Så får du kalkylen att gå ihop

Att byta till värmepump är en stor investering. Förhoppningsvis är det också en en stor besparing. Tre fastighetsägare har öppnat dörren till sina dyrbara energiinvesteringar och berättar om kalkylen höll.

Att byta till värmepump är en stor investering. Förhoppningsvis är det också en en stor besparing. Att göra en grundlig ekonomisk kalkyl, som sträcker sig över hela anläggningens livslängd, krävs för att få ett vettigt beslutsunderlag.

Att dimensionera värmepumpen är i sammanhanget enkelt, men att göra den ekonomiska kalkylen kan vara en rysare. I synnerhet om man behåller fjärrvärme som spetsvärme. Många faktorer spelar in. Komplicerade fjärr-värmetaxor och höjda elnätsavgifter både försvårar kalkylen och kan leda till ett helt annat utfall.

Tre fastighetsägare har öppnat dörren till sina dyrbara -energiinvesteringar och berättar om kalkylen höll.

Klippan: Helt enligt planen

Visserligen nådde inte värmepumparna den utlovade energibesparingen första säsongen. Men efter att en ogenomtänkt placering av värmepumparna har ändrats bör Sandbankens Fastigheters energimål nås.

Under 2013 installerades ett antal luft/vattenvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Fjärrvärmen finns kvar som ett komplement. Det är två uppsättningar värmepumpar för vardera byggnad. I den ena har anläggningen varit i drift hela 2014 varför bolagets ägare Michael Svaton har underlag som visar om den offererade kalkylen höll.Sandbankens fastigheter består av två sammanhängande bostadsfastigheter i skånska Klippan. Tidigare hade de enbart fjärrvärme.

– Av leverantörens papper framgick att hela installationen skulle ge nästan en halvering i antalet kilowattimmar, berättar Michael Svaton.

innan installationen förbrukade fastigheten årligen 640 MWh el och fjärrvärme. Enligt offerten från värmepumpsinstallatören skulle den siffran reduceras till totalt 350 MWh.

Utfallet 2014 blev lite sämre, totalt 370 MWh. Elåtgången blev mindre än offertkalkylen, men fjärrvärmeförbrukningen blev å andra sidan högre.

– Vi nådde inte ända fram, energibesparingen blev 42-43 procent, konstaterar Michael Svaton.

I realiteten var troligen besparingen något lägre eftersom driften gynnades av att 2014 var en grad varmare än referensåret 2012. Men att hitta en tydlig orsak var å andra sidan inte svårt.

– Redan vid installationen reagerade jag mot att den kalla frånluften blåstes mot en vägg tre meter bort. Den kalla luften gick i retur och sögs tillbaka in i värmepumparna, säger Michael Svaton.

Luft/vattenvärmepumparna fick därmed hämta sin energi ur luft kallare än tänkt. Felet är nu åtgärdat av installatörsfirman. Michael Svaton kan se att anläggningen arbetar bättre och han är förvissad om att energimålen nu ska nås.

Om allt går som tänkt är hela investeringen betald på fem år. Den korta återbetalningstiden beror på jämförelsevis dyr fjärrvärme i Klippan och låga elpriser idag. Dessutom är klimatet i Skåne, där temperaturen sällan går under noll, gynnsamt för värmepumpar som tar energin från uteluften.

– Driften har varit stabil, endast några smågrejor initialt som installatören kunde rätta till, berättar Michael Svaton.

Sett ur fastighetsägarperspektiv är värmepumparna riktig bekväma.

– I princip kräver de ingenting av mig. Blir ?det fel får jag ett pling i mobilen, och jag kan till och med ändra inställningar från mobilen.

 

 

Östhammar: Bättre än kalkylen

På Östhammarshem har man lång erfarenhet av bergvärmepumpar. Tack vare ett tydligt kravställande blev både energiprestanda och ekonomi som tänkt i den nya upphandlingen. Till och med bättre.

I östhammar i norra Uppland, med närhet till kärnkraften i Forsmark, är det mycket elvärme och värmepumpar.

