För 20 år sedan var luftkonditionering ett lyxigt tillval när man köpte ny bil. Numera är klimatanläggningen standard. Våra krav på komfort ökar ständigt. Behovet av kyla i byggnader växer också snabbt.
Vetenskapen har visat på ett tydligt samband mellan prestationsförmåga och inomhustemperatur.
[ Annons ]
– Det finns en undersökning som visar att man presterar 20 procent bättre om det inte är för varmt, säger Olof Edberg, vd på energi- och konsultföretaget Incoord.
Men samtidigt kan behovet av kyla innebära en påfrestning på både miljö och ekonomi. Så det gäller att väga rätt mellan behoven. Och man bör veta att det är så gott som omöjligt att göra alla nöjda. Vi människor upplever temperatur väldigt olika, så hur man än finjusterar så kommer alltid någon att vara missnöjd.
– Jag tycker att man ställer för snäva klimatkrav, speciellt i kontorslokaler. Det bästa vore om man lät temperaturnivåerna glida mer över dagen, säger Olof Edberg.
Ett resonemang som förklaras i diagrammet på föregående sida. Om man i en tung byggnad låter temperaturen glida över dagen får man den största besparingen då byggnaden i sig lagrar ett värmeöverskott.
Billigast och bäst blir det om man så långt det går, undviker att behöva tillföra kyla. Det kan till exempel visa sig vara bättre att investera i modernare kontorsutrustning som alstrar mindre värme, än att bygga ut kylbehovet. Men viktigast är själva byggnadens utformning, en tung konstruktion kräver mindre kyla.
15–20 procent av världens totala energiförbrukning används för kyla och luftkonditionering. Många kylsystem fungerar inte så effektivt som de skulle kunna.
– Det finns mycket att göra för att energieffektivisera, det är sällan som anläggningarna går så bra som de ska. Ofta kan man sänka driftskostnaderna med 10–30 procent genom ren injustering. Det händer faktiskt att systemen för kyla och värme går samtidigt, säger Johan Landé på Kyl & Värmepumpföretagen:
– Styrsystemen ska vara inställda så att kall vinterluft i första hand utnyttjas för frikyla, den som gör inställningarna för styrningen har en viktig uppgift.
Alla har inte förutsättningarna, men där det går bör man fundera över alternativa sätt att tillföra kylan.
– Kan man komma bort från eldriven kompressorkyla så är det bra. Elen har traditionellt varit billig under sommaren. Men att kylbehovet byggs ut med mer kompressorkyla kommer att driva upp elpriset under sommaren, säger Bosse Wikensten, energiexpert på Fastighetsägarna GFR.
Absorbtionskyla är ett alterntiv som kan bli intressant i framtiden. Under sommarmånaderna när kylbehovet är som störst har fjärrvärmebolagen ofta ett värmeöverskott de behöver bli av med. Värme som alltså kan omvandlas till kyla.
Det är inte en självklar lösning för alla. Framför allt kräver en absorptionskylmaskin mer utrymme, ibland dubbelt så mycket som en konventionell kylmaskin.
