[ Annons ]

Datoriseringen har så klart sina fördelar. Men den kan aldrig ersätta att faktiskt vara på plats och kolla anläggningen, menar Peter Andersson. Foto: Therese Jansson
Publicerat 24 mars, 2016

Utan finlir – ingen besparing

FTX-ventilation kan ge ordentliga energibesparingar. Men det ställer nya krav på förvaltningen om man vill uppnå det förväntade resultatet.

En boende har felanmält. Peter Andersson, drifttekniker på Riksbyggen i Nyköping, är på plats för att felsöka missljudet från en ventilationskanal. Trevåningshuset är bara några år gammalt och ventilationen är av FTX-typ. Arbetsmiljön är bra och fläktrummet har gott om utrymme, men Peter Andersson hyser ändå en misstanke om att damm kan ha samlats i ventilationskanalerna. Men icke:

[ Annons ]

– De ser rent ut, säger han och fortsätter att undersöka filtren.

– Lite smuts är det, men tryckfallet visar att filtren ska hålla tre månader till.

Filtren bör bytas två gånger om året, då en hel del bakterier och smuts fastnar där. Men en del bostadsrättsföreningar tycker det blir för dyrt, de tycker att det räcker med ett byte per år, berättar Peter Andersson.

– Då bör man veta att smutsiga filter kan öka elförbrukningen med fem till tio procent i fläktarna som är tryckstyrda, säger Peter Andersson.

Det slarvas ofta med att byta filter. Dock inte här.  – Smutsiga filter kan öka elförbrukningen med fem till tio procent, säger Peter Andersson.
Det slarvas ofta med att byta filter. Dock inte här.
– Smutsiga filter kan öka elförbrukningen med fem till tio procent, säger Peter Andersson.

Bristande service orsakar en del problem i FTX, menar han. En särskilt känslig punkt är avfrostningen som behövs för att inte fukt ska frysa på värmeväxlare vid köldknäppar.

– Problem med avfrostningen beror oftast på att servicen inte är skött, säger Peter Andersson.

Hos Svenska Bostäder i Stockholm har man kunnat se en tydlig skillnad mellan hur olika FTX-system klarar avfrostning. En rejäl köldknäpp i vintras avslöjade brister i vissa av systemen.

– Några aggregat tappade verkningsgrad till 30-40 procent i stället för normala 75 procent, berättar Pia Hedenskog, energiingenjör på Svenska Bostäder.

– Men några av systemen var opåverkade av kylan. Vi måste säkerställa så att all FTX kan hantera avfrostning vid kalla perioder.

TIPS

  • Byt luftfilter i tid. Elförbrukningen till fläktarna ökar om filtren är smutsiga.
  • I verksamhetslokaler, typ kontor, industri och skolor, används ofta tidsstyrning, med ökat eller reducerat luftflöde vissa tider. Det kan vara bra att ibland granska tidsinställningarna, så ventilationen bara går när det verkligen finns behov. I bostäder har man normalt ingen tidsstyrning.

Tillbaks i Nyköping berättar Peter Andersson om hur han ser på sina servicebesök.

– Service är A och O för att FTX ska fungera, men en del drar ned på besöken. Det händer faktiskt, även om det inte är så vanligt, att de låter någon intresserad boende fixa det. Men det är avancerad teknik som kräver kunskap, säger han.

– En sådan här anläggning bör få en ordentlig service två gånger om året. Vi kollar alla funktioner och rengör. Efteråt kan man se att värmeåtervinningen fungerar bättre, säger han.

Peter visar runt och pekar på FTX:ens känsliga delar. Här finns ett antal spjäll, som måste kontrollköras för att säkerställa funktionen. Krånglar de finns risk för förfrysning av värmebatteriet. Och så är det den datoriserade styrningen. Systemen är känsliga. Visserligen underlättar den övervakningen av installationerna, men samtidigt en källa till bekymmer. Det är i alla fall Peter Anderssons erfarenhet. Dataöverföringen från DUC:ar går vidare till andra styrdatorer i flera led. Ibland bryts denna kedja.

