Rekommendationerna till fastighetsägare under pandemin var bristfälliga. Det menar teamet bakom forskningsprojektet Buildings Post Corona, som vill se tydligare riktlinjer i framtiden.
I skuggan av gängkriminalitet, ekonomisk kris och utrikespolitisk oro tar ännu en covid-våg fart i Sverige. Den här gången är vi förhoppningsvis bättre förberedda.
Under första vågen stod det klart att kunskapen om ventilationens betydelse var liten hos de styrande. Något som ställdes på sin spets när svenska myndigheter behövde ta ställning till rekommendationer från organisationer som RHEVA (European Heating, Ventilation and Air Conditioning Associations), världshälsoorganisationen WHO och den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC. Flera organisationer, bland annat WHO, rekommenderade att behovsanpassad styrning av ventilation skulle stängas av för att förhindra smittspridning.
Detta helt i onödan, menar Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH Live-In Lab.
– Troligtvis tänkte de att fastighetsägare saknar kompetensen som krävs för att kunna hantera en behovsanpassad ventilation. I stället ville de ha en forcerad ventilation överallt för att motverka smittspridning. Problemet blir då att man ventilerar rum som är tomma, och riskerar en underkapacitet i de rum som verkligen behöver ventilation, samt ökade energikostnader, säger Jonas Anund Vogel.
Troligtvis tänkte de att fastighetsägare saknar kompetensen som krävs för att kunna hantera en behovsanpassad ventilation.
Förutom KTH medverkar Chalmers, universiteten i Lund och Umeå, samt en rad fastighetsägare och branschorganisationer i Buildings Post Corona. En av anledningarna till att projektet startade var just de desperata rekommendationerna till fastighetsägare från myndighetshåll.
– I England fanns en krisgrupp bestående av tekniker, läkare och myndigheter som var redo och direkt gick ut med kommunikation när pandemin slog till. I Sverige saknar vi den samordningen, vilket påverkade både hastighet och den mängd information som myndigheterna gick ut med, säger Jonas Anund Vogel.
Han berättar att ett av Buildings Post Coronas huvudmål är en samordning mellan myndigheter, forskare och näringslivet, som står redo från dag ett när nästa pandemi slår till.
– Vi ser nu över nuvarande rekommendationer, vi identifierar och bygger upp infrastrukturer samt initierar forskningsprojekt för att vara redo vid nästa pandemi.
Att få myndigheter att samarbeta och kommunicera tillsammans kan vara svårt.
– Vi har haft samtal med de flesta berörda myndigheter, och det är svårt för dem att kommunicera ut den här typen av frågor eftersom det verkligen inte får bli fel. Men i sådana här fall skulle det kunna finnas en annan aktör, som är betrodd men inte är en myndighet, och som har deras tillit, säger Jonas Anund Vogel.
Folkhälsomyndigheten höll presskonferens varje dag, som handlade om att hålla avstånd och tvätta händerna. Men det fanns ingen information till fastighetsägare.
I Buildings Post Corona är den gemensamma slutsatsen att det krävs att en särskild instans tar hand om kommunikationen. Boverket och Folkhälsomyndigheten saknade samordning under den första vågen, menar Jonas Anund Vogel.
– De kommunicerade olika saker vid olika tillfällen, och drog även tillbaka kommunikation. Därför tvekade de till att ge nya rekommendationer. Samtidigt höll Folkhälsomyndigheten presskonferens varje dag, som handlade om att hålla avstånd och tvätta händerna. Men det fanns ingen information till fastighetsägare.
Korrekt drift minskar smittspridning
En ventilation som minskar smittspridning på kontoret är egentligen inte svår att uppnå. Vad som krävs är en luftomsättning på minst tio liter per sekund och person. Viktigast att säkerställa är att det inte är kortslutning i ventilationssystemet, enligt Sinan Ekar, gruppchef sjukhus och laboratorier på konsultbolaget Bengt Dahlgren.
– Kortslutning mellan tilluft och frånluft är ett jättevanligt problem. Det innebär att du har rätt flöde in i rummet, men att du aldrig får möjlighet att ventilera ut den befintliga luften eftersom den friska luften försvinner ut i frånluften.
Problemet uppstår när frånluftdonet sitter för nära tilluften.
– Det här kan man ganska enkelt kolla genom mätningar av luftomsättningen. Man tillsätter helt enkelt rök i tilluften och ser var den tar vägen, säger Sinan Ekar.