Tvätta med rent samvete

Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar sitter på gamla maskinparker i sina tvättstugor. De drar ofta orimligt mycket energi och gör stort miljöavtryck. Men att göra tvättstugan mer energieffektiv är enklare än vad många tror.

Annons:

Annons:


Tvättstugan är ofta styvmoderligt behandlad i ett bostadshus, trots att den är huset viktigaste gemensamma utrymme. Maskinerna går sönder och byts ut eller repareras, till kostnader som bara stiger och stiger. Dessutom kan gamla maskiner vara rena miljö- och energibovarna, jämfört med modern utrustning. Detta är något som Roland Jonsson, seniorkonsult på sektionen byggnadsfysik på WSP Sverige och tidigare energiexpert på HSB, är väl bekant med. Han var nämligen med om att utarbeta underlaget för Bebos broschyr Energieffektiva tvättstugan, där bland annat en så kallad funktionsstyrd upphandlingsmall togs fram. Målet är att underlätta upphandlingsprocessen för fastighetsägare.

– Om en privatperson köper en vanlig maskin till sitt hushåll så är den energiklassad, för att ge konsumenten vägledning. Men b2b-maskiner är inte det, eftersom man räknar med att de som gör beställningarna har den kunskap som krävs. Då får man lita på rekommendationer från leverantören, och de talar ju sig varma om just sina produkter, säger Roland Jonsson.

Han menar att en del leverantörer är bra på att rekommendera rätt maskiner, medan andra chansar på att försöka sälja en lite större modell eftersom den ger bättre marginaler. Då kan den funktionsstyrda upphandlingen vara till stor hjälp.

– Till exempel kan man mäta mängden kläder som tvättas i tvättstugan och informera leverantören, som då får räkna ut hur många kilowatttimmar som krävs för att ta hand om den mängden tvätt. När allt sedan är på plats så gör man ett test där man kör den överenskomna mängden tvätt, och då ska maskinerna hålla det som leverantörerna lovat.

En varmvattensansluten maskin betalar sig själv på tio år.

En fjärdedel av de tvättmaskiner som idag säljs i Sverige är kallvattenanslutna. Vattnet i dessa värms upp av el, vilket kräver stora mängder energi. Enligt Roland Jonsson bör man i stället investera i en varmvatten-ansluten maskin.

– Med normal drift sparar en varmvattenansluten maskin in 30 000 kronor i energikostnad under en tioårsperiod, och det är vad en sån maskin kostar, säger Roland Jonsson.

Enligt honom är detta en av de vanligaste beställningsmissarna som fastighetsägare gör när det gäller tvättmaskiner.

– Man har en kallvattenansluten maskin installerad och köper en likadan. Sen står den där och slösar energi i tio år, i stället för att lägga tusen kronor extra på en varmvattensansluten maskin som betalar sig själv på tio år.

Även om tvättandet står för en stor del av energiåtgången är det torkandet som är den riktiga miljöboven, enligt Roland Jonsson. Framför allt frånluftstumlare.

– Om du har en frånluftstumlare, som blåser ut värmen utomhus: byt! Även om värmepumpstumlaren är dubbelt så dyr så räknar du snabbt hem den, eftersom den minskar elkostnaden med en tredjedel. Och nu utvecklar man även maskiner som kan halvera det. Då är vi nere på en sjättedels energianvändning jämfört med en frånluftstumlare.

Men när ska man då byta för att det ska löna sig? Det finns några enkla grundregler som man kan utgå ifrån. Första steget är att installera en separat elmätning i tvättstugan, som ger en bra koll på hur mycket vatten och energi som går åt varje månad.

– Då kan man enkelt se hur mycket det kostar i förhållande till kostnaden för investeringen av nya maskiner, och hur lång tid det tar att räkna hem den. Det är elen som är dyrast, så fokusera på låg elanvändning. Det är där man gör de största besparingarna, säger Roland Jonsson.

Torkandet är den riktiga miljöboven. Speciellt frånluftstumlare.

Örebrobostäder är ett fastighetsbolag som tagit tvättstugan på allvar. När man identifierade att tvättstugan var ett av de tio tekniska system inom beståndet som tillsammans stod för mer än 90 procent av företagets elförbrukning, genomfördes 2013 en omfattande renovering av tvättstugorna 2013. Energieffektiva maskiner installerades, vilket ledde till att elförbrukningen sjönk från 5 800 kW per maskin och år till 3 600 kWh.

– För torkutrustningen var sänkningen ännu högre. Att byta ut ett äldre torkskåp mot ett nytt kan innebära besparingar på 15 000 kWh/år, säger Jonas Tannerstad, chef el och automation på Örebrobostäder.

Man införde även en modell där de boende själva får betala för nyttjandet av tvättstugan, som sedan kompenseras med ett schablonavdrag på hyran med en krona per kvadratmeter boyta i månaden. Detta sedan man insåg att en tredjedel av hyresgästerna använde tvättstugorna upp till åtta timmar per dag.

– I de tvättstugor som vi åtgärdat halveras ofta elförbrukningen. Dessutom bidrar den förändrade affärs-modellen med ytterligare en sänkning på mellan 25–30 procent. Det har inneburit totala energisänkningar på flera tvättstugor med över 65 procent, där vi både bytt maskiner och infört den ändrade affärsmodellen. Det är fantastiska resultat, säger Jonas Tannerstad.

Enligt honom bör fastighetsägare inte vänta med att genomföra energibesparande åtgärder i tvättstugan.

– När insikten sjunkit in om tvättstugan och dess effekter på klimat och företagsekonomi, så är det svårt att hitta bättre projekt gällande avkastning på insatt kapital och reduktion av koldioxid. Att inte åtgärda tvättstugor kan vara ett tjänstefel, beroende på utformningen av ens uppdrag och plats i organisationen, säger han.

SEX TIPS FÖR ENERGISNÅL TVÄTTSTUGA

Illustration: Johan Isaksson

En gammal tvättmaskin använder mycket större mängder vatten än en ny. Ju mindre mängder vatten som går åt, desto större energibesparing.

Illustration: Johan Isaksson

Att lamporna på maskinen lyser även när den inte används kostar 50 kronor per år och maskin. Här kan större fastighetsägare enkelt dra ner på energikostnaden.

Illustration: Johan Isaksson

Ett sätt att dra ner på energikostnaden i tvättstugan är att låta de boende betala för tvättningen. Försök har visat att energianvändningen då minskat med 20–30 procent, som då kan kompenseras med
en hyressänkning.

Illustration: Johan Isaksson

Att införa separat elmätning i tvättstugan resulterar inte bara i en lägre energianvändning. Den kan även leda till en lägre deklarerad energiprestanda för byggnaden i stort, eftersom tvättstugan räknas som verksamhetsel.

Illustration: Johan Isaksson

Ett sätt att göra tvättstugan mer miljövänlig är att installera självdoserande tvättmaskiner. Det gör att man undviker överdosering, samt säkerställer att endast miljövänligt tvättmedel används. Går man dessutom över till flytande medel så skonas även avloppssystemet.

Illustration: Johan Isaksson

Om man har en kallvattenansluten tvättmaskin som fortfarande funkar, finns möjligheten att relativt enkelt bygga om den till en varmvattenansluten maskin.

Annons: