behålla sina lägenheter. I trappstegsmodellerna låg det runt 40 procent.
Men för de akut hemlösa EU-medborgare som blivit en allt vanligare syn i våra städer de senaste åren gäller helt andra regler. Den som inte har en anställning har rätt att uppehålla sig i Sverige i tre månader som turist. Då har man ingen rätt till bistånd annat än i akuta nödsituationer. I många fall är man därför helt utlämnad till den hjälp som ideella organisationer kan uppbåda. Som Vinternatt, Stadsmissionens akutboende som tillkom för att mildra utsattheten under vintertid för hemlösa EU-migranter.
Inne är det trångt och varmt. Runt ett bord spelar sex män poker med papperstussar som insats. I sovsalen är 16 våningssängar hopträngda. Föreståndaren Marie Malmgren visar upp en kortlek numrerad från 1 till 32, resten kryss. Numret motsvarar rätten till en sängplats i fem dygn.
– Det var de boende som kom med förslaget. Tidigare körde vi först till kvarn. Men det blev inte rättvist det heller.
Denna natt stod 27 i kön utanför. I kortleken fanns det 8 nummer och 21 kryss.
Utanför har de som drog en nitlott sakta börjat vandra bort i natten.
34 000 personer är hemlösa
Hemlöshet är inget absolut begrepp utan har definierats på olika sätt. Det gör det svårt att jämföra bostadslöshet över tid. Detta är den definition som Socialstyrelsen använde sig av vid den senaste kartläggningen av hemlösheten i Sverige 2011:
Akut hemlöshet
Personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis kvinnojour) eller sover på gatan. 4 500 personer.
Institutionsvistelse och kategoriboende
Personer som befinner sig på kriminalvårdsanstalt eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller en privat vårdgivare, alternativt på ett hem för vård eller boende (HVB) eller SIS-instuition, och ska skrivas ut inom tre månader och saknar bostad. Hit räknas även de som inte skrivs ut just för att de saknar bostad. 5 600 personer.
Långsiktiga boendelösningar
Boende i försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, på grund av att personen inte får tillgång till en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Med andra ord hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda regler. 13 900 personer.
Eget ordnat kortsiktigt boende
Tillfälligt boende utan kontrakt hos vänner eller släktingar eller andrahandskontrakt på mindre än tre månader. Personen har av detta skäl varit i kontakt med socialtjänst eller någon annan verksamhet som ger stöd. 6 800 personer.
Annan eller okänd boendesituation
3 200 personer.
Sammanlagt
34 000 personer.
