Under 2023 genomförde Kronofogden 2 768 vräkningar – en ökning med tio procent jämfört med året innan.
Trots att många fastighetsägare och kommuner arbetat aktivt med att minska antalet vräkningar så har fler verkställts under 2023. Det visar ny statistik från Kronofogden.
Fram till 2018 var det färre barn som drabbades av vräkningar men trenden har tyvärr därefter gått åt fel håll – under 2023 var det rejäl ökning med 17 procent jämfört med året innan. Totalt 674 barn tvingades upplava att familjen, eller en av föräldrarna, vräktes under året.
– Vi kopplar det till att fler är påverkade av det tuffa ekonomiska läget. Det är en effekt av högre matpriser, ökade elpriser, högre hyra. Vi ser att folks tar av sin buffert och sedan inte klara av hyran, trots att vi alltid påtalar att hyran är viktig att prioritera, säger Kim Jonsson. projektledare för Kronofogdens förebyggande verksamhet
Antalet ansökningar om vräkning ökade med 13 procent, till totalt 6 923. Flest ansökningar kommer in i storstadsområdena. Av de ansökningar om vräkning som kom in under 2023, återkallades cirka 60 procent och det är här som vikten av vräkningsförebyggande arbete kommer in.
– Tidiga insatser från hyresvärden och samarbeten med socialtjänsten är det som ger resultat. Att ta reda på vilka som är problem när hyror inte betalas, är det engångshändelse, är det psykiskt ohälsa eller missbruk. Hade den typen av insatser inte gjorts skulle vi avsevärt fler vräkningar. Nu är det viktigt att vi håller i och håller ut under denna lågkonjunktur och fortsätter att satsa på detta arbete, säger Kim Jansson.
Städer där utvecklingen gått åt fel håll är bland annat Malmö och Uppsala. I Eskilstuna, Västerås och Malmö har antalet barn som berörs av vräkning också ökat ganska markant.
Nyckeln till vår framgång är att vi jobbar hårt för att vara tillgängliga för våra hyresgäster.
Positivare trend är det i Södertälje en kommun som enligt Kim Jansson under lång tid implementerat vräkningsförebyggande arbete. 2021 var det 60 vräkningars om verkställdes, 2023 är det 47.
Cecilia Kumlin, avdelningschef på Telge Bostäder, det kommunala bostadsbolaget i Södertälje ser det som ett resultat att man under många år arbetat proaktivt.
– Detta har lett till att vi kunnat lösa ärenden och därmed inte behövt verkställa avhysning. Vi arbetar bland annat med avbetalning, korttidsavtal, uppskov och har nära samverkan med socialtjänsten. Nyckeln till vår framgång är att vi jobbar hårt för att vara tillgängliga för våra hyresgäster och inte skambelägga utan bjuda in den enskilde till dialog.
För två år sedan lanserade Fastighetsbolaget Heimstaden en nollvision för vräkningar till år 2030. I korthet går det ut på att bolagets bosociala samordnare tillsammans med socialtjänst och andra funktioner i kommunen ska hitta sätt att fånga upp personer i ett tidigare skede.
En vräkning är mer dramatisk och påfrestande för individen.
Bolagets kommunikationschef Robin Wilhelmsson berättar att man är mitt uppe i ett analysarbete för 2023, så de siffror man har är inte helt säkra. Men han kan konstatera en marginell ökning av antalet vräkningar jämfört med 2022. Jämfört med 2021, innan nollvisionen, är det dock tydligt märkbart färre fall.
– Det är inte orimligt att det kan kopplas till omvärldsläget/inflationen/räntor osv, men det har vi som sagt inte hunnit analysera, säger Robin Wilhelmsson.
För region Syd kan han konstatera att bolaget inte hade några vräkningar alls under 2023.
– Dock gjorde vi planerade avflyttningar, vilket är ett bättre alternativ för då har vi haft en kontakt med hyresgäst och nått en överenskommelse. En vräkning är mer dramatisk och påfrestande för individen samt att det involverar flera parter, vilket kostar oss och samhället pengar. Så alla vinner på att tidigare fånga upp personer i riskzonen och hitta en lösning.
Här handlar det om att Heimstaden i dialog med hyresgästen träffat en överenskommelse om avflyttning. Fördelen menar Robin Wilhelmsson är att hyresgästen på så vis inte riskerar att dra på sig större skulder.
Även om det återstår en del analysarbete är Robin Wilhelmsson övertygad om att utan det strukturerade vräkningsförebyggande arbetet så skulle siffran vara högre än vad den är.
– Vi har också bättre arbetsprocesser på plats efter två år in i nollvisions-arbetet. Ambitionen är att arbetsmodellen ska blir en open source för alla intresserade, säger Robin Wilhelmsson.