Från oktober kan kommuner och landsting ansöka om stöd till kollektivtrafiklösningar i utbyte mot motprestationer som främjar kollektivtrafik eller ett utökat bostadsbyggande. I potten för de så kallade stadsmiljöavtalen finns två miljarder kronor till 2018.
Publicerat 5 oktober, 2015

Två miljarder i potten för medfinansiering av kollektivtrafiklösningar

Från oktober kan kommuner och landsting ansöka om stöd till kollektivtrafiklösningar i utbyte mot motprestationer som främjar kollektivtrafik eller ett utökat bostadsbyggande. I potten för de så kallade stadsmiljöavtalen finns två miljarder kronor till 2018.

Regeringen gick på måndagen ut med att man avsatt två miljarder kronor under mandatperioden till så kallade stadsmiljöavtal som stöd till kollektivtrafiklösningar i städer. Från och med oktober i år kan kommuner och landsting nu börja ansöka om medfinansiering till kollektivtrafiksprojekt i utbyte mot någon form av motprestation. Dessa ska i sin tur bidra till en ökad andel hållbara transporter eller till ökat bostadsbyggande.

[ Annons ]

– Det är rätt prioritering att statliga pengar ska riktas till insatser för infrastruktur och hållbara persontransporter. Hållbar stadsutveckling skapar fler bostäder än vad en subventionspolitik med pengar till byggbolag gör, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna Sverige, och fortsätter;

– Transport- , kollektivtrafik- och bostadförsörjningsplanering hör ihop. Vi kan inte ha ett system där en kommun söker medfinansiering för något som landstingen ansvarar för. Därför är det välkommet att regeringen insett att både kommun och landsting ska kunna söka. Detta fråntar dock inte behovet av en förändring av planmonopolet så att planeringsslagen samplaneras.

Bostadsminister Mehmet Kaplan hoppas att problemet med bristen på byggbar mark kan mattas av med hjälp av stadsmiljöavtalen.

– Utbyggd kollektivtrafik kan leda till fler bostäder på platser som inte annars skulle bebyggas. Det är smart stadsplanering, säger han.

Regeringens långsiktiga mål är att Sveriges transportsektor ska bli helt koldioxidneutral. Något datum för den visionen finns ännu inte i sikte, men infrastrukturminister Anna Johansson (S) menar att stadsmiljöavtalen är ett steg på vägen mot regeringen strävan mot de övergripande klimatmålen. Under en presskonferens på måndagsmorgonen poängterar hon också att satsningen gynnar regeringens mål om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet till år 2020.

– Med stadmiljöavtalen kan kommuner och landsting få det smörjmedel som behövs för att satsa på smarta, innovativa transportlösningar som annars kanske inte skulle bli av. Det förbättrar förutsättningarna för ett effektivt och modernt kollektivtrafiksystem som kan bidra till ett ökat bostadsbyggande, skapa fler jobb och förbättra arbetspendlingen. Om fler åker kollektivt minskar även den lokala och globala miljöpåverkan, säger Anna Johansson.

Gällande kravet på motprestation från kommuner och landsting som söker stödet menar Rikard Silverfur att själva åtgärderna som beviljas statlig finansiering inte är de enda åtgärder som bidrar till syftet med stadsmiljöavtalen.

– Motprestationer i form av förtätning och att ”bygga ihop” stadsdelar är betydligt mer verkningsfullt. Hur dessa motprestationer ska beskrivas, bedömas och följas upp är därför kanske det viktigaste med hela konceptet stadsmiljöavtal. Kommuner och landsting ska inte kunna lova motprestationer som sedan inte genomförs.

Tidigare på Fastighetstidningen.se: 

Stadsmiljöavtal ska skapa fler attraktiva lägen 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]