”Det är något vanligare att vi inte försäkrar flervåningshus i trä, jämfört med andra byggnadsmaterial”, svarar Trygg Hansa. Samtidigt betonar bolagen att man är i dialog med branschen för att hitta lösningar.
Del 2
För försäkringsbolag och försäkringsmäklare är det ökade byggandet av flerbostadshus och kontor i trä en utmaning, och som Anna Dahlström, riskingenjör hos Länsförsäkringar, sade i vår förra artikel följer man nogsamt utvecklingen. Bolagen väljer ibland att neka försäkring när de ser risken allt för hög.
[ Annons ]
– Man ska komma ihåg att det inte är en rättighet att köpa en försäkring, man får förtjäna att köpa en försäkring för att uttrycka det lite tillspetsat. Detta är en finansiell risk som bolagen tar och då lägger man förstås vikt till hur man underhåller fastigheten och inte minst vid konstruktion och skadeförebyggande åtgärder, säger Andreas Albihn, rådgivare hos försäkringsmäklaren Söderberg & Partners.
Det är enkel matematik
Hans erfarenhet är att det är svårare och dyrare att försäkra i trä och det är en naturlig konsekvens.
– Försäkringsmarknaden gör alltid en uppskattning av potentiella skador och med tanke på att trä brinner lättare än betong så kommer det alltid vara dyrare att försäkra den typen av byggnader. Det sker oftare skador och konsekvensen av skadorna blir större. Därför behöver premien generellt vara högre för en byggnad av trä än en byggnad av betong – det är en enkel matematik, säger Andreas Albihn.
Är det svårt att återförsäkra träbyggnader?
– Jo, det är en utmaning på en hård marknad där kapaciteten för återförsäkringar redan är begränsad. Normalt går det att hitta försäkringar och försäkra denna typ av byggnader, men en minskad kapacitet och ökad riskspridning i återförsäkringsledet har de senaste åren generellt resulterat i mer begränsade skydd till ökande premier.
Försäkringsbranschen är en internationell marknad
Har du själv letat försäkringsbolag utanför Sverige när de svenska inte velat?
– Ja, absolut, försäkringsbranschen är en internationell marknad, särskilt när det är stora projekt med stora skadepotentialer. Men jag tycker generellt det finns tillräckligt med kapacitet i Norden och priserna är än så länge lägre här än i övriga Europa eller i Nordamerika.
Andreas Albihn betonar att det finns trähus som är lika brandsäkra som andra hus och de får en liknande premie – medan andra hus inte alls går att försäkra.
– Därför är det så viktigt att projektörer, försäkringsmäklare och försäkringsbolag tillsammans, redan i designfasen, lägger stor möda på brandsäkerhet och på det skadeförebyggande arbetet. Det arbetet har man ofta igen flera gånger om, säger Andreas Albihn
Hur hanterar då bolagen IF och Trygg Hansa försäkringar för trähus? Bolagen har valt att inte ställa upp på direkt intervju och skickat svar per mejl.
Trygg Hansa skriver: ”Det är något vanligare att vi inte försäkrar flervåningshus i trä, jämfört med andra byggnadsmaterial. Det beror främst på att vi var tidiga med att ställa egna utökade säkerhetskrav för höga träbyggnader i syfte att minimera risken för skador, vilket flera av våra branschkollegor nu även gör”.
Trygg Hansa, och även andra försäkringsbolag kräver bland annat automatiska sprinklersystem i träbyggnader med mer än fyra våningsplan. Träbyggnadsindustrin är inte odelat positiv till sprinklers i bostadshus och andra fördyrande åtgärder eftersom sådana installationer är dyra och gör trähus mindre konkurrenskraftiga.
Även Trygg Hansa betonar vikten av tidig dialog med byggherren: ”I de fall byggnaden inte uppfyller våra säkerhetskrav kan vi inte erbjuda försäkring även om alla formella byggregler är uppfyllda. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den färdiga byggnadens försäkringsbarhet redan i planeringen av ett byggprojekt. Vi är gärna delaktiga tidigt i dialogen, för att bidra till att minska risken för skador och till ett långsiktigt hållbart byggande”
Även försäkringsbolaget IF har en restriktiv syn när det kommer till att försäkra vissa trähusprojekt. Robin Agerberg, ansvarig Produkt och pris, egendomsförsäkring svarar per mejl.
Bostadshus med modulkonstruktion har visat sig mer komplicerade att åtgärda efter skada
Finns det projekt som ni inte velat försäkra?
