Andelen nytecknade bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader ökade från 41 procent i oktober till 51 procent i november. Det visar SBAB Banks månadsstatistik över nyutlåningen till privatkunder.
Andelen bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader ökade från 41 procent i oktober till 51 procent i november. De senaste månadernas uppsving i efterfrågan på längre bindningstider kom därmed av sig under november.
Under det första halvåret svarade bindningstider på 1-4 år för i genomsnitt 25 procent av de nytecknade lånen. Under sommaren och hösten ökade den finansiella oron i omvärlden och långa marknadsräntor gick ned. Sedan mitten av augusti har också de två- och treåriga boräntorna legat under tremånadersräntan vilket har bidragit till att efterfrågan på dessa bindningstider ökat snabbt. I oktober nådde andelen bolån med bindningstider på 1-4 år 57 procent. Under november har däremot andelen minskat till 46 procent. Andelen för bolån med bindningstider på 5-10 år var oförändrad, 3 procent, mellan oktober och november.
– De senaste veckorna har boräntor med längre bindningstider stigit snabbare än tremånadersräntan. Då har också efterfrågan på tremånadersränta ökat. En ökad sannolikhet för kommande räntesänkningar från Riksbanken har nog också påverkat lite, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB Bank.
Trots den kraftiga uppgången i efterfrågan på den kortaste räntebindningstiden under november så är bolåntagarna, i jämförelse med tidigare år, relativt försiktiga. Den genomsnittliga räntebindningstiden för nyutlåningen var i november 16 månader. Detta var visserligen en nedgång från 19 månader i oktober men är fortfarande en bit över medelvärdet, 14 månader, under 2000-talet. Man får gå tillbaka till sommaren 2008, innan finanskrisen slog till, för att hitta lika långa räntebindningstider.
– Bolåntagarna är fortfarande försiktiga i valet av räntebindningstider. En räntesänkning från Riksbanken i december skulle troligen sätta fart på efterfrågan på kortare bindningstider, säger Tor Borg.