Den nya kamerabevakningslagen har inte bara gett polisen helt nya sätt att arbeta, den har även bidragit till att få bort droghandeln från utsatta områden. I Rinkeby sätter polisen stort värde på samarbetet med fastighetsägarna.
Att det bara gått några dagar sedan upploppen efter högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning märks inte det minsta. På Rinkebytorg är stämningen uppsluppen och trevlig.
Rinkebyborna hälsar glatt på de båda kommunpoliserna Therese Skoglund Shekarabi och Carl Andersson, som inte bara jobbar här när det är kravaller. Kameraövervakning är ett av de verktyg som blivit viktiga i deras arbete att skapa en tryggare miljö för invånare och näringsidkare på torget.
– De kriminella gillar så klart inte kamerorna. Vi ser på deras rörelsemönster att de vet exakt var kamerorna sitter och hur de undviker dem. Det är en medveten strategi från oss. Vi har slagit ut den öppna droghandeln på torget och ser att den har flyttat utanför centrum. Det har lett till ett försvagat försäljningsläge för dem, när de tvingas möta köpare utanför torget, säger Therese Skoglund Shekarabi, kommunpolis i Järva.
Vi har slagit ut den öppna droghandeln från torget och vi ser att den flyttat utanför centrum.
Hennes kollega Carl Andersson, som är kamera-ansvarig i Järva, pekar upp mot kamerorna som sitter högt upp, för att motverka sabotage.
– Vi hade en del sabotage i början, men vi har snabb support med hjälp av våra kameratekniker. Händer något så är vi snart ute på plats och fixar kamerorna, eftersom vi är ganska beroende av dem. Och skulle det bli skador på fastigheten som kamerorna sitter på så betalar polisen för dem, säger Carl Andersson.
Kriminologen Manne Gerell forskar i brottslighetens geografi, gängvåld och utsatta områden på Malmö universitet. Under 2021 tittade han på effekten av Göteborgspolisens kameraövervakning i de särskilt utsatta områdena Hjällbo, Hammarkullen och Bergsjön, och fann att våldsbrottsligheten minskade i jämförelse med andra särskilt utsatta områden.
– Gängen är både involverade i och utsatta för en ganska stor del av våldet. Kamerorna verkade göra att de lugnade ned sig lite, och gängen valde att hänga på andra ställen. Dessutom ökade polisens uppklarningsprocent, så det var ganska positiva effekter över lag, säger Manne Gerell.
Resultaten går delvis emot den internationella forskningen, som ofta pekar på att kamerabevakning endast har effekt på mindre allvarliga brott, som exempelvis stölder.
– En delförklaring kan vara att torg i utsatta områden är en speciell miljö. Mycket av brottsligheten där begås av gäng. De är ganska rationella och anpassar sitt beteende efter kamerorna. Våldsbrott är å andra sidan impulsiva och oftast inte planerade. Någon slår ned en annan på fyllan, och då har man kanske inte koll på att området är bevakat av kameror.
En man med en kartong på axeln kommer fram och hälsar på Therese Skoglund Shekarabi och Carl Andersson.
– Vi ska ju träffas senare, säger han och ler.
Det visar sig vara Igor Borg, centrumförvaltare på fastighetsbolaget Fastpartner, som Fastighetstidningen stämt träff med senare. Samtalet kommer så klart in på kravallerna. Igor Borg menar att det var krafter utifrån som stod för en stor del av våldet. Therese Skoglund Shekarabi berättar att kamerorna var till stor hjälp i utredningen av kravallerna.
– Vi har en häktad och 15 identifierade, än så länge, säger hon.
Tänk på helheten – Kamerabevakning ger resultat, men är inte allt. Det gäller att involvera alla goda krafter i trygghets arbetet.
En ny kamerabevakningslag trädde i kraft i januari 2020. Fram till dess var polisen tvungen att söka tillstånd för att sätta upp kameror. Nu gör polisregionerna själva, efter en så kallad intresseavvägning, bedömningen. Tillgången till kamerorna styrs utrifrån olika behörigheter. Exempelvis har kommunpolis endast möjlighet att titta i realtid och något dygn bakåt, medan en utredare kan se längre tillbaka i tiden.
Stefan Singman som är chef för den nya sektionen för kamerabevakning och analys berättar att den nya lagen har gett polisen helt nya möjligheter. Mycket tack vare att den svenska polisen redan tidigt tog beslutet att använda en gemensam nationell teknik för all kamerabevakning.
– Om det händer något framför en kamera i många andra länder måste polisen först lista ut vilket system just den kameran använder, eller till och med ta sig ut till en fysisk server för att få ut materialet. Så även om vi var senare ute med kamerabevakning än andra länder så kommer vi snabbt i kapp eftersom vi har gjort rätt från början, rent tekniskt, säger Stefan Singman.
När vi korsar Rinkeby torg berättar Therese Skoglund Shekarabi om ett knivmord som inträffade i området. Gärningsmannen kunde visserligen gripas med hjälp av kameror men Therese Skoglund Shekarabi menar att den här typen av brottslighet inte påverkas av kameror i någon större utsträckning.
– Det här handlade om en ensam galen gärningsman som begick ett mord på impuls, och där har inte kameror samma effekt, säger hon.
Det handlar inte om att titta på enskilda människor utan om att upptäcka avvikelser i folkmassor.
Carl Andersson nickar och håller med, men påpekar samtidigt på att polisen nu har möjlighet att följa vad som händer på allmänna platser i realtid, vilket gör att de kan ingripa mycket snabbare än tidigare.
– Nu under upploppen kunde vi kika och se om något förändrade sig och ge stöttning till kollegorna på gatan. Det handlar inte om att titta på enskilda människor, utan om att upptäcka avvikelser i folkmassor, säger Carl Andersson.
