Publicerat 19 september, 2011

Torra råd om hur du sköter våtrum

Var femte badrum har skador eller riskerar att drabbas av fuktskador. Experternas torra råd är: förebyggande åtgärder och tidiga insatser om du vill ha lång livslängd och spara pengar.

Vatten- och fuktskador riskerar att bli kostsamma, både för dig som fastighetsägare och för enskild bostadsrättsinne­havare. Ofta är det inte möjligt att laga en skada lokalt, utan att skada det underliggande tätskiktet. I många fall måste tät- och ytskikt byggas upp på nytt. Fuktskador begränsas heller sällan till våtutrymmet, ofta skadas lösöre på andra håll i lägenheten och risken finns att skador uppstått även i byggnadsstommen och i närliggande lägenheter.

[ Annons ]

– All erfarenhet visar att med tidiga insatser kan man förebygga många fuktskador. Det är ett torrt och tråkigt råd, men genom att underhålla våtutrymmena och vara vaksam för slitage förlänger du livslängden och sparar pengar, säger Robert Ros, byggnadsexpert på Anticimex.

En rapport från 2006, där Anticimex inspekterat badrummen i femtusen bostadsrättslägenheter, visade att omkring var femte badrum hade skador eller riskerade att drabbas av fuktskador. Det finns inget som talar för att statistiken ser annorlunda ut idag, konstaterar Robert Ros. Nyligen presenterade företaget en sammanställning efter att ha inspekterat över hundra tusen villabadrum, och den visade på ett liknande antal skador.
De fem dominerande orsakerna till skador i badrum är, enligt Anticimex undersökningar: felaktiga materialval, utförandefel, åldersförändringar/slitage, bristfällig ventilation och den mänskliga faktorn.

Risken för felaktiga materialval (exempelvis träpanel i badrum) och utförandefel (som golv med dålig eller ingen lutning mot golvbrunn) kan minimeras genom att renoveringen utförs fackmässigt. I Boverkets byggregler finns minimikrav. Utöver detta har branschorganisationerna Byggkeramikrådet (BKR), Svensk Våtrumskontroll (GVK) och VVS-företagen tagit fram egna branschregler, som bland annat anvisar hur tätskikt ska byggas upp och hur mycket lutning ett badrumsgolv bör ha. Välj därför våtrumsentreprenörer som är auktoriserade av någon av organisationerna, dessa åtar sig att följa branschreglerna.
Upptäcks trots allt fel bör dessa reklameras så snart som möjligt efter renovering – inte minst eftersom felen kan leda till följdskador. Har man som privatperson, exempelvis bostadsrättsinnehavare, anlitat en entreprenör gäller konsumenttjänstlagen. Den innebär att konsumenten kan reklamera fel upp till tio år. Men tänk på att ju längre tid som passerar efter renovering, desto större är risken för juridiska diskussioner och desto svårare blir det att få ersättning.

Ett korrekt konstruerat våtutrymme behåller funktionen i åtminstone 15–20 år. Sköts det väl kan tätskikt och andra delar även efter 30 år vara i gott skick. Undvik onödiga påfrestningar. Dröj inte med att åtgärda droppande kranar, borra aldrig hål genom tätskiktet och torka upp på golvet efter dusch och bad. Se också till att ventilationen fungerar. Frånluft tar med sig fukt ut – en bit papper som hålls fast på ventilen indikerar på acceptabel ventilation.
Golvbeklädnad, vägg och golvbrunn är tre stora riskområden i badrum, enligt Robert Ros på Anticimex. Han framhåller vikten av att vara uppmärksam på åldersförändringar och slitage. Hörn, skarvar, trösklar samt genomföringar av rör och skruvar (exempelvis toalettstol och avloppsrör) är särskilt utsatta delar av golvet, i synnerhet om de regelbundet begjuts med vatten.
– Titta då och då efter formförändringar, om golvet bubblar eller kavlar sig. Veck eller lösa kakelplattor tyder på att materialet har rört sig. Det gäller både plastmatta och kakel, säger Robert Ros.

Regelbunden städning kan låta självklart, men det är en viktig del för att optimera livslängden på våtutrymmet.
– Damm och smuts binder fukt. Då kan det också lättare samlas bakterier och mikroorganismer, säger Robert Ros.
En av de känsligaste delarna i badrummet är golvbrunnen. Här finns skarvar mellan brunn, tätskikt och övriga golvet, som inte i onödan bör belastas med vatten. Avloppsvattnet måste kunna rinna undan snabbt. Därför är det viktigt att rengöra golvbrunnen regelbundet, gärna ett par gånger per år. Moderna brunnar har en skål som enkelt går att lyfta upp och rengöra.
– Det är många som tycker det är äckligt när man får upp en massa hår. Men rengör man regelbundet, ett par gånger per år, så hinner det aldrig bli så illa.
I samband med rengöring är det lämpligt att och känna på den så kallade klämringen med tummen och pekfingret, säger Robert Ros. Klämringen sitter en bit ner i brunnen, ovanför vattenytan, och tätar skarven mellan tätskikt och brunn. Det finns lite olika tekniska lösningar, men gemensamt är att klämringen ska sitta åt och inte vara lös.

Klicka på bilden för att få den i större format.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]