Även om EU:s gröna taxonomi börjar gälla tidigast vid årsskiftet, så är flera bolag redan på gång med redovisningar. Karina Antin, hållbarhetschef på K2A Knaust & Andersson Fastigheter, berättar hur långt man kommit där.
Onsdagen den 21 april förväntas kommissionen anta den första delegerade akten i EU:s gröna taxonomi. Vad det verkar så har den svenska regeringen haft framgång i sina krav att energiklasser helt ska slopas som kriterium för att en fastighetsinvestering ska klassas som grön. Läs mer om det här och här.
Karina Antin, hållbarhetschef på K2A, Knaust & Andersson Fastigheter,berättar hur det beskedet kan komma att påverka förutsättningarna i bolagets bestånd.
[ Annons ]
– Trots att vi har en hög hållbarhetsprofil och miljöcertifierar alla byggnader slår kravet om att endast räkna energiklass A hårt, då endast två procent av våra fastigheter skulle klara kraven enligt EU-taxonomin. Då är vi ändå i det övre spannet jämfört med våra branschkollegor som flaggat för att de i vissa fall inte har någon fastighet alls som uppnår energiklass A
Det Karina Antin syftar på här är mål ett – begränsning av klimatförändringarna. För att en ekonomisk aktivitet enligt taxonomin ska anses vara hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda mål.
– Men blir det som i kommissionens senaste förslag, alltså att även topp 15 procent ska godkännas skulle en betydligt större andel av våra fastigheter klassas som gröna. Vilket underlag topp 15 procent ska räknas fram på är en separat fråga som branschen behöver sluta upp kring, konstaterar Karina Antin.
Ser man till hela det svenska beståndet utgör energiklass A cirka en procent av flerbostadshusen och 2 procent av lokalbyggnaderna. Det är i sig inget problem. Taxonomins syfte är att driva på en utveckling så att alla byggnader strävar mot det gröna.
– Men Sverige har en tuff energiklassning. Därför blir det ett problem då exempelvis Nederländerna, utifrån sin energiklassning, har 15 procent byggnader som är gröna enligt energiklass A. Men rent prestandamässigt är det inte nödvändigtvis bättre byggnader där. Risken är då att den svenska fastighetssektorn framstår som en icke grön sektor, och att kapital därför inte når hit. Det vore olyckligt eftersom det finns både vilja och engagemang att driva på för ett ännu mer grönt fastighetsbestånd här i Sverige, säger Karina Antin.
Men skulle det innebära ett fullständigt stopp för gröna investeringar?
– Nej, jag tror inte att man enbart kommer att titta på taxonomin. När den är så pass ny tar det ett tag innan man kan anpassa sig till den. De investerare vi talar med anser att det är viktigt att även väga in exempelvis miljöcertifieringar och social hållbarhet, något som inte fångas upp av taxonomin, säger Karina Antin.
Taxonomin kommer även att innehålla ett avsnitt där bolag kan redovisa potentiellt gröna aktiviteter – dit räknas aktiviteter som enligt taxonomins definition kan tänkas bli gröna inom ett par år.
– Den kategorin kommer att bli väldigt viktig för fastighetsägare att kommunicera mot investerare. Det, ihop med TCFD:s riktlinjer (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), ger investerare en god uppfattning om att man som bolag har mål, medel och styrning för en väg mot en helt koldioxidneutral verksamhet, säger Karina Antin.
Även om taxonomin börjar gälla först vid årsskiftet har man på K2A redan nu börjat redovisa utifrån taxonomin.
– Vi märker ett tryck från långivare och investerare. I vår dialog med investerarna dyker det upp frågor kring hur vi ligger till i förhållande till taxonomin. För att kunna ge ett ungefärligt svar, den exakta utformningen är ju än så länge oklar, ville vi göra detta som en intern övning. Vi ville helt enkelt förbereda oss på vad som komma skall, säger Karina Antin.
Hon beskriver processen som ”hanterbar”.
– Utmaningen har mer legat i att dissekera kravnivåerna och hur man ska tolka dem, säger Karina Antin.
Hon berättar hur man hos K2A gjort vissa antaganden som förenklar bedömningsprocessen. Antaganden som Karina Antin tror kommer att bli standard för hela branschen.
– Risken är annars att om detaljgraden blir för hög så leder EU-taxonomin enbart till att man behöver hantera data på en detaljnivå till ingen nytta.
Karina Antin tar ett exempel för att illustrera:
En ekonomisk aktivitet, som i detta fall är ”Förvärv och förvaltning av byggnader”, ska i EU-taxonomin klassa intäkter, investeringar (capex) och driftskostnader (opex).
– Utifrån detta kan man argumentera för att exempelvis underhåll av en solcellsanläggning ska klassas som en ”grön” driftskostnad. Detta då solceller klassas som förnybar energi. Men hur ska man se på en neutral aktivitet som exempelvis snöskottning?
För att göra det extra komplicerat, så tänker Karina Antin, att samma leverantör utför och fakturerar för bägge sakerna samtidigt.
– Då skulle man behöva gå in och separera posterna på enskilda fakturor, vilket blir väldigt granulärt. För att det ska bli hanterbart gjorde vi bedömningen att alla dessa aktiviteter räknas in som ”gröna”, då eventuella miljöskadliga aktiviteter redan ska ha fallit bort.
På onsdag vet Karina Antin, och alla andra som ska hantera taxonomin, förhoppningsvis lite mer om vad de har framför sig.
