Småkrypens sofistikerade ventilationssystem kan överföras till moderna byggnader i framtiden.
Termitstackarnas komplicerade uppbyggnad, med ett nätverk av tusentals kanaler, möjliggör cirkulation i hela strukturen och kan på så sätt bibehålla och reglera temperatur och luftfuktighet.
Ny forskning visar att byggnader inspirerade av termiterna skulle kunna uppnå liknande effekt som traditionell klimatreglering, men mer energieffektiva och utan dess koldioxidavtryck.
– Jag och ett internationellt forskarteam med biologer, ingenjörer och fysiker har studerat termitstackar som funktionella strukturer under ganska lång tid. Med den snabba utvecklingen som sker inom digital design och tillverkning, framför allt med 3D-printning, kan vi nu tillverka strukturer och former som är extremt komplexa rent formmässigt, säger David Andréen, lektor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds universitet.
Termitstackarnas inre består av tusentals sammanlänkade kanaler och luftkammare. Dessa fångar in vindenergi för att ”andas,” eller utbyta syre och koldioxid med sin omgivning. Forskarna har undersökt hur dessa system fungerar och, för att skapa bättre och miljövänligare byggnader, tittat på hur man kan integrera likande strukturer i byggnadsväggar.

Med hjälp av en gigantisk 3D-printer tillverkades en prototyp av en struktur som innehöll kanaler och håligheter. Genom att placera många små sensorer och reglerdon i byggnadens klimatskal kunde man med elektronisk styrning driva flöden av luft, värme och fukt.
– Genom att använda den här ganska enkla och kontrollerade rörelsen som kräver lite energi och inga rörliga delar kan vi skapa stora luftflöden. Då är tanken att byggnader med det här klimatskalet gör det möjligt att kontrollera när väggen och dess omgivning utbyter värme eller fuktighet med sin omgivning. Till exempel kyla ner en vägg på natten under varma sommardagar eller torka ut en vägg efter ett regn, säger David Andréen.
Ett småkryps liv – så lärde man sig av termiterna
- Forskarna samlade in prover av det yttre höljet av en termitstack i Namibia. Genom CT-skanningar analy-serades kanalstrukturen i termitstacken, vilket visade ett kraftigt förgrenat nätverk, som bildar släta böjda kanaler med ett tvärsnitt på ner till en halv centimeter.
- För att studera luftflödet utförde forskarna experiment med en tredimensionell kopia av stacken. Sedan simulerade de vind med hjälp av en högtalare för att driva en vibrerande blandning av koldioxid och luft genom nätverket.
- Resultaten visade att nätverket som finns i termitstackens ytterväggar kan fånga upp vind och skapa turbulens inuti. Det leder till ökat luftutbyte med omgivningen och bidrar till att kontrollera inomhusklimatet.