Direktel är dock en värmekälla förknippad med komfortproblem för de boende, så kommunägda Östhammarshem har sedan slutet av 1990-talet konverterat sin värmetillförsel. Bergvärme har varit standardlösningen, så det finns lång erfarenhet av att göra upphandlingar. Idag har bolaget totalt 83 värmepumpar i drift.

– Vår erfarenhet är att värmepumparna blivit allt mer effektiva. Det är bra mycket högre värmefaktor (cop) på de senaste modellerna, säger Torgny Gille som är energitekniker vid Östhammarshem.

Driften loggas på värmepumparna med energimätare som läses av regelbundet, vilket visar både förbrukad el och avgiven värmeeffekt. Vilket gör det enkelt att räkna fram värmefaktor.

En ganska typisk installation är en av de senaste då en bostadsfastighet byggd på 1970-talet blev befriad från direktel.

– När vi räknade och tog in offerter trodde vi elen skulle reduceras 20 procent. Men den har minskat med 28 procent.

Visserligen bättre än väntat men siffran kan ändå synas måttlig i värmepumpssammanhang. Det förklaras av att bostadsbolaget tidigare endast stod för varmvattnet. Numera inkluderas även uppvärmning, vilket gör att energibehovet ökat betydligt. Det totala elbehovet har med andra ord minskat radikalt.

Driftuppföljningen har visat att installatörsfirmorna brukar landa rätt i sina beräkningar av offererad energiprestanda.

– Vi tycker de är väldigt duktiga och träffar rätt i sina beräkningar på värmepumpar. Vi har ju ibland fått bergvärme som varit bättre än i offert.

Det goda utfallet kan säkert förklaras med att Östhammarshem är en van beställare och vet hur ett bra upphandlingsunderlag ska utformas.

 

 

Ängelholm: Sämre än väntat

Ängelholmshem ville spara fjärrvärme och minska sina energikostnader med luft/vatten-värmepumpar. Energi har sparats men ekonomin blev inte alls som förväntat.

Avsikten var att halvera mängden köpt energi. Kalkylen pekade på en återbetalningsstid på cirka tio år. Detta har granskats av konsultbolaget Profu. Utvärderingen gick ut på att jämföra värmepumpar med fjärrvärme kontra om husen fortsatt värmas av enbart fjärrvärme. Målet att halvera mängden köpt energi har uppfyllts. Men den förväntade avskrivningstiden på tio år blev något helt annat. Investeringen på åtta miljoner kronor är tänkt att hämtas hem med minskade uppvärmningskostnader. I den ursprungliga kalkylen räknades med en besparing på cirka 740?000 kronor per år. Men Profus utvärdering för 2014 visade att värmekostnaderna minskade med 150?000 kronor. Det ger en återbetalningstid på 55 år istället för tio. Även en del driftstörningar bidrog till det magra utfallet. Utan driftstörningar och översatt till ett normalår hade vinsten blivit 240?000 kronor och investeringen betalat sig på 34 år.

– Det var en fjärrvärmetaxa när vi tog beslutet, idag är det en helt annan taxa med energipris i tre olika steg. Förutsättningarna har förändrats radikalt, konstaterar Benth Jensen, vd på Ängelholmshem.

Den ändrade fjärrvärmetaxan gav det märkliga utfallet att det blev lönsamt att stänga värmepumparna på sommaren eftersom fjärrvärmen då hade lägre driftskostnad än värmepumparna. Hade man gjort det hade man sparat 100?000 kronor per år och kortat återbetalningstiden till 24 år ett normalår utan driftstörningar.  Av utvärderingen framgår också att värmepumparnas prestanda blev relativt låg. Värmefaktorn (cop) blev endast 2,3 vilket bland annat beror på en hög framledningstemperatur för varmvatten. Det har då krävts mer el än beräknat och resulterat i högre elkostnad.

I rapporten framhålls att investeringkalkylen innehöll ett antal felaktigheter när man beräknade kostnaden för fjärrvärmen som spets, något som hänger ihop med en komplex struktur på fjärrvärmens prissättning.