Enligt Stefan Singman är ett gott samarbete med fastighetsägare a och o för att polisen ska kunna bedriva sin kamerabevakning på ett effektivt sätt. Polisen tar tidigt kontakt med fastighetsägarna när de projekterar nya platser som uppfyller kraven för kamerabevakning.
– Processen tar tid men är viktig så att vi inte kompromissar när det gäller säkerheten för de bildströmmar som kamerorna levererar. Även avtalsfrågorna är viktiga, och arbete pågår fortlöpande för att konstruera avtal som ersätter fastighetsägarna för de omkostnader som kamerabevakningen genererar, säger Stefan Singman.
Glöm inte ljuset – Moderna övervakningskameror klarar ganska dåliga ljusförhållanden. Men att ha en god belysning är ofta avgörande för att skapa en miljö som människor upplever som trygg. Har man kvar högtrycksnatriumlampor med orange ljus, och inte har råd med nya LED-armaturer så är ett bra alternativ att ersätta med keramisk metallhalogenljuskälla – en betydligt bättre ljusmiljö till låg kostnad.
Igor Borg har synts lite här och där under promenaden med de bägge poliserna. Han påminner lite om en borgmästare som skakar hand med den ena medborgaren efter den andra, och plötsligt står han bredvid oss som på en given signal. Han berättar att Fastpartner äger samtliga fastigheter runt torget och att samarbetet med polisen är tätt och bra.
– Vi hade några kameror i gallerian och hjälpte polisen med kanalisationen och internetuppkopplingen. Så vi står för abonnemangen till kamerorna, det kostar några tusen i månaden men det bjuder vi på, säger Igor Borg.
Förutom att upplåta plats för kamerorna finns mycket av infrastrukturen inne i fastigheterna. Men enligt Igor Borg innebär det inget större extraarbete för Fastpartner.
– De måste ju in i våra utrymmen men det ser jag inte som ett problem. Vår insats är ingenting jämfört med vad vi får tillbaka, säger han.
När samarbetet med polisen inleddes skedde drogförsäljning helt öppet på dagtid i Rinkeby.
– De kriminella hade en egen butik i vår galleria. Det måste visualiseras, jag kan inte förklara det annars, säger han och ber oss följa med in i lokalerna.
Igor Borg stannar vid en av utgångarna från gallerian och pekar mot ett litet utrymme bakom en stor järndörr.
– När dörren var stängd var deras affär öppen. Här stod de alltså och sålde sina droger helt öppet, det är helt otroligt, säger han.
Trygga träd – Med trädgårdar och träd skapas platser där folk vill umgås och på så sätt ökar även tryggheten.
Situationen skapade så klart stor otrygghet hos Rinkebyborna. När till och med MTR hotade att stänga Rinkeby tunnelbanestation inleddes en samverkan mellan Fastpartner, MTR, polisen, staden och SL. Det hårda arbetet gav resultat. I dag har droghandeln lämnat Rinkeby torg och en del av framgångarna kan tillskrivas kamerabevakningen. Men det är inte hela sanningen, menar Igor Borg.
– Det handlar mycket om gemensamma insatser. Och vi har pratat mycket med de boende i området, alla har varit engagerade i det här. Men medaljen har också en baksida. Droghandeln har flyttat, de gömmer knarket där köparen kan hämta det. Man har till och med hittat droger gömda i sandlådor på förskolor, säger Igor Borg.
Att kameror inte löser problemet utan endast förflyttar brottsligheten har länge varit ett av huvudargumenten mot kameraövervakning. Men det hörs allt mer sällan. De boende ser nog trots allt hellre att de kriminella bedriver sin verksamhet någon annanstans än där de handlar sin mat eller hämtar sina barn.
– Polisen tänker så klart strategiskt här; var vill vi absolut inte ha någon brottslighet? Därmed kan kameror göra att förflyttningen ger en positiv effekt. Dessutom ska man ha i åtanke att även om en del av brottsligheten flyttar så brukar det bli en positiv effekt totalt. Brottsligheten minskar där kamerorna sätts upp, ökar ibland lite på en annan plats, men den ökningen är mindre än minskningen på den första platsen, säger Manne Gerell.
Vi har också stor hjälp av kamerorna när vi söker efter anmälda försvunna personer och barn.
Så länge vi ser en ökad brottslighet, desto mer kommer kameraövervakningen att öka, spår Manne Gerell. Stefan Singman är av samma åsikt och berättar att polisen under de närmsta åren kommer att fortsätta etablera kamerabevakning för att förhindra och skapa bättre förutsättningar att utreda dem när de trots allt sker.
– Vad som också är viktigt att lyfta är att kamerorna inte bara används till att fälla gärningsmän som begår brott, vi har även flera exempel där vi med kamerornas hjälp kunnat fria personer som varit utpekade av vittnen. Vi har också stor hjälp av kamerorna när vi söker efter anmälda försvunna personer och barn, säger Stefan Singman.
Dagen i Rinkeby börjar lida mot sitt slut. Igor Borg tipsar om en lunchrestaurang på andra sidan av gallerian.
– Den här gatan var helt död förut, men nu har vi skapat ett restaurangstråk med uteserveringar här. När folk hörde att det skulle öppna en thairestaurang här så sa de att det aldrig kommer att funka i Rinkeby, ingen kommer gå dit. Men den funkar jättebra.
FAKTA RINKEBY
Rinkeby har anor från 1347, då som Rynkaby. I mitten av 1500-talet bestod byn av två gårdar, ett skatte-hemman och ett kyrkolandbo-hemman. Dagens Rinkeby började byggas 1968 och den 3 november 1971 invigdes Rinkeby centrum.