Att finna en byggnads själ. För Karl Sundholm, projektchef på Castellum, handlar jobbet inte bara om att hitta kvadratmetrarna och maximera avkastningen. Här berättar han om att söka husens ursprung.
Att arbeta med fastighetsutveckling är både utmanande, spännande och roligt. Extra intressant är att få omvandla äldre byggnader till moderna lokaler för nutidens krav. Värdena är ett ibland unikt utseende, en funktion eller dess ursprungsarkitekt. Men ännu hellre historien om varför byggnaden faktiskt uppfördes.
Det är där jag tycker byggnadens själ har sitt fäste, i själva motivet till dess existens.
Oavsett om jag arbetar med ett gammalt stall, en för detta konserv-fabrik i Slakthusområdet eller ett före detta privatpalats i Gamla Stan – alla byggnader har en spännande bakgrund. Över tid har användningen förändrats och anpassats. Ibland har det gjorts med omsorg och ibland har radikalare grepp tagits.
INSPIRERAS AV:
De som alltid vill göra saker lite bättre än förra gången.
Min första instans är publika databaser som alltid har lite grundläggande information, som byggår, byggherre och arkitekt. Därefter tittar jag i kommunens digitala och fysiska arkiv där jag hittar vilka om- eller tillbyggnader som har skett. I det här läget funderar jag på varför förändringarna skedde? Var det goda eller dåliga tider? Förändrades samhället och fastighetens potential? En byggnad jag arbetar med just nu var bitvis tomställd och användes av polisen som övningsobjekt för våldsamt intrång, hur spännande som helst!
Jag trampar runt, tittar in, under och bakom. Här lägger jag ner mycket tid, lär mig om nuvarande läge. Jag undersöker, reflekterar och funderar på vad som har skett från då till nu.
Jag vill känna efter och titta på detaljerna som jag inte såg vid första eller andra besöket. Jag vill prata med fastighetsskötaren, hyresgästerna och hitta gamla dokument i undercentralen. Förra veckan var jag inne i ett gammalt ”bananmogningsrum”. Där kan vi snacka själ.
Sen fortsätter man med en djupare undersökning kring verksamheter eller någon person som haft anknytning till platsen. Gick det bra eller dåligt för dem? Fungerade lokalerna? Finns det fakta om ägare och förvaltare under olika perioder? Mera lättillgänglig information finns hos morgontidningarna som numera har digitaliserat sina arkiv.
Speciella byggnader har ännu mera fakta som finns hos arkitekturmuseet eller hos länsantikvarien. Själv brukar jag också kolla igenom SVTs Öppet arkiv – där jag hittar information som oftast är förklarad i ett bredare sammanhang. Källorna är nästan för många, enbart intresset och engagemanget sätter gränserna.
Kan byggnadens historia och själ ligga till grund för nya funktioner och verksamheter? Här måste fastighetens ekonomi och historia mötas, så att man kan erbjuda nya lokaler som tilltalar morgondagens hyresgäster. Ibland slår det stopp och man får ta ett steg tillbaka och komma med nya kreativa förslag, det kan vara lite snårigt men kul. Resultatet är en byggnad med en själ, vilket alltid är mera intressant än en utan.
Karl Sundholm
projektchef Castellum
Gästkrönikör
Glesbygdpolitilk, inblickar i konstvärlden, flamboyanta skrytbyggen. Det finns inga gränser för vad som kan rymmas i fastigheteter. Här hittar du en mångfald av gästskribenter som bidrar med sina unika perspektiv.