– Försäkringsbranschen har drabbats av vatten- och brandskador på bostadshus med så kallad modulkonstruktion. Denna typ av byggnader har visat sig mer komplicerade att åtgärda efter skada jämfört med byggnader med bärande stomme. Detta har medfört att vi är restriktiva till att försäkra denna typ av byggnader. I övrigt sker riskbedömningen från kund till kund.
Han tillägger att IF i dag i har försäkringar som löper för modulhus i trä.
– Utmaningen framåt är störst i de fall man bygger dessa konstruktioner på höjden.
Hur skiljer sig premier mot likvärdiga hus i betong?
– Premier sätts utifrån en rad faktorer, inklusive bland annat byggnadsmaterial, antal år, geografiskt läge och användningsområde. Generellt är premierna för trähus högre än för betonghus, på grund av högre brandrisk i förstnämnda, men varje objekt bedöms individuellt.
Stockholm Wood City i Sickla är ett av de större trähusprojekten just nu. Sammantaget en 250 000 kvadratmeter stor trästad med bostäder, restauranger och butiker. Stockholm Wood City ska bli världens största kända stadsbyggnadsprojekt med trästomme.
Enligt fastighetsbolaget Atrium Ljungberg som driver detta projekt förs en dialog om försäkringar med IF och Trygg Hansa. På Atrium Ljungberg väljer Håkan Hyllengren, affärsutvecklingschef för Sickla, att enbart kommentera per mejl.
Han skriver inledningsvis: ”Vissa försäkringsbolag väljer idag att inte försäkra trähus då man utifrån sin erfarenhet inte kan bedöma risken. Här jobbar Träbyggnadskansliet tillsammans med Svensk Försäkring med att öka kunskapen om trä som material och att hantera risker vid försäkring.”
Vår lösning har varit att redan i projektstadiet jobba nära försäkringsbolagen
– I Stockholm Wood City har vi två pågående projekt. Vår lösning har varit att redan i projekteringsskedet jobba nära försäkringsbolagen för att förstå vilka parametrar de bedömer som högre risk. I avvaktan på de gemensamma slutsatser branschen kommer fram med har vi valt att i pågående projekt välja vissa tekniska lösningar som ligger lite över BBR kraven för att säkerställa att försäkringsfrågan inte blir ett problem framåt, skriver Håkan Hyllengren.
De lösningar Atrium Ljungberg valt är till exempel boendesprinkler eftersom försäkringsbolagen ställt det kravet.
– I samband med att vi inom fastighetsbranschen behöver bygga mer hållbart och hitta ny teknik som gör att vi kan nå en snabbare omställning är det viktigt inom teknikutveckling att försäkringsfrågor inte blir ett hinder för en nödvändig teknikutveckling, skriver Håkan Hyllengren
Beroende på hur huset är konstruerat, hur man arbetar med sprinklers och andra brandskyddsåtgärder, så kan man ofta jobba ner risken vilket också bör påverka premien något
Sheila Florell, chefsjurist Vasakronan, är väl medveten om att försäkringsbolagen har ögonen på utvecklingen.
– Vi ser att hus som ska byggas med stomme i trä i stället för betong hamnar i en annan riskklass hos försäkringsbolaget. Men beroende på hur huset är konstruerat, hur man arbetar med sprinklers och andra brandskyddsåtgärder, så kan man ofta jobba ner risken vilket också bör påverka premien något.
Hon är, när Fastighetstidningen talar med henne, i Göteborg där Vasakronans försäkringsbolag har varit på besök för att diskutera projektet Kaj 16. Kaj 16 byggs delvis i trä och är därför särskilt intressant för försäkringsbolaget.
– Trots att vi är i ett väldigt tidigt skede i byggandet så är det redan andra gången som en riskingenjör från vårt försäkringsbolag är där för en riskgenomgång på ganska detaljerad nivå. Nu är detta inte ett modulhus i trä, det är vanligare för bostadshus, och det som försäkringsbolagen är mest rädda för. Sådana byggen tror jag kan vara lite knepigare att försäkra, säger Sheila Florell.
För Vasakronans del har de få träbyggnader man har i portföljen inte givit något direkt utslag på det man betalar sammantaget i försäkringar. I alla fall inte hittills. Men det har inneburit att personal fått lägga ner mer tid på att redovisa detaljer.
– Jag kan förstå försäkringsbolagen och hur de ser på riskerna. De tar ju in kunskap inte enbart från vad som sker i Sverige utan följer utvecklingen globalt. Och det är samtidigt värdefull input för oss som ska bygga att få diskutera de bästa lösningarna. I sådana här frågor har vi och försäkringsbolaget gemensamt intresse av att minimera riskerna i projektet, säger Sheila Florell
Nästa del: Sveriges Träbyggnadskansli svarar
