[ Annons ]

Illustration: Mattias Broberg
Publicerat 22 oktober, 2021

Tiden är inne för ABC-staden 2.0

Arbete, bostad och centrum. 1950-talets idealsamhälle blev aldrig den framgång som dess andlige fader Sven Markelius förutsåg. Men kan en pandemi och ny teknik bidra till att konceptet återuppväcks?

När utredningen Generalplan för Stockholm 1952 presenterades var den resultatet av ett arbete som inleddes efter andra världskrigets slut, framför allt av arkitekten Sven Markelius. Tanken var att bygga förstäder i Stockholm, där invånarna skulle arbeta, bo och tillbringa sin fritid, med naturen runt hörnet. ABC – arbete, bostad och centrum.

Tanken var god men höll inte hela vägen. Dels för att arbetstillfällena till stor del fanns inne i stadens centrum, dels eftersom de stora och glest placerade betong-kolosserna knappast inbjöd till socialisering. Naturen visade sig inte heller vara särskilt lättillgänglig.

[ Annons ]

– Det var en tid när staten trodde starkt på planering, rationalism och bilsamhället. Människorna skulle stå till samhällets förfogande och då behövde man bygga rationellt. Nog för att det fanns välmening bakom tankegångarna, men resultatet blev mindre bra ur ett rent mänskligt perspektiv, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

Det var en tid när staten trodde starkt på planering, rationalism och bilsamhället.

På 1970–1980-talen inledde Sverige förvandlingen till kunskaps-ekonomi, med en snabbt växande privat sektor där företag etablerade sig på en och samma plats. Där någonstans dog slutligen abc-staden som koncept och förvandlades från drömsamhälle till närmast ett skällsord. Mycket beroende på att den ofta likställs med miljonprogrammet.

Den här typen av rationalism och planeringsideal har legat i malpåse fram tills för ett par år sedan, när begreppet 15-minutersstaden myntades av Carlos Moreno, professor vid Sorbonneuniversitetet i Paris. Tanken är att det ska ta högst 15 minuter att ta sig från hemmet till exempelvis jobb, skola, sjukvård och mataffär, och samtidigt ha tillgång till naturen.

Låter tankegångarna bekanta? Faktum är att 15-minutersstaden är något av ABC-staden 2.0, även om Carlos Moreno nog aldrig ens har hört talas om Sven Markelius.

Tankesättet har även fått nytt liv under pandemin. Engagemanget för det lokala har stigit på många platser runtom i Sverige under de senaste 1,5 åren, framför allt i storstadsregion-erna. Under parollen support your locals har människor som jobbat hemifrån stöttat sina lokala närings-idkare, som annars riskerade att stryka med under pandemin.

– Om visionen med abc-staden var ABC med stora bokstäver, blev utfallet bara BC och inget A. Det vi ser nu är aBc. Vi jobbar där vi bor, vilket har gett en extra skjuts i den lokala efterfrågan – i synnerhet när det gäller lunchen, dagligvarorna och service, säger Fredrik Bergström.

Illustration: Mattias Broberg

Support your locals-begreppet har även lett till en stolthet för det lokala. Det räcker med att gå in på valfri Facebook-grupp för att se hur näringsidkare och kunder närmat sig varandra. Att hjälpa sina lokala butiker och restauranger att överleva har under den här perioden blivit norm. Och de som inte rättar in sig i ledet får omgående höra att man minsann ska stötta kvarterskrogen i stället för att äta i något annat område.

– Ja, det har verkligen varit så under pandemin, främst i stadsdelar och stadsdelscentrum. I storstäderna finns även en liten hipsterfaktor att ta hänsyn till. Det är lite coolt att vara en del av den här rörelsen, och det har säkert bidragit, säger Fredrik Bergström.

Det är dessutom ett faktum att människor kommer att fortsätta arbeta hemifrån i relativt stor utsträckning, framför allt i storstäderna. Det visar exempelvis WSP:s rapport Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner.

– Rapporten visar att hela 56 procent av invånarna i Solna har möjlighet att arbeta hemifrån. Man kanske inte jobbar hela veckan, men 1–3 dagar, och det kommer ge en positiv kick för stadsdelscentrumen. Jag tror de kommer bli vitalare tack vare det, säger Fredrik Bergström.

Men allt är inte så närodlat som det verkar. Parallellt med support your locals-rörelsen har globaliseringen fått sig en rejäl skjuts. E-handeln i Sverige växte exempelvis med 40 procent under pandemiåret 2020, enligt PostNords rapport E-barometern. Det motsvarar en ökning med 35 miljarder kronor.

Frågan blir då om den nya aBc-staden kommer att kunna samexistera med globaliseringen när pandemin är över. Eller kommer människor att överge support your locals-rörelsen till förmån för e-handel och billiga kinesiska prylar?

Det finns en del som talar för det. Även om vissa verksamheter i stadsdelscentrumen står inför en utmaning, framför allt de små och trevliga butikerna i sällanköpssegmentet. De har måhända klarat sig bättre än väntat under pandemin tack vare det lokala engagemanget, men de lär fortsatt få det tufft.

Framför allt tror jag restaurangerna kommer att stå starka, och de kommer bli allt vanligare.

Men det innebär samtidigt ett skifte. När den lokala klädbutiken inte längre orkar kämpa och stänger dörrarna uppstår nya möjligheter för lokalen.

– Då måste ju fastighetsägaren hitta på något annat, kanske man testar en coworkingyta eller liknande? Framförallt tror jag att restaurangerna kommer att stå starka, och de kommer bli allt vanligare i våra stadsdelscentrum. De är väldigt entreprenöriella och testar nya koncept. Hela foodtrucktrenden är ett exempel på det, säger Fredrik Bergström.

Den nya ABC-staden kan även få en skjuts av ny teknik. Fastighetstidningen har tidigare skrivit om det digitala låssystemet och appen Accessy, vars affärsidé går ut på att bli ett kombinerat swish och bank-id för fastighetsbranschen. Accessy fungerar i princip som en nyckelknippa. I appen finns digitala nycklar till alla dörrar du fått access till. Du kan enkelt dela ut access till tredje part, till exempel en lokal handlare, som då kan leverera dina varor ända in i lägenheten – och till och med kylskåpet. Alla inpassager loggas, vilket gör att administratören alltid kan se vem som tillträtt fastigheten och lägenheten.

– Det här är ett intressant grepp. Vi har redan vant oss vid att exempelvis städfirmor kommer in i våra lägenheter när vi inte är hemma, så den här typen av upplägg kommer nog bli allt vanligare och det kan också bidra till att vi gynnar lokala handlare, men även e-handeln, säger Fredrik Bergström.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]