– Det är larm som inte kommer iväg. Men vi upptäcker det, ibland är det hyresgäster som ringer eller vid veckoronderingen.

– På sätt och vis kan det egentligen vara en fördel när husen inte är uppkopplade. Då tvingas vi åka ut lite oftare, säger han.

Han fortsätter felsökningen, denna FTX verkar vara i gott skick på alla punkter. Men ingen förklaring till missljudet kan dock hittas. Veckan innan var det rejält kallt, nära 20 minusgrader. Även då fungerade allt bra, även avfrostningen.

Välstädat och var sak på sin plats. Det är lätt att gå miste om besparingspotentialen om man inte sköter ett modernt FTX-system som sig bör.
Välstädat och var sak på sin plats. Det är lätt att gå miste om besparingspotentialen om man inte sköter ett modernt FTX-system som sig bör.

Beställargruppen Bebo har följt upp och utvärderat FTX-installationer. De konstaterar att värmeåtervinning med FTX i stora drag fungerar som tänkt och att det går att göra bra installationer av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus.

Erfarenheter bygger på mätningar vintern 2014/2015 i tolv byggnader i Stockholm och två i Göteborg. Tio av aggregaten visade årliga energibesparingar på över 30 kWh per kvadratmeter. Det bästa hade sparat cirka 37 kWh per kvadratmeter. Det är alltså den energi som återvinns ur frånluften, jämfört med om samma tilluftsmängd skulle tas in kall och värmts upp.

På de bäst fungerande systemen uppmättes en verkningsgrad på cirka 90 procent.

– Det är ett bra resultat i jämförelse med de krav som ställdes i teknikupphandlingen, säger Åsa Wahlström, vid CIT Energy Management AB, som varit projektledare för Bebo-studien.

Undersökningen från Bebo omfattade relativt stora FTX-aggregat. De var av av sex olika fabrikat: Voltair, IV Produkt, Menerga, Swegon, Exhausto samt Weland, där samtliga har någon typ av plattvärmeväxlare.

Projektrapporten finns att hämta på: www.bebostad.se

Upphandlingen hon syftar på är Bebos teknikupphandling av värmeåtervinningssystem ur frånluft i befintliga flerbostadshus, som gjordes 2013/2014.

– Jag är positivt överraskad att effektvärdena övervägande är så bra, trots att detta är befintliga byggnader. Vi kanske borde ställa ännu högre krav i upphandlingar, säger Åsa Wahlström.

Riktigt kalla vinterperioder är en riskfaktor då avfrostningen kan krångla. Detta kunde inte granskas ordentligt av Bebo då vintern var så mild.

Svenska Bostäder, som deltog i Bebo-studien, vill utifrån sina erfarenheter utreda tekniken vidare.

– Vi måste veta vad som händer med avfrostningen när det är riktigt kallt, säger Pia Hedenskog. Både tilluft och frånluft minskar vid avfrostning, men det måste ske i balans, så det inte blir under- eller övertryck. Om inte, kan det ge oönskade luftströmmar som ger fuktskador, konstaterar hon.

Svenska Bostäder har också upptäckt att många nya FTX-installationer generellt har högre luftflöden än projekterat. Orsaken till det är inte riktig klar, enligt Pia Hedenskog.

– Kanske var vi inte tillräckligt noggranna vid injusteringen. Eller så ställde vi inte tillräckligt tuffa krav.

De höga luftflödena gör det svårt att klara de tuffa energimålen på 55 kWh/m2 Atemp/år. Att dra ned flödet är i sig enkelt, men samtidigt krävs att luftdonen i alla lägenheter justeras om.

– Att justera alla donen är ett jättejobb, suckar Pia Hedenskog